Andra språk

Arabiska

TT eftersträvar en stavning som nära överensstämmer med standardarabiskt skriftspråk och vårdat talspråk, ej dialekt. Men i praktiken avgörs valet för det mesta av att arabiska namn oftast förmedlas till oss via engelsk eller fransk text. Personnamn och ortnamn återges då med stavningar som snarare underlättar uttalet för engelsk- och franskspråkiga än avspeglar korrekt arabiska.

Vi skriver Ahmad Quray, även känd som Abu Ala, och Mahmud Abbas, även känd som Abu Mazin. Sedan länge tillämpar vi stavningen Yasser Arafat för palestiniernas förre ledare och Muammar Gaddafi för Libyens störtade ledare.

För aktuella irakiska namn, se separat sida. Vid behov, se även listan över termer vanliga inom islam.

 

TRANSLITTERERING AV ARABISKA NAMN

Denna lathund för stavning och uttal av främst geografiska namn i arabvärlden har tagits fram på uppdrag av Mediespråksgruppen.

Det arabiska språket är så svårt att transkribera eftersom korta vokaler sällan är utsatta och uttalet skiftar i olika arabisktalande länder.

Se även kommentarerna längst ned.

 

Förekommande varianter Rekommen-
derad form
Anmärkning
Abou/Abu/Bou ... Abu ... Abu=far. Vanligt som förled, oftast självständigt. Kan också ange andra egenskaper. (ex. Abu Shamah, "Han som har ett födelsemärke").
  (Bou ...) Bou förekommer mest i Nordafrika.

Om Bou står självständigt kan det bytas mot Abu, annars är det bäst att låta bli: kan förväxlas med ord vars första stavelse är Bu-.

Abu Dhabi, Abu Zabi/Zaby Abu Dhabi Förenade arabemiratens huvudstad.
Adan, Aden Aden Aden etablerat via engelska. Inleds av konsonanten ayn, som saknar svensk motsvarighet.
Agadir, Aghadir Agadir Arabiska: gh=tungrots-r.
Ahaggar, al-Hajjar Ahaggar Arabiska: al-Hajjar.
Ain/Ayn/Ein ... Ayn ... Se Ayn för alla namn på Ain.
Ain Hilwah, Ein al-Hilweh Ayn al-Hilwa Flyktingläger i Libanon.
Ait ... Ait ... Aït: Berbiskt ord med betydelsen "barn till../söner av..".

Förled i nordafrikanska namn.

Akaba, Aqaba(h) Aqaba Inleds av konsonanten ayn, som saknar svensk motsvarighet.
al-/el-/il- al- Best. artikel. Skrivs ut om den framgår av originalet.

Standardarabiskan, det normerande skriftspråket, har grundformen al-. Det uttalas ofta med ä-ljud och blir därför gärna el- via kolonialspråken engelska och franska.

('l-) al- (l-) Vokalen faller i vissa lägen. (Det behöver alltså inte vara fel i förlagan!) Förekommer i sammansättningar, när ett ord före artikeln som hör till namnet slutar på vokal, ex Abdu-l-lah. Om orden skrivits ihop är det svårt att se att där finns en artikel. Följ förlagan.
(ad-, an-, ar-, as-, at- m fl)   Artikeln assimileras ofta till huvudordet
(ex. an-Nil). I skrift kan både al- och varianterna godkännas hos oss. Uttalet är viktigare: vi bör assimilera.
El Alamein,
al-Alamayn
El Alamein Platsen är världsberömd med stavningen El Alamein. Men normalt bör vi undvika att frångå två stavningsregler:

1) artikeln stavas al-

2) diftongen stavas ay

Aleppo Aleppo Arabiska: Halab.
Alexandria Alexandria Arabiska: al-Iskandariyyah.
Allenby Bridge Allenbybron Arabiska: Kung Hussein-bron.
Amman Amman Andra stavelsen betonas (av araberna som långt ä).
Annaba(h) Annaba Stad i Algeriet. Inleds med konsonanten ayn, som saknar sv motsvarighet. Andra stavelsen är lång och a-uttalet drar åt ä.
Aqaba(h), Akaba Aqaba Inleds med konsonanten ayn som saknar sv motsvarighet.
Arbela, Arbil, Erbil, Irbil Arbil Kurdisk stad i Irak. Långt i. (NE har Irbil.)
Assiut, Asyut Asyut Uttal: u=långt o.
Assuan, Aswan Aswan Uttal: w=o-ljud, jfr eng.
Ayn... Ayn... Ayn=källa, öga. Som förled. Stavningen ay rekommenderas, ai står i allmänhet för att ljuden inte utgör diftong.
Baalbek, Balabakk Baalbek Långt a avspeglar bortfall av ayn som saknas i sv. Stavning med e bryter mot regeln men är etablerad.
Bagdad, Baghdad Bagdad Arabiska: gh=tungrots-r.
Bahrain, Bahrayn, Bahrein Bahrain Rekommenderad stavning avviker från generella regler för transkription (med ay) men ai är här etablerat.
Basra, al-Basra(h) Basra  
Beirut, Bayrut, Beyrouth Beirut Etablerad stavning avviker från regel för ay-diftong.
Bekaa, al-Beqaa, al-Biqa Bekaadalen al-Biqa': Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn.
Benghazi, Bengasi, Banghazi Benghazi Arabiska: gh=tungrots-r.
Bou... /Bou- Abu/Bou... Jfr Abu=far, som förled. Bou är en nordafrikansk variant, på kartor över Algeriet, Marocko, Tunisien. Om Bou står självständigt kan det bytas mot Abu annars är det säkrast att låta bli - det är lätt att förväxla med ord vars första stavelse faktiskt är Bu-.
Bur.../Port Bur/Port... Lånord, i hamnstäders namn.
Bur Said Port Said Kan på svenska uttalas Port, eftersom det är den form av lånordet vi är bekanta med. Said: ej diftong - mellan vokalerna utelämnas ayn som saknar svensk motsvarighet. Långt i.
Casablanca Casablanca A: Dar al-Bayda (Vita huset).
Chott, Choutt,
Shatt...
Shatt ...
(Chott...)
Förled med flera betydelser: strand m m. Jfr gränsfloden Shatt al-Arab. På kartor över Nordafrika Chott/Choutt.
Constantine, Qustantin Constantine I Algeriet. Franskt uttal.
Dahuk Dahuk I kurdiska delen av Irak. Uttal med långt o.
Dair/Dayr/Deir... Dayr... Diftong. Se Dayr.
Damanhour,
Damanhur
Damanhur I Egypten. Uttal med långt o.
Damaskus Damaskus Arabiska: Dimashq.
Dar al-Bayda, Dar el-Beida Casablanca Bokstavlig översättning: Vita huset.
ad-Dawhah, al-Dawhah, Doha Doha Qatars huvudstad. Arabiska: ad-Dawhah.
Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk diftong aw).
Dayr/Deir ... Dayr ... Dayr=kloster, står ofta som självständigt första led.
Deir al-Balah Dayr al-Balah Flyktingläger i Gaza. Balah: a=ä, sista vokalen lång.
Digla(h), Dijla(h) Tigris Arabisk form: Dijlah.
Djedda, Jedda m fl Jidda I Saudiarabien.
Doha, ad-Dawhah, al-Dawhah Doha Qatars huvudstad. Uttal: ad-Dawhah.
Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk diftong aw).
Dubai, Dubayy Dubai Med ay-diftong, men har likt andra länders namn blivit känt med ai-stavning.
Ein Hilwa(h), Ein el-Hilwe(h) Ayn al-Hilwa Se Ayn för alla namn på Ein.
El-/el- al- Se al-.
El Alamein El Alamein Se Alamein.
Erbil Arbil I Irak, se Arbil.
Essaouira(h) Essaouira I Marocko. Långt i betonas. Arabisk form: as-Sawirah.
Fajjum, Fayyoum, al-Fayyoum al-Fayyum Stor oas i Egypten. Uttal: ay=diftong, u=långt o.
Fes, Fas, Fez Fez Uttal: jfr franska è.
al-Firat Eufrat  
Gabal/Gebel ...   Se Jabal.
Gaza, Ghazza(h) Gaza A: Ghazzah, gh=tungrots-r.
Giza(h), Gizeh, Jizah,
al-Jizeh
Giza (NE) Uttal: g=egyptiskt uttal.
Hama(h), Hamat Hamah Stad i Syrien. Betona den andra vokalen, a drar åt ä.
Hebron Hebron Arabiska: al-Khalil.
Hermon Hermonberget Arabiska: Jabal ash-Shaykh.
Hims, Homs Homs Stad i Syrien.
Hurghada(h), al-Ghardaqa(h) Hurghada Arabiska: al-Ghardaqah. Arabiska: gh=tungrots-r.
-ia/-iah/-ie/

-ieh/-ija/-ijja/

-ije/-ijjeh/-iya/

-iyah/-iyya/-iyyah

-iyya

(-iyyah)

Ändelse, mycket vanlig i namn på samhällen. Ex: al-Iskandariyya. Stavning med e motsvarar uttalet i vissa dialekter. Standardarabiskan har a med uttal som drar åt ä. I det arabiska skriftspråket har e inget eget tecken.
Irbil, Arbela, Arbil, Erbil Arbil Kurdisk huvudstad i Irak. Uttal: långt i. (NE har Irbil).
Iskandariyya(h), al-Iskandariya Alexandria I Egypten och Irak. Arabiska: al-Iskandariyyah.
Jabal, Jbal,

Jebel ...

Gabal ...

-berget

Jabal ...

(Gabal ...)

Jabal=berg, som första led. Kan övers till "X-berget". Stavning med G motsvarar uttalet i Egypten.
Gabal Katrina Katarinaberget Berg i Sinai.
Jabal abu Ghunaym
Jebel/Jbel abu Ghneim
Jabal abu Ghunaym Heter på hebreiska Har Homa
Jedda(h), Jidda(h), Djedda Jidda I Saudiarabien.
Jemen, Yemen Jemen Stavning med J är etablerad. OBS att J ej uttalas dj.
Jeriko, Jericho Jeriko Arabiska: Ariha, betonat i.
Jerusalem Jerusalem Arabiska: al-Quds.
Jouniah, Jouniyeh Juniya Kuststad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Kabylien, Qabail, Qabylia, Kabylie Kabylien Del av Algeriet. Arabiska: al-Qabail.
Kairo, Cairo Kairo Arabiska: al-Qahira.
Kana, Qana m fl Qana By i södra Libanon.
Karbala,

al-Karbala

Karbala Uttal: långt slut-a avspeglar bortfall av ' (= konsonant som utgörs av glottalstopp), ä motsvarar a-ljuden bäst.
Kenitra, Qanitrah, al-Qunaytira I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko endast i, i Syrien diftong.
al-Khader/Khadir al-Khadir Omstridd by nära Jerusalem. Uttal: kh=[x]
al-Khalil Hebron Arabisk form: al-Khalil.
Khan Younes/Younis, Khan Yunes/Yunis Khan Yunis Flyktingläger i Gaza. Uttal: kh=[x], u=långt o.
Khartoum, Khartum,

al-Khartoum

Khartum I Sudan, u=långt o. Uttal: kh=[x], u=långt o.
Kirkuk Kirkuk Stad i Irak, u=långt o.
Kuwait, Quweit Kuwait Avviker från regeln om ay: etablerat med ai-stavning.
Latakia,

al-Ladhaqiyya,

al-Ladhiqiyah

Latakia (NE) I Syrien. Arabiskt uttal: första stavelsen lång och betonad, dessutom långt i.
Luxor, al-Uqsur Luxor Arabisk stavning: al-Uqsur.
Maan, Ma'an Maan I Jordanien. Dubbeltecknat a markerar bortfall av ayn som saknar sv motsvarighet. (', som betecknar glottal-stopp, är definitivt fel.) Två stavelser, den andra lång och drar åt ä-ljud.
Madina(h)
/Medina
Madina
/Medina
Madina betyder stad, vanligt som första led. Medina i Saudiarabien (en av de viktiga platserna i islam) är etablerad med e-stavning. I alla andra fall bör namnet skrivas med a. Det minskar risken att vi blandar ihop Profetens Medina och annan stad med snarlikt namn.
Manama(h),

al-Manamah

Manama Bahrains huvudstad. Uttal: andra stavelsen är lång och betonad, a-ljuden drar åt ä.
Marakech, Marrakesh Marrakesh (ch=fransk stavning)
Marjayoun, Marjajun Marjayun Stad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Masqat, Musqat, Muscat, Muskat Masqat Omans huvudstad. Betonas på andra stavelsen.
Mecka, Makka(h), Mekka(h) Mecka Arabiska: Makkah. NE: Mekka.
Medina(h),

al-Madina(h)

Madina Se Madina. Endast Medina i Saudiarabien med e.
Meknes, Miknas Meknes Uttal: Meknes.
Mocca(h), Mocha, Mocka, Mucha, (al-)Mukha Mocka Kaffestaden i Jemen. Arabisk form: al-Mukha, med långt slut-ä.
Mosul, al-Musil,

al-Mawsil

Mosul Arabiska: al-Mawsil, men Mosul är känt i historisk litteratur. (Diftongen aw blir i vardagsspråk ofta å, därav varianterna.)
Nabatijeh,

al-Nabatiyya(h)

Nabatiyye(h)

Nabatiyya I södra Libanon.
Nabatiyyat al-Fawqa   Namn som slutar på -iyya(h) får ett hörbart slut-t i sammansättning. Godkänns i translittererad skrift.
Nablus, Nablis, Nabulus Nablus Uttal: långt a, u=o.
Najaf, al-Najaf Najaf Uttal: j=dj, a drar åt ä.
Nakoura(h), Naqura,

al-Naqoura(h)

an-Naqoura(h)

Naqura Stad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Nawakshut, Nouakchott Nouakchott Mauretaniens huvudstad, ch=etabl fransk stavning, brukas i administration och affärssammanhang.
Oran, Wahran, Ouahran Oran I Algeriet. Arabiska: Wahran. (NE har Ouahran.)
Ouargla, Warqala Warqala I Algeriet. (NE har Ouargla). Arabiska: Warqala.
Oued ... Oued ... Se Wadi.
Oum ... Umm ... Se Umm.
Qana Kana By i södra Libanon.
Qatar, Quatar Qatar  
Qumran,

Wadi Qumran,

Khirbat Qumran

Qumran Uttal: långt a betonas. Fyndplats för Dödahavsrullarna.
Qunitra(h), Kenitra

al-Qunaytira(h)

al-Qunaytira I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko endast i, i Syrien diftong.
Qustantin Constantine I Algeriet. Franskt uttal.
Quwayt, Quweit Kuwait Etablerad stavning av ay.
Ram Allah, Ramallah Ramallah Arabiska: ram al-lah.
Rashidiyya(h), Rachidiye(h) Rashidiyya Betoning på båda i:na.
Ras/Ra's/Ras ... Ras ... =huvud. Används om platser där ngt i naturen är mycket framträdande, t ex uddar. Översätts inte, eftersom det har vid betydelse. Uttal: tecknet ' står för glottalstopp, som i arabiska har en egen bokstav och är betydelseskiljande. Återges inte i normalskrift hos oss, men kan givetvis uttalas om det framgår av källtexten.
Riad, ar-Riyadh Riyad Saudiarabiens huvudstad. (NE har Riyadh.)
Saida, Sayda(h), Sidon Saida Kuststad i Libanon, vanlig i nyhetsprosa. Avviker från regeln om ay-stavning av diftong.
Sana, Sanaa Sanaa Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn.
as-Sawira(h) Essaouira Se Essaouira.
Sawhaj Sohag Se Sohag.
Sharm el-Sheikh Sharm el-Sheikh Arabiska: Sharm ash-Shaykh. Egyptisk turistort.
Shatt al-Arab Shatt al-Arab Gränsflod Irak-Iran. Versalt A betonas.
Sohag, Suhaj, Sawhaj Sohag Uttal: g=egyptiskt uttal. Diftongen aw uttalas ofta i vardagsspråk som å.
Sousse, Susah Sousse I Tunisien.
Sulaimaniyya(h), Sulaymaniya(h), Suleimaniya(h) Sulaymaniyya Tredje stavelsen lång, a-ljuden uttalas som ä.
Suez Suez Arabiska: as-Suways.
Sur, Tyr, Tyre Tyr Arabiska: Sur, långt o.
Taizz, Ta'izz Taizz I Jemen. Uttalet Tä-iss avspeglar bäst bortfall av kons som saknas i sv, undvik göra ai till diftong.
Tamanrasat, Tamanrasset Tamanrasset Tredje stavelsen betonas.
Tigris/Digla(h) Tigris Arabiska: Dijlah (j=dj).
Tizi Ouzou Tizi Ouzou Uttal: ou=o. Tizi betyder bergspass.
Tlemcen, Tilimsan Tlemcen Stad i Algeriet. Tlemcen= etablerad fransk stavning. Uttal: Tilimschän, långt ä.
Tripoli, Tripolis Tripoli Stavningen Tripoli har hävd i både Libanon och Libyen. Arabiska: Tarabulus. Av grekiskt ursprung: jfr Akropolis, Persepolis, Minneapolis m fl.
Tyr, Tyre, Sur Tyr I Libanon. Arabiska: Sur, långt o.
Um/Umm/Oum ... Umm ... Umm=mor. Vanligt som förled. Står självständigt och har även idiomatisk betydelse, ungefär "innehavare till."
  (Oum ...) På nordafrikanska kartor uppträder det som Oum. Rätt eller fel i dessa fall kan diskuteras, men med Umm (som alltid är rätt) är man på den säkra sidan.
Umm Durman,

Oumdurman m fl

Umm Durman Stad i Sudan. Uttal: långt a betonas, u=o.
Wadi ...

Oued ...

Wadi ... Vattendrag, flodbädd, dal. Ofta första led i ortnamn. Bör inte översättas, då ordet har vid betydelse.
  (Oued ...) Stavningen Oued allmän på kartor över Nordafrika. (Av historiskt intresse: ordet är upphov till Guad- i spanska flodnamn.) Uttal: w= o-ljud, jfr eng.
Wadi Halfa Wadi Halfa Gränsort i Sudan.
Yemen, Jemen Jemen OBS att J inte uttalas dj.

 

KOMMENTARER

  • Det finns transkriptionsregler som används i vetenskapliga sammanhang, men dagspressen kan av tekniska skäl inte tillämpa det systemet. Listan ovan bygger på en förenkling av dessa regler: vi använder bara tecken som normalt brukas i svenskan. Full transkription ges i Nationalencyklopedin.
  • Namn på länder och huvudstäder får anses vara etablerade och tillåts därför avvika från reglerna.
  • Listan omfattar inte namn i Iran, som inte är ett arabland. Däremot återfinns namn i arabisktalande länder som är av t ex berbiskt ursprung.
  • Artikeln al- bör återges. /l/ assimileras till ett stort antal konsonanter och det minskar möjligheten att identifiera artikeln. Det är mycket vanligt i vårt icke-arabiska källmaterial, där den bestämda artikeln ofta inte utmärkts genom bindestreck.
  • En lista, tecken för tecken, över hur arabiska bokstäver återges i engelsk, fransk och tysk text – liknande den mycket spridda transkriptionsnyckeln för ryska – går inte att göra. Anledningen är att de västerländska språken inte transkriberar arabiska med samma precision. Exempel: när engelskan skriver sh i ett arabiskt ord kan det stå för antingen sje-ljud eller s+h som skilda ljud. dh/th/gh kan på samma sätt uttydas olika. Följ förlagan om namnet inte finns upptaget här. Vi får leva med att det blir fel ibland.