Om TT Nyhetsbyrån

Historia – det svenska nyhetsnavet

Vid bildandet på hösten 1921 var de svenska nyhetsmedierna uteslutande papperstidningar. Därför var namnet självklart: Tidningarnas Telegrambyrå. Namnet plockades upp från en provisorisk nyhetsbyrå som bildats i väntan på att alla svenska tidningar skulle ena sig kring en större, riksomfattande byrå, fri från politiska, ekonomiska, religiösa och inte minst statliga intressen.

Verksamheten kom igång 1 januari 1922 och redan från första stund var TT de svenska tidningarnas egna nyhetsbyrå och hade en tydlig uppgift: att snabbt förmedla opartiska och sakliga nyheter till tidningar över hela landet. Tidigare byråer var ofta partiska, knutna till enskilda ägares politiska och ekonomiska intressen. Det har funnits nyhetsbyråer i Sverige sedan strax efter mitten av 1800-talet men de betjänade få tidningar, förmedlade i stort sett endast nyheter från utlandet och var inte landsomfattande.

Oberoende, gemensam – öppen för alla

Från och med den 21 november 1921 ägdes TT av i princip alla svenska tidningar och företaget Tidningarnas Telegrambyrå AB fungerade som en kooperation där ägarna också var byråns kunder.

Förutom Stockholm så hade byrån även kontor i bland annat Malmö, Göteborg och Sundsvall. Vid bildandet gjordes klart att ingen enskild ägare skulle kunna kontrollera byrån genom att förfoga över ägarmajoriteten. Bakom detta låg ett stort behov av en oberoende och gemensam nyhetsförmedlare, öppen för alla, och så har TT fungerat sedan dess. Den nya byråledningen med vd Gustaf Reuterswärd i spetsen såg snabbt till att ta över de tidigare byråernas kontrakt med de internationella byråerna tyska Wolff (senare DPA), brittiska Reuters och franska Havas (föregångare till AFP).

Han byggde även upp ett nära samarbete med nyhetsbyråerna i de andra nordiska länderna. Tidningarna abonnerade årsvis på TT:s tjänster och betalade efter hur ofta de kom ut och vilken upplaga de hade. När TT startade 1922 hade man drygt 100 kunder, men redan efter några år abonnerade fler än 200 svenska nyhetstidningar på nyhetstjänsten. Sverige var tidningstätt på den tiden. Genom tiderna har TT märkligt nog haft nästan samma antal medarbetare, mellan 170 och 200 anställda.

Öppen för ny teknik

Byrån tog relativt snabbt till sig ny teknik som förenklade och rationaliserade tidningsmakeriet även hos kunderna. Redan från början togs det alltmer utbyggda telefonnätet i bruk för att distribuera nyheter och byrån svarade därmed upp mot landsortspressens önskan om att få samma tillgång till snabba nyheter som storstadstidningarna. Innan fjärrskrivningsmaskiner (teleprintrar) kom i allmänt bruk ropade så kallade rytare upp TT-nyheterna i en telefontratt till tidningsredaktionerna. På andra sidan satt stenografer eller annan kontorspersonal som skrev ner TT-telegrammen på papper, antingen för hand eller med skrivmaskin, som sedan lämnades vidare till redaktionerna. Upp till fem tidningar kunde samtidigt vara ihopkopplade med rytaren som inte sällan var vresiga, äldre herrar.

Nyheterna spreds nu snabbare än någonsin

Ett annat sätt att snabbt sprida nyheterna till framför allt Stockholmspressen var att skicka pappersmanus via en armada av cykelbud eller mc-ordonnans. Men snart kom annan, snabbare, teknik. Telegrafverkets kablar gjorde det möjligt att koppla ihop TT med landets tidningar och via teleprintrar skicka nyheterna direkt in på redaktionerna – en revolution. Motsvarande tekniska innovationer gjordes på de inkommande internationella byråerna och nyheterna spreds nu snabbare än någonsin över landet.

Först med nyheter i svensk radio

Byråns förste vd Gustaf Reuterswärd insåg mycket tidigt radions slagkraft. Med billig teknik kunde nyheter spridas oerhört snabbt över hela landet. Sveriges absolut första riksspridda nyhetssändning i radio ljöd den 5 mars 1924 och kom från TT:s redaktion på Klara västra kyrkogata i centrala Stockholm. Reuterswärd såg till att pressen kontrollerade den hotfulla konkurrensen från radion genom att i 12 år både vara chef för TT och nybildade Radiotjänst. Inte konstigt att han kallades för ”Dubbelexcellensen”. I 82 år var radioanropet ”Dagsnyheter från TT” det som de flesta svenskar förknippade med nyhetsbyrån. Under andra världskriget blev TT:s radiosändningar den snabbaste källan till nyheter om kriget och vissa röster, t.ex Berndt Aulin och Uno Stenholm, kom av försvarsmakten t.o.m att klassas som lugnande.

Redaktioner och kontor

TT:s huvudkontor har sedan 1921 bara haft fyra adresser i Stockholm: Klara västra kyrkogata, Sveavägen (höghuset närmast Konserthuset), Kungsholmstorg och sedan 2006 i Glashuset vid Slussen. Lokalredaktionernas antal har varierat allt eftersom ny teknik tagits bruk men TT-redaktioner har alltid funnits i såväl Malmö som Göteborg. Behovet av egna utlandskorrespondenter har också varierat över tid och i förhållande till tekniska landvinningar och samarbeten över nyhetsbyrågränserna. Man har sedan många år en liten redaktion i Bryssel och sedan 2016 har man nattredaktionen i Sydney. Särskilt intimt har samarbetet varit med de andra nordiska nyhetsbyråerna; NTB i Norge, Ritzau i Danmark och STT i Finland.

Digital revolution på 2000-talet

Under 1990-talet förändrades det svenska medielandskapet radikalt. Radio och tv avreglerades och såväl journalistiken som nyhetsrapportering och förmedling av nyheter blev alltmer beroende av modern informations- och kommunikationsteknologi. Tidningarnas Telegrambyrå köper Scanpix, TT Spektra och Svenska Grafikbyrån under början av 2000-talet. 2009 förvärvar TT större delen av omvärldsbevakningsföretaget Retriever. I samband med en stor omorganisation 2013 gör man även ett större varumärkesarbete och bolaget byter namn och logotyp och heter sedan dess TT Nyhetsbyrån. Självklart har det varit viktigt för TT att anpassa sig till den nya medieteknologin och sedan år 2000 har företaget genomgått ett flertal omgörningar, moderniseringar och förändringar till en alltmer digitaliserad mediemarknad. Med utvecklingen av internet och tillgången till information på bland annat sociala medier ökar TT Nyhetsbyråns roll i att leverera trovärdiga och opartiska nyheter. Därför fortsätter våra värdeord att vara: trovärdig, kreativ och nyfiken. Något som genomsyrar hela byråns verksamhet.

Via TT

I slutet av 2014 startade TT pressreleasetjänsten Via TT. Plattformen är utvecklas i samarbete med de nordiska nyhetsbyråerna, NTB i Norge, Ritzau i Danmark och STT i Finland. Via TT fungerar som en direktkanal mellan TT Nyhetsbyrån och många av Sveriges medieföretag, myndigheter och organisationer. Detta gör att information snabbt och smidigt kan distribueras genom användarnas redaktionella system för pressmeddelanden. Tjänsten har även en del för regulatoriska meddelanden, Via TT IR.

I ständig utveckling för kundernas behov

Sedan 2016 satsar TT Nyhetsbyrån bland annat på robotjournalistik. Nu kan stora statistikmängder enkelt presenteras på en webbsida, i mobiler och appar. TT har producerat ett antal nyhetsrobotar med olika inriktningar, exempelvis arbetslöshet, bostadspriser, befolkningsstatistik och nyföretagande. Detta ökar värdet av nyheter och inte minst för de läsare som befinner sig utanför storstadsområdena och de största kommunerna.

TT Nyhetsbyrån är i ständig utveckling för att göra nyheter tillgängliga för alla på ett säkert, opartiskt och pålitligt sätt. Med växande digitalisering och nya tekniker kommer journalistiken behöva moderniseras med tiderna.

Behovet av nyhetsmaterial under nätter och tidigt på morgonen har ökat med mobila läsvanor och TT öppnade därför upp sin nattbevakning i Sydney. Flytten har kunnat bredda TT:s utbud med en än vassare bevakning.

Ännu starkare på bild

2017 så stärker man upp på bildsidan ytterligare och köper den anrika bildbyrån IBL. De har sedan starten på 60-talet en väletablerad position på marknaden, både i Sverige och utomlands. Kunderna är främst dagstidningar, veckopress, magasin och bokförlag. TT Nyhetsbyråns bildaffär växer och i och med uppköpet erbjuds kunderna ett ännu bredare och bättre bildarkiv.

De bästa svenska och utländska bildleverantörerna samlas på ett och samma ställe, vilket blir TT Nyhetsbyråns omfattande bildbank. Med 100 år av dokumenterande journalistik omfattar TT Nyhetsbyråns bildbank i dag över 100 miljoner bilder, videor och grafik. Vilket inte bara fungerar som en otrolig resurs för Sveriges medier, men också som en dokumentation av historien i bild.

Mediebanken

2021 lanserade TT en mediebank som nu erbjuds bildkunder. Det är ett DAM-verktyg för att lagra och hantera bilder, video och grafik. Nyhetsbyrån NTB ligger bakom all utveckling.

TT Insikt - verktyget för politik och samhällsbevakning

En ny tjänst lanserades 2024 med vilken man kan följa utvecklingen av ny lagstiftning och offentliga beslut. Den danska nyhetsbyrån Ritzau står för den tekniska plattformen. Kunderna sätter upp skräddarsydda bevakningar som hämtas från öppna offentliga källor; riksdagen, EU, Regeringskansliet, regioner, länsstyrelser, departement och myndigheter.