Jeff Werner

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, med inriktning mot den moderna tidens visuella kultur. Hans senaste bok handlar om hur det gick till när svenskar började uppfatta sig som vita, blonda och blåögda. Och om hur bilder, filmer, design och arkitektur medverkar till att upprätthålla denna föreställning.

 

Var kommer alla rasstereotypa bilder ifrån?

Under 1800-talet kom man alltmer att tänka på människor och folkslag i termer av raser. Detta sammanföll med att tillgången av bilder ökade dramatiskt genom nya trycktekniker, fotografiet och filmen. Det fanns och finns ett intresse av att göra skillnad på folk och folk. Att använda rasstereotypa bilder blev ett sätt försvara och legitimera hur vi behandlar och har behandlat andra under kolonialismen.

 

”Bilder påverkar oss utan att vi riktigt kan eller hinner reflektera över det”

 

Hur påverkar bilder oss?

Bilder är väldigt direkta och fungerar delvis omedvetet. När vi konsumerar filmer, tv, bilder eller spel följer stereotyper med på köpet som en del av handlingen eller dramatiken. Bilder påverkar oss utan att vi riktigt kan eller hinner reflektera över det.

 

Vad får stereotypa bilder för konsekvenser?

Vi tänker genom stereotyper eftersom de förenklar för oss att tolka det vi ser. Stereotyper är därför nödvändiga, inte minst inom bildkommunikation. Farligt blir det när vi bedömer människor utifrån dessa förutbestämda mallar, och tror att exempelvis män eller rödhåriga är på ett visst sätt. När människor inte bedöms som individer, utan utifrån exempelvis kön eller etnicitet, blir vi dummare av att tänka genom stereotyper. Det kan leda till olika slags rasistiska och sexistiska föreställningar.

 

”Vi har ingen kvalificerad bildundervisning i grundskolan och gymnasiet där man verkligen skulle kunna lära sig att förstå hur bilder kommunicerar.”

 

Har vi blivit bättre på att ifrågasätta stereotypa bilder?

Svårt att säga. Vi möts av fler bilder än någonsin, men vi har inte många instrument för att analysera bilderna med. Vi har oftast ingen kvalificerad bildundervisning i grundskolan och gymnasiet där man verkligen skulle kunna lära sig att förstå hur bilder kommunicerar. Jag är inte säker på att vi har blivit bättre på att analysera bilder, det är möjligt att vi var bättre på det när vi bara såg en bild om dagen och kunde lägga mer fokus på den. Vi ser bilder som uppenbarligen är fejkade på olika sätt, utan att vi riktigt reagerar. Trots att vi alla vet hur bilder sprids och förändras, är vi ändå förvånansvärt okritiska.

 

”Det största ansvaret ligger hos de som producerar bilder”.

 

Vilka har ansvaret för att stereotypa bilder förändras?

Det största ansvaret ligger hos de som producerar bilder, men konsumenter kan också påverka. Kommersiella företag är känsliga för konsumenters åsikter och reaktioner, inte minst eftersom ordet i sociala medier kan spridas väldigt fort. Exempelvis tog Fazer bort den stereotypa bilden av en kines från sina godisförpackningar.

 

 

Foto: Marcus Ericsson/TT