HISTORIEN OM TT NYHETSBYRÅN

Nordens största nyhetsbyrå sedan 1921. Sveriges nationella nyhetsbyrå.

TT Nyhetsbyrån - tidigare kontor 1922
1921. Exteriör från Tidningarnas telegrambyrå på Klara Vestra Kyrkogata.

Det svenska nyhetsnavet

Vid bildandet på hösten 1921 var de svenska nyhetsmedierna uteslutande papperstidningar. Därför var namnet självklart: Tidningarnas Telegrambyrå. Namnet plockades upp från en provisorisk nyhetsbyrå som bildats i väntan på att alla svenska tidningar skulle ena sig kring en större, riksomfattande byrå, ägd av sina egna kunder och fri från politiska, ekonomiska, religiösa och inte minst statliga intressen.
 

Tidigare byråer var ofta partiska, knutna till enskilda ägares politiska och ekonomiska intressen. 


Redan från första stund, verksamheten kom igång 1 januari 1922, var TT de svenska tidningarnas egna nyhetsbyrå och hade en tydlig uppgift: att snabbt förmedla opartiska och sakliga nyheter till tidningar över hela landet. Tidigare byråer var ofta partiska, knutna till enskilda ägares politiska och ekonomiska intressen. Det har funnits nyhetsbyråer i Sverige sedan strax efter mitten av 1800-talet men de betjänade få tidningar, förmedlade i stort sett endast nyheter från utlandet och var inte landsomfattande.

 

 

telegrambyraerna.jpg
Sammanslagning av telegrambyråerna 1922

Oberoende, gemensam – öppen för alla

Från och med den 21 november 1921 ägdes TT av i princip alla svenska tidningar och företaget Tidningarnas Telegrambyrå AB fungerade som en kooperation där ägarna också var byråns kunder.

Byrån hade även kontor i bl.a Malmö, Göteborg och Sundsvall.
 Vid bildandet gjordes klart att ingen enskild ägare skulle kunna kontrollera byrån genom att förfoga över ägarmajoriteten. Bakom detta låg ett stort behov av en oberoende och gemensam nyhetsförmedlare, öppen för alla. Och så har TT fungerat sedan dess. Den nya byråledningen med vd Gustaf Reuterswärd i spetsen såg snabbt till att ta över de tidigare byråernas kontrakt med de internationella byråerna tyska Wolff (senare DPA), brittiska Reuters och franska Havas (föregångare till AFP).

Tidningarna abonnerade årsvis på TT:s tjänster och betalade efter hur ofta de kom ut och vilken upplaga de hade.


Han byggde även upp ett nära samarbete med nyhetsbyråerna i de andra nordiska länderna. Tidningarna abonnerade årsvis på TT:s tjänster och betalade efter hur ofta de kom ut och vilken upplaga de hade. 
När TT startade 1922 hade man drygt 100 kunder, men redan efter några år abonnerade fler än 200 svenska nyhetstidningar på nyhetstjänsten. Sverige var tidningstätt på den tiden.
 Genom tiderna har TT märkligt nog haft nästan samma antal medarbetare, mellan 150 och 200 anställda. I TT-Gruppen arbetar cirka 400 medarbetare. 

historia-teknik
Troligen medarbetare vid Svenska Telegrambyrån, föregångare till TT, Tidningarnas Telegrambyrå, TT Nyhetsbyrån som grundades 1921

Öppen för ny teknik

Byrån tog relativt snabbt till sig ny teknik som förenklade och rationaliserade tidningsmakeriet även hos kunderna. Redan från början togs det alltmer utbyggda telefonnätet i bruk för att distribuera nyheter och byrån svarade därmed upp mot landsortspressens önskan om att få samma tillgång till snabba nyheter som storstadstidningarna. Innan fjärrskrivningsmaskiner (teleprintrar) kom i allmänt bruk ropade så kallade rytare upp TT-nyheterna i en telefontratt till tidningsredaktionerna. På andra sidan satt stenografer eller annan kontorspersonal som skrev ner TT-telegrammen på papper, antingen för hand eller med skrivmaskin, som sedan lämnades vidare till redaktionerna.
Upp till fem tidningar kunde samtidigt vara ihopkopplade med ”rytaren” som inte sällan var vresiga, äldre herrar.
 

 Telegrambud står redo med sina motorcyklar
1935. Telegrambud står redo med sina motorcyklar

Nyheterna spreds nu snabbare än någonsin

Ett annat sätt att snabbt sprida nyheterna till framför allt Stockholmspressen var att skicka pappersmanus via en armada av cykelbud eller mc-ordonnans. Men snart kom annan, snabbare, teknik. Telegrafverkets kablar gjorde det möjligt att koppla ihop TT med landets tidningar och via teleprintrar skicka nyheterna direkt in på redaktionerna – en revolution. Motsvarande tekniska innovationer gjordes på de inkommande internationella byråerna och nyheterna spreds nu snabbare än någonsin över landet.
 

Först med nyheter i svensk radio

Byråns förste vd Gustaf Reuterswärd insåg mycket tidigt radions slagkraft. Med billig teknik kunde nyheter spridas oerhört snabbt över hela landet. Sveriges absolut första riksspridda nyhetssändning i radio ljöd den 5 mars 1924 och kom från TT:s redaktion på Klara västra kyrkogata i centrala Stockholm.
Reuterswärd såg till pressen kontrollerade den hotfulla konkurrensen från radion genom att i 12 år både vara chef för TT och nybildade Radiotjänst. Inte konstigt att han kallades för ”Dubbelexcellensen”.
I 82 år var radioanropet ”Dagsnyheter från TT” det som de flesta svenskar förknippade med nyhetsbyrån. Under andra världskriget blev TT:s radiosändningar den snabbaste källan till nyheter om kriget och vissa röster, t.ex Berndt Aulin och Uno Stenholm, kom av försvarsmakten t.o.m att klassas som lugnande.

Lyssna på TT:s första nyhetssändning
 

Redaktioner och kontor

TT:s huvudkontor har sedan 1921 bara haft fyra adresser: Klara västra kyrkogata, Sveavägen (höghuset närmast Konserthuset), Kungsholmstorg och sedan 2006 i Glashuset vid Slussen.

Lokalredaktionernas antal har varierat allteftersom ny teknik tagits bruk men TT-redaktioner har alltid funnits i såväl Malmö som Göteborg.
Behovet av egna utlandskorrespondenter har också varierat över tid och i förhållande till tekniska landvinningar och samarbeten över nyhetsbyrågränserna. Särskilt intimt har samarbetet varit med de andra nordiska nyhetsbyråerna Ritzaus (Danmark), Norsk Telegrambyrå (NTB) och finländska STT/FNB.
 

Digital revolution på 2000-talet

Under 1990-talet förändrades det svenska medielandskapet radikalt. Radio och TV avreglerades och såväl journalistiken som nyhetsrapportering och förmedling av nyheter blev alltmer beroende av modern informations- och kommunikationsteknologi.
 

I en stor omorganisation 2013 blev Tidningarnas Telegrambyrå, Scanpix, TT Spektra och Svenska Grafikbyrån tillsammans TT Nyhetsbyrån som äger större delen av omvärldsbevakningsföretaget Retriever.


TT:s ägare, dvs kunderna, krävde anpassningar till den nya medieteknologin och sedan år 2000 har företaget genomgått ett flertal omgörningar, moderniseringar och anpassningar till en alltmer digitaliserad mediemarknad.
För att bredda utbudet, möta nya marknader och hitta nya kunder utanför mediebranschen har flera näraliggande företag med kompletterande produkter och tjänster köpts upp (t.ex bildbyrån Scanpix och omvärldsbevakningsföretaget Retriever) och integrerats i TT-koncernen.
I en stor omorganisation 2013 blev Tidningarnas Telegrambyrå, Scanpix, TT Spektra och Svenska Grafikbyrån tillsammans TT Nyhetsbyrån som äger större delen av omvärldsbevakningsföretaget Retriever.