Kategori – Via TT

Myter och fakta om pressrummet




Läs inlägget: Så tar du bättre pressbilder.

”Journalister besöker aldrig pressrum”. ”Pressrummet hos en leverantör är A och O, annars finns du inte”

Åsikterna om vikten av ett pressrum går vida isär hos tyckare. Sant är att de fyller en funktion, men kanske inte den du tror. Vi ville veta hur journalisterna själva upplevde pressrummen och hur de använder dem. Vi ställde en rad frågor till våra egna journalister och fick en del intressanta svar:

  • Fyra av fem journalister uppgav att de besöker företags/myndigheters/organisationers sajter för att hitta nyheter.
  • En tredjedel uppgav att de specifikt besökte pressrum på sajterna.
  • En tredjedel besöker pressrummen på sajterna dagligen. Ytterligare 20 procent besöker dem på veckobasis. Resterande mer sällan.
  • 25 procent uppger att de besöker pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 40 procent besöker aldrig pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 72 procent läser pressmeddelanden skickade med e-post.


Av de svarande tyckte de att följande var viktigast i ett pressrum:

  1. Kontaktuppgifter (81 %)
  2. Pressmeddelanden/företagsnyheter (60 %)
  3. Dokument (undersökningar, statistik, mm) (52 %)
  4. Bilder/videor (28 %)
  5. Logotyper, kalender (3 %)

Det här gillar de svarande med pressrum i dag:

  • De som publicerar direktnummer till experter.
  • Högupplösta pressbilder med tydlig byline, vad som är på bilden och hur bilden får användas.
  • Kontaktuppgifter.

Det här gillar inte journalister med pressrum i dag:

  • Frånvaron av telefonnummer/kontaktuppgifter till nyckelpersoner.
  • Sökfunktioner.
  • Dåligt uppdaterade/långsamma med nyheter
  • Att inte de kontaktpersoner som finns är tillgängliga.

Undersökningen tecknar bilden av att pressrummen fyller en viktig funktion för journalister som letar nyheter.  De föredrar dock att leta nyheter och material på din egen sajt framför ett pressrum hos en leverantör. Pressrummet hos leverantören är inte oviktigt men klart underordnat att ha ett uppdaterat pressrum på din egen sajt. Långt fler journalister är mer bekväma med att läsa pressmeddelanden i e-postformat framför att leta efter dem hos en leverantör.  

Egentligen är det inget märkligt. Er sajt är den naturliga plattformen för allt ert varumärkesrelaterade arbete, pressrummet självfallet inkluderat.

Undersökningen är gjord på TT Nyhetsbyråns egna journalister och hade 89 svarande. Den ska inte ses som representativ för hela journalistkåren.


Fem steg för att hitta nyheten




Många pressmeddelanden blir aldrig nyheter. De vanligaste anledningarna är att texterna är för långa, de skickas till fel personer eller bifogas som pdf:er som förblir oöppnade. Kardinalfelet är förstås att de inte är nyheter från början. Vi har bett pr-konsulten Martina Ternheim, med mångårig erfarenhet av att skriva pressmeddelanden, om hennes bästa tips för att få uppslag till nyheter.

 

Så här kan du vaska fram nyheten:

 

  1. Spåna med en kollega. Det är bra att ha ett bollplank som hjälper dig att sortera de gångbara idéerna från de som är fruktlösa. Testskjut på fler personer i din organisation. Alla har olika roller och perspektiv och du kanske har missat något?
  2. Utgå från målgruppen eller målgrupperna. Hur berörs de av din nyhet? Det måste vara relevant för personerna som är tilltänkta mottagare. Det innebär att ni kanske behöver förbereda med olika vinklar och talespersoner, exempelvis experter eller personer som är drabbade eller påverkas. Välj talesperson med omsorg och utifrån den tilltänkta målgruppen. Om det är generella nyheter så kanske det är vd:n som uttalar sig, medan det i nischfrågor bör vara någon med expertkunskap.
  3. Omvärldsbevakning. Finns det pågående händelser eller trender som du kan koppla an till? Exempelvis prisutdelningar, evenemang, trender, pågående nyhetsskeenden. Ha ständigt ett öra mot marken och handla snabbt när tillfället dyker upp.
  4. Lägg ner mest arbete på att skriva rubrik och notisversion. Journalister vill snabbt kunna göra en bedömning av nyhetsvärdet och pressmeddelandets funktion är att göra det lätt för dem. Rubriken ska vara kärnan och en notisversion på två till fyra rader ska innehålla hela nyheten. Prioritera och skriv det viktigaste först och det minst viktiga mot slutet.
  5. Välj kanaler och mottagare med omsorg. Se punkt två om målgruppen. Anpassa innehållet efter respektive kanal och media. Ring och fråga om förhandsexklusivitet. Det kan också fungera som en fingervisning om du har något som är värt att skriva om.

Foto: Maskot/TT


Skriva pressmeddelande – så lyckas du




Att skriva pressmeddelande är ingen trollkonst utan du kommer långt med god planering och en enkel struktur. Här har vi samlat våra bästa tips för att du inte ska falla i vanliga fallgropar – utan ge din nyhet uppmärksamheten som den förtjänar.


1. Har du något att berätta?
För vem eller vilka är det viktigt? Är svaret ”för vårt företag”, ”vår vd tycker att det är viktigt” eller ”HR tycker att vi borde berätta” så kanske ett pressmeddelande inte är att föredra. Om du i stället kan påvisa att människor – eller mer specifikt din målgrupp – påverkas av din nyhet så är det troligare att en redaktör delar din bedömning. Utgå ifrån:

  • Vad har skett? 
  • När har det skett?
  • Vem påverkas? 
  • Hur har det skett? 
  • Varför?
     

Dessa frågor ska besvaras i varje nyhetstext och sitter i ryggmärgen hos alla som arbetar med journalistik. Gör det till en vana att trippelkolla så att ditt pressmeddelande servar redaktören med svaren på dessa frågor.
 
2. Tajming!
Tajmingens betydelse kan inte nog överskattas. Finns det trender, pågående händelser eller skeenden som din nyhet kan kopplas till? Exempel: Hundratusentals svenskar spelar ett populärt mobilspel – så hjälper ditt batteri dem att kunna spela längre.  Dags för höstbudget – här är era synpunkter. Spelar jätteheta bandet i stan? Berätta då om det coola förbandet vars singel rönt stora framgångar. Detta är bara illustrerande exempel. Använd exempelvis TT-kalendern eller våra PM (med förhandsinfo om kommande nyhetsplanering) för att få överblick över kommande nyhetshändelser. Gratis verktyg är exempelvis Google Trends för att se vad som trendar just nu.

3. Känn din målgrupp
Det är lockande att tro att just din nyhet berör ALLA. Var självkritisk när du gör ditt urval i sändlistan. Att skicka för brett riskerar bara att redaktörer slår dövörat till när du försöker nästa gång. Använd, färdiga, uppdaterade listor sorterade på intresseområden hos en leverantör av pressmeddelandetjänster. Då ökar du chansen att pricka rätt.

4. Skicka aldrig en PDF
Att öppna en bifogad fil som eventuellt innehåller en nyhet är ett extra moment för mottagaren, och ta inte för givet att det anses mödan värt. Skriv ditt pressmeddelande som ren text i mejlet.

5. Underbart är kort
Vi rekommenderar maximalt 40 tecken för en rubrik. Rubriken ska innehålla nyheten men också vara intresseväckande.

"Det är svårt och tidsödande att leta case det är hjälpsamt om det finns med i ett pressutskick"

6. Var bjussig
Servera nyheten med bilder, case, citat, statistik i excel eller dylikt. Vi har en egen grafikavdelning som gör nyhets- och infografik och om vi vill göra grafik vill vi kunna utgå från underlaget. Case är personer som berörda av din nyhet och villiga att uttala sig.

7. Tidpunkten
Vår nyhetsproduktion pågår dygnet runt men arbetet med printnyheter enbart mellan 00-19. Tänk på att trenden är att agendan sätts tidigare och tidigare, särskilt vid printproduktion. Minimera risken för att sållas bort genom att hålla dig uppdaterad på pressläggningstiderna hos de medieaktörerna som du vill nå. En inskickad nyhet precis efter pressläggning kan vara lika med ingen nyhet.

7. Titel är betydelsefullt.
Se till att det verkligen är nyckelpersoner som uttalar sig, ju högre titel desto bättre. Säkerställ att kontaktpersonen är på plats och kan svara på frågor. God dag yxskaft!? Du anar inte hur många vd:ar eller kommunikationsdirektörer som sitter i möte eller gör sig oanträffbara i samband med pressutskick.

9. Ring inte för att fråga om mejlet kom fram.
Naturligtvis kom mejlet fram. Förbered initierade frågor i stället och våga fråga rakt på sak: Är detta något för er?

10. Sist men inte minst! Korrekturläs, korrekturläs, korrekturläs.
Vid osäkerhet kring hur ett begrepp skrivs – vänd dig till TT-språket, som är ett rättesnöre för hela journalistkåren. Ett pressmeddelandes eventuella framgång står inte och faller med en liten felskrivning, men upprepade fel signalerar att inte ens dina kollegor anser det mödan värt att läsa.