Kategori – Via TT

Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Åtta tips till dig som är presskontakt



Tipsen nedan kommer från pressverktyget Via TT:s experter.

När ni skickar ut ett pressmeddelande gäller det att vara förberedd när det hettar till. Många pressmeddelanden blir bara notiser, men när journalister hör av sig för att göra ytterligare intervjuer och få mer kött på benen har ni chans att få ut nyheten i en större artikel. Här bjuder vi på våra bästa tips för kontakten med journalisten, när nyheten väl är ute.

Åtta tips
Foto: TT


1. Sätt rätt personer som kontakt
Tänk igenom vem det är som ska svara på eventuella journalistfrågor. Talespersonen ska både ha kunskaper i ämnet och mandat att uttala sig. För en journalist är det oerhört frustrerande att komma till en kontaktperson som hänvisar vidare, så sätt rätt kontaktperson.

2. Var tillgänglig
När pressmeddelandet är skickat gäller det att vara tillgänglig. Ha koll på både telefon och mejl. Har du inte möjlighet att svara direkt, be att få återkomma så snart som möjligt. En bra tumregel är att ringa upp eller svara senast inom en timme.

3. Förbered dig på frågor
En journalist som hör av sig vill ofta göra något större än bara en notis på nyheten. Det innebär fördjupande följdfrågor. Se till att ha färska kunskaper i ämnet och förbered nyckelfakta så att du snabbt kan plocka fram korrekta uppgifter. Ett frågor och svar-dokument kan vara ett bra hjälpmedel.

4.  Spekulera inte
Håll dig till fakta under intervjun och börja inte spekulera om det egna företaget. Får du frågor där du är osäker på svaren kan du be att få återkomma om just det. Det går också bra att svara ”Jag vet inte”, men undvik att svara ”Inga kommentarer”. Trendspaning och att reflektera över samhällsfenomen går givetvis bra.

5. Överskatta inte förkunskaperna
Som expert kan du nästan alltid mer om ämnet än vad de flesta kan, och journalistens jobb är att göra saker begripligt för läsarna. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Använd ett enkelt språk och undvik fackuttryck.

6. Journalisten är inte din reklampelare
Intervjun är ytterligare en möjlighet för dig att få ut ditt budskap, men det är inte ett tillfälle för att sälja. Genom att formulera budskap utifrån vilket samhällsproblem ert företag eller organisation bidrar till att lösa blir ni mer relevanta.

7. Be att få läsa dina citat
Det är okej att be om att få läsa sina citat innan en publicering. Däremot kan du inte förvänta dig att kunna påverka exempelvis vinkeln på texten eller rubriksättning. Begränsa rättelser till rena sakfel, oklarheter och uttalanden som du absolut inte kan stå för.

8. Bygg relationer
Berätta för journalisten att hen gärna får ringa dig när de arbetar med artiklar som berör din bransch. Genom att hjälpa till med research, till exempel bidra med en kontext, viktiga kontakter och åsikter om aktuella trender, bygger du en varaktig relation. Vem vet, kanske blir du uppringd utan att ha skickat ett pressmeddelande nästa gång?

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik 
kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Tänk på detta innan du delar nyheter



Var inte för ivrig med att dela på Facebook eller retweeta på Twitter under stora nyhetshändelser.

Innan du delar, tänk på detta först:

1. Fel information först

Direkt efter händelsen kommer mediebolagen publicera felaktigheter. Informationen är knapphändig samtidigt som kravet att berätta det som hänt är stort.

2. Lita inte på anonyma källor

“Källor inom polisen” kan betyda allt från Säpo-chef till trafikpolis i en bil som “hört nåt”. Behandla de uppgifterna med stor skepsis.

3. Lita inte på nyheter som citerar andra nyhetsbolag som i sin tur citerar anonyma källor.

Bara för att ett annat mediebolag skrivit något så blir det inte sant. Extra vaksamhet krävs dessutom när andra mediebolaget använder sig av anonyma källor.

4. Blixten slår oftast bara ner en gång

Det förekommer nästan alltid uppgifter om en andra skjutning eller en andra bomb eller en andra någonting, och de uppgifterna är i de allra flesta fall falska. Det är lätt att bli fartblind och övertolka andra händelser direkt efteråt, så ta sådana uppgifter med en stor nypa salt tills de bekräftats.

5. Var noga med att känna igen språket i rapporteringen.

“Vi får rapporter att…..” kan egentligen betyda vad som helst. “Vi väntar på bekräftelse” betyder att de inte har just det.

6. Närheten

Se till att följa nyhetsbolag som, rent geografiskt, är nära händelsen.

Har de som rapporterat sett saken med egna ögon, är de på plats, känner de till omgivningen? Ju närmare nyheten ju högre trovärdighet.

7. Jämföra många nyheter.

Om något mediebolag säger sig kunna bekräfta att “det eller det” har hänt, vad uppger de andra? Ju färre exempel man har på det som har hänt, ju större anledning till att vara försiktig.

8. Stora händelser föder stora fejkare och stora photshoppare.

Det finns många bedragare som vet att folk griper tag i vilken bild som helst under stora nyhetshändelser. Så de kanske photoshoppar en gammal bild för att få den att se ny ut. Var väldigt försiktig med bilder som verkar “för bra”, titta också hur spridd bilden är i övrigt.

9. Undvik reflexstyrd retweetning.

Tänk efter först. Annars blir du själv en spridare av fejkade nyheter, vilket är precis vad de vill uppnå.

Källor:

On the Media’s “Breaking News Consumers Handbook”

NTB

TT Nyhetsbyrån

Länktips för dig som vill läsa mer:

Svenska sidor:

https://www.svd.se/om/falska-nyheter

http://www.dn.se/om/falska-nyheter/

https://www.metro.se/om/falska-nyheter

http://www.gp.se/om/Falska%20nyheter

Utländska:

http://faktisk.no/

https://digiday.com/uk/le-monde-identifies-600-unreliable-websites-fake-news-crackdown/

http://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-pdf/

Facebook:

https://media.fb.com/2017/04/06/a-new-educational-tool-against-misinformation/

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Sju typer av fejknyheter





Här följer del två av tre i vår bloggserie om falska nyheter. I förra inlägget skrev  vi om hur du identifierar fejkade nyheter. I detta inlägg går vi djupare in på vad falska nyheter egentligen är. Fejkade nyheter har funnits så länge som det har funnits nyhetsförmedling. Med om det tidigare var svårare att nå ut med fejkade nyheter till en bred publik är det i dag busenkelt tack vare sociala medier. 

Vad är egentligen en fejkad nyhet?  Enligt Magnus Aabech, nyhetsutvecklare på norska nyhetsbyrån NTB, finns det sju typer av fejknyheter med varierande grad av uppsåt.

1. Satir eller parodi

Satirtexter eller parodier är en form av fejkade nyheter. De är i huvudsak skapade för att roa och inte för att skada – även om det kan missförstås. 

2. Falskt kopplat

När rubriken, bilden eller texten inte stöder innehållet. 

3. Vilseledande innehåll

Skapat för att skada individ eller företeelse.

4. Falskt sammanhang

När riktigt innehåll är delat i felaktigt sammanhang.

5. Utnyttjade källor

När trovärdiga källor påstås säga saker de inte har sagt.

6. Manipulerat innehåll

När riktigt innehåll är manipulerat eller ändrat för att vilseleda.

7. Fabricerat innehåll

Enbart skapat för att skapa oreda. 




Så känner du igen fejkade nyheter



Verkar nyheten för bra för att vara sann?

Då är den oftast det.

Här kommer några enkla sätt att avgöra om nyheten är fejkad eller ej.

Börja med att undersöka om källan är trovärdig. Vem står bakom? Kolla upp andra texter från samma avsändare. Verkar de trovärdiga? Läs mer än bara rubriken och se om den verkligen har täckning i texten. Vill avsändaren sälja något? Klicka på deras sajts “Om oss”-länk och undersök vad de säger sig vara. Har de koll på ämnet?

Om källan verkar trovärdig, kolla upp den sajt texten ligger på. Verkar den trovärdig? Googla sajtens namn och “fake news” eller “fejkade nyheter”. Kolla vem som äger domännamnet, för svenska sidor via söktjänsten på Internetstiftelsens hemsida (iis.se) och för utländska via sajten who.is.

Om nyhetssajten upplevs trovärdig, undersök om nyheten verkligen är ny. Se när den publicerades, i många fall cirkulerar gamla nyheter runt för andra, sjunde eller 23:e gången på sociala medier. Det som var sant för fyra år sedan behöver inte vara sant i dag.

Om den är ny, undersök om bilden är riktig. Vem tog den? Kolla upp filnamnet och filens metadata. Är den gammal eller manipulerad? Försök hitta bilden i ett annat sammanhang. Bildgoogla!

Om den är riktig, använd magkänslan. Gör texten dig upprörd? Det kanske är just därför den publicerats. Bottnar din reaktion i politisk hemvist eller fördomar? Den kanske är tänkt att få just en sådan som du att reagera. Hur hållbar är argumentationen? Bottnar den i forskning och statistik eller bara i tyckande och känsla?

Om magkänslan är med så undersök andra källor. Vad skriver andra medier om saken? Finns det länkar? Avsaknad av länkar kan vara ett tecken på att den är fejk.

Och, till slut, verkar historien fortfarande vara för bra för att vara sann? Var då försiktig med att sprida den vidare.

Källor: NTB/TT/Internetstiftelsen i Sverige/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap



Prova själv hur lätt det är att fejka nyheter på sidan Break your own news



Vi släpper pressrummet 2.0



Vi ställde tidigare i år frågan till våra journalister vad de tyckte var viktigast när de besöker ett pressrum.  Deras åsikter är grunden för sommarens stora uppdatering som innehåller en rad förbättringar.  På kvällen den 16 juni släpper vi vårt nya pressrum, med de största förändringarna sedan vi lanserade Via TT. Förändringarna gäller bara de hostade pressrummen på Via.

Hantera dina kontakter

Uppgradera vissa kontakter till primära, informera om kontaktens tillgänglighet eller dölj dem. Primära kontakter får en VIP-placering i pressrummet, så att journalister snabbt kan ringa till dem utan att söka bland kontakterna. 

Gruppera kontakterna efter funktion eller ämnesområden. Samla alla i ledningen eller alla era ämnesexperter under en grupp så att journalisterna ser direkt vem de ska ringa om vad. Läs mer. 


Sortera ditt pressmaterial i kategorier

Skapa samlingar med olika typer av pressmaterial som handlar om samma ämne. Det gör det enkelt för intresserade att snabbare hitta alla relaterade bilder, statistik, grafiker med mera. Läs mer.

 

Skapa en egen, sökbar mediebank i ditt pressrum

Namnge dina bilder, skriv beskrivningar, lägg dem i kategorier och hantera rättigheter. Använd Via TT som mediebank för allt pressmaterial. Ladda upp dokument, logotyper eller videor. Filerna blir sökbara för alla. Du kan också dölja filer om du vill bygga upp en privat mediebank med filer som inte är sökbara eller tillgängliga för utomstående. Läs mer.



Bädda in bilder

Lagra alla dina bilder på exempelvis Flickr och bädda in dem i mediebanken.  

Redigera fokuspunkten i bilder

Ställ in fokuspunkten i dina bilder så att beskärningen av bilderna som visas i pressrummet blir optimal. Läs mer.

Enklare att prenumerera

Bädda in vår prenumerera-länk på din webbsida, i e-postsignaturer eller sociala medier. De som klickar på länken får upp en dialogruta där de kan välja att prenumerera på alla era pressutskick. Läs mer.

 

Tekniska förbättringar

I denna uppdatering har vi gjort en del större förändringar under huven, som syftar till att förbättra sökmotorernas sätt att indexera ditt innehåll i pressrummet.

I korthet har vi:

  • förbättrat prestandan och hastigheten, nu laddas innehållet ännu snabbare än tidigare vilket är särskilt bra för dem som läser dina pressmeddelanden via mobilen,
  • gjort om responsiviteten för att göra upplevelsen bättre för dem som surfar in via mobil och padda,
  • förbättrat url-strukturen till innehållet i ditt pressrum så att sökmotorer enklare kan läsa in vad det är för något
  • tagit bort skräp som indexerats i onödan.

Vill du veta hur du gör i ditt befintliga pressrum, eller vill du veta mer om Via TT? Läs våra guider på supportsidorna eller kontakta oss direkt på 08-6922615


Pressmeddelandets förbjudna lista



Det är mycket lättare att skriva pressmeddelande än man först kan tro.  Pressmeddelandet har ett visst antal komponenter som alltid bör finnas med; rubrik, notisversion (ingress), brödtext, citat, kontaktuppgifter och länkar. Har du bara en nyhet så brukar det mesta falla på plats av sig självt. När du har börjat att författa texten finns det dock några fallgropar du bör vara vaksam på. 

Här listar vi de viktigaste sakerna som du bör undvika i ett pressmeddelande:

  • Ulf Lundell-språk.  Strunta i långa och krångliga meningar med en massa kommatecken och bisatser. Två korta meningar är oftast bättre än en lång.
  • Ernest Hemingway-språk. Extremt korta meningar kan ge texten en hård, stötig och ibland till och med komisk prägel.  
  • Modeord: Uttryck som känns rätt i dag kan lätt kännas gamla och trötta redan i morgon.  Hoppa därför över uttryck som "det kärvar", "slå ett slag för", "starta upp", "ställa upp på" och "uppleva sin situation". 
  • Klyschor: Språkliga uttryck som har använts så frekvent att de slitits ut och endast används av slentrian ska också undvikas. Som till exempel "boven i dramat", "slog en järnring", "komma in i bilden", "komma till skott" och "lägga locket på".
  • Konsultsvenska. Uttryck som ”fokusera brett”, "Ikläda sig marknadsledarhatten", ”stretcha visionen”, ”DoA, dead on arrival”, ”Pinpointa" och "Användargenererat content" ska naturligtvis undvikas.
  • Förkortningar. Skriv ut dem istället. Förkortningar som "bland annat", "bland andra", "cirka", "med flera", "det vill säga", "etcetera", "med mera", "och dylikt" och "och så vidare" skrivs ut just så.

Lycka till!



Fler tips på ämnet:

Fem steg för att hitta nyheten

Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi


Fyra knep för att ta bättre pressbilder



Det enklaste sättet att öka intresset för ditt pressmeddelande är att bifoga pressbilder. Pressbilder är tacksamt för medier som vill publicera din nyhet, eftersom det är tids-och kostnadskrävande att skicka dit en fotograf som ska ta egna bilder. En bra pressbild är bilden som demonstrerar nyttan med din tjänst eller produkt, som kan påvisa allvaret i problemet som du kan lösa eller ger ett ansikte åt något som annars förblir anonymt för läsaren. Ett vanligt misstag kan vara att bara bifoga produktbilder som säger föga mer om produkten än att den finns. Självklart har produktbilden sin givna plats,  exempelvis i inspirationskollage, produktrecensioner, "plock-sidor" med mera, men glöm inte att säkra upp med bilder på när produkten eller tjänsten används.

Här är fyra perspektiv att ta i beaktande som hjälper dig att ta mer intressanta pressbilder:

  • Målgruppen. Vilka bilder skickar du till vilka medier? Featurebilagor, glossy magasin eller kvällspress – alla har de olika bildspråk. Låt de också fungera som inspiration för dina bilder. Hur ser de andra bilderna ut i respektive media? 
  • Narrativet. Tänk ut en historia som bilden ska berätta. Är det människan som påverkas, produkten eller tjänsten som löser ett problem eller allvaret i situationen som ska avbildas?
  • Känslorna. Vilka känslor ska betraktaren få? Igenkänning? Köplust? Inspiration?
  • Tonaliteten. Låt nyheten sätta tonen för bilderna. En glad nyhet kan med fördel illustreras av en leende vd. En mer dämpad nyhet kommer till sin rätt med en sober bild.

Situation #1 Produktbilden
Du vill ha en bild som visar din nya produkt eller tjänst. Välj ut en situation där din produkt eller tjänst bidrar med den största nyttan. Det viktigaste är att produkten eller tjänsten faktiskt används. Du kan också visa på känslorna hos personen när den används, om det till exempel är en digital tjänst som är svår att fotografera. Eller bild på den digitala tjänsten i rätt miljö, så som i mobiltelefonen och så vidare. Som komplement är det bra med en produktbild med neutral bakgrund så att produkten enkelt går att frilägga, men tänk på att det inte är en katalog du fotograferar för.

Situation #2 Personporträttet
Den absolut vanligaste pressbilden är porträttbilden på företrädare för verksamheten. Ett grundläggande tips är att alltid använda nytagna och högupplösta bilder på den som är citerad. Hur ska personen som avbildas framträda? Beroende på hur personen fotograferas förmedlar bilden olika budskap. Om personen avbildas i sin arbetsmiljö ger det ett mer professionellt intryck än om hen avbildas tagen ur sin miljö, som exempelvis på gatan utanför kontoret. Inget är rätt eller fel utan det handlar om vad sammanhanget ska förmedla. Tänk också på personens kroppsspråk. Uppställt och med neutralt ansiktsuttryck eller in action och mindre regisserat. Pressbilderna ska samspela med innehållet i pressmeddelandet.

Situation #3 Nyhetsbilden
Du vill ha pressbilder från ett event eller en händelse. En nyhetsbild strävar efter att vara autentisk. Undvik därför arrangerade situationer eller bilder som är hårt redigerade, till exempel orealistiskt ljusa bilder.  Bilder som kanske inte är tekniskt riktiga kan göra jobbet bra ändå, om de bara sammanfattar budskapet.
Fundera också över utsnittet. Allt som syns i bilden är budskapsbärande. Ska varumärkets logotyp finnas med? Vilken färgskala syns i bilderna? Ska färgerna vara i linje med varumärkets grafiska profil? Fotograferar du inne på kontoret är det en god idé att rensa bort sladdar eller andra störande element, som annars riskerar skapa distraktionsmoment i bilden.
Avslutningsvis vill vi också tipsa om att hellre fota fler bilder än färre. Formatsäkra och välj samma motiv i både stående och liggande format och variera samma motiv med neutrala och mer färgglada bakgrunder.  Då ökar chansen för att någon av bilderna faller redaktören i smaken eller fungerar med den övriga layouten.
 




Myter och fakta om pressrummet




Läs inlägget: Så tar du bättre pressbilder.

”Journalister besöker aldrig pressrum”. ”Pressrummet hos en leverantör är A och O, annars finns du inte”

Åsikterna om vikten av ett pressrum går vida isär hos tyckare. Sant är att de fyller en funktion, men kanske inte den du tror. Vi ville veta hur journalisterna själva upplevde pressrummen och hur de använder dem. Vi ställde en rad frågor till våra egna journalister och fick en del intressanta svar:

  • Fyra av fem journalister uppgav att de besöker företags/myndigheters/organisationers sajter för att hitta nyheter.
  • En tredjedel uppgav att de specifikt besökte pressrum på sajterna.
  • En tredjedel besöker pressrummen på sajterna dagligen. Ytterligare 20 procent besöker dem på veckobasis. Resterande mer sällan.
  • 25 procent uppger att de besöker pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 40 procent besöker aldrig pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 72 procent läser pressmeddelanden skickade med e-post.


Av de svarande tyckte de att följande var viktigast i ett pressrum:

  1. Kontaktuppgifter (81 %)
  2. Pressmeddelanden/företagsnyheter (60 %)
  3. Dokument (undersökningar, statistik, mm) (52 %)
  4. Bilder/videor (28 %)
  5. Logotyper, kalender (3 %)

Det här gillar de svarande med pressrum i dag:

  • De som publicerar direktnummer till experter.
  • Högupplösta pressbilder med tydlig byline, vad som är på bilden och hur bilden får användas.
  • Kontaktuppgifter.

Det här gillar inte journalister med pressrum i dag:

  • Frånvaron av telefonnummer/kontaktuppgifter till nyckelpersoner.
  • Sökfunktioner.
  • Dåligt uppdaterade/långsamma med nyheter
  • Att inte de kontaktpersoner som finns är tillgängliga.

Undersökningen tecknar bilden av att pressrummen fyller en viktig funktion för journalister som letar nyheter.  De föredrar dock att leta nyheter och material på din egen sajt framför ett pressrum hos en leverantör. Pressrummet hos leverantören är inte oviktigt men klart underordnat att ha ett uppdaterat pressrum på din egen sajt. Långt fler journalister är mer bekväma med att läsa pressmeddelanden i e-postformat framför att leta efter dem hos en leverantör.  

Egentligen är det inget märkligt. Er sajt är den naturliga plattformen för allt ert varumärkesrelaterade arbete, pressrummet självfallet inkluderat.

Undersökningen är gjord på TT Nyhetsbyråns egna journalister och hade 89 svarande. Den ska inte ses som representativ för hela journalistkåren.


Fem steg för att hitta nyheten




Många pressmeddelanden blir aldrig nyheter. De vanligaste anledningarna är att texterna är för långa, de skickas till fel personer eller bifogas som pdf:er som förblir oöppnade. Kardinalfelet är förstås att de inte är nyheter från början. Vi har bett pr-konsulten Martina Ternheim, med mångårig erfarenhet av att skriva pressmeddelanden, om hennes bästa tips för att få uppslag till nyheter.

 

Så här kan du vaska fram nyheten:

 

  1. Spåna med en kollega. Det är bra att ha ett bollplank som hjälper dig att sortera de gångbara idéerna från de som är fruktlösa. Testskjut på fler personer i din organisation. Alla har olika roller och perspektiv och du kanske har missat något?
  2. Utgå från målgruppen eller målgrupperna. Hur berörs de av din nyhet? Det måste vara relevant för personerna som är tilltänkta mottagare. Det innebär att ni kanske behöver förbereda med olika vinklar och talespersoner, exempelvis experter eller personer som är drabbade eller påverkas. Välj talesperson med omsorg och utifrån den tilltänkta målgruppen. Om det är generella nyheter så kanske det är vd:n som uttalar sig, medan det i nischfrågor bör vara någon med expertkunskap.
  3. Omvärldsbevakning. Finns det pågående händelser eller trender som du kan koppla an till? Exempelvis prisutdelningar, evenemang, trender, pågående nyhetsskeenden. Ha ständigt ett öra mot marken och handla snabbt när tillfället dyker upp.
  4. Lägg ner mest arbete på att skriva rubrik och notisversion. Journalister vill snabbt kunna göra en bedömning av nyhetsvärdet och pressmeddelandets funktion är att göra det lätt för dem. Rubriken ska vara kärnan och en notisversion på två till fyra rader ska innehålla hela nyheten. Prioritera och skriv det viktigaste först och det minst viktiga mot slutet.
  5. Välj kanaler och mottagare med omsorg. Se punkt två om målgruppen. Anpassa innehållet efter respektive kanal och media. Ring och fråga om förhandsexklusivitet. Det kan också fungera som en fingervisning om du har något som är värt att skriva om.

Foto: Maskot/TT