Nu 30-årsjubilerar Stockholmsbyggnaden Globen, som stod klar i februari 1989. Det uppmärksammas genom en bildutställning både inne på Globen men också på själva fasaden på världens största sfäriska byggnad. Alla professionella bilder i utställningen kommer från vårt bildarkiv och det är en salig blandning. Allt från när påven höll mässa Globens första år till Metallicas konsert i november i fjol, som dessutom satte publikrekord.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på Britney Spears från 9 november 2000 har tagits av Anders Wiklund/TT

Bildredaktör Cecilia Almqvist tog fram ett urval bilder på önskan av kunden Stockholm live, som driver arenan.  

- Det var ett riktigt roligt bilduppdrag, dels att se vilka som uppträtt i Globen, hur de såg ut och vad de hade på sig och dels kul att vi har så enormt många bilder från många olika evenemang där, säger Cecilia.

Hur kom det sig att TT fick uppdraget?

- De hörde av sig och hade sonderat terrängen lite och insett att vi hade bäst täckning på området, vilket kändes kul. Mycket finns ju digitalt men Stephan Bergman i vårt arkiv i Marieberg grävde fram ytterligare några guldkorn.

Utställningen kan ses på Globens fasad den 19-26 februari mellan klockan 18-19 samt inne på arenan under kommande år. Se några av bilderna nedan.

Behöver du illustrera något? Besök vårt bildarkiv. Behöver du historiska bilder? Leta under fliken "Historiskt". Söker du mer kreativa bilder så kika under fliken "Genre".

En bild från utställningen: Metallica slår publikrekord med 17 303 besökare den 7 maj 2018. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på David Bowie har tagits av Magnus Hallgren/DN/TT.

Påven håller mässa i Globen vid sitt besök i Stockholm 1989. Foto: Örjan Björkdahl/TT

Roxette med Marie Fredriksson och Per Gessle spelar på Globen 2011. Foto: Fredrik Sandberg/TT

De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

• Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
• Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
• Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

• Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
• Produktbilder som visar mycket detaljer.
• Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
• Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017

Gör din hemläxa innan du bokar fotograf för att öka chansen att du blir nöjd med uppdraget på första försöket.

Vi har gjort en checklista på vad du som bildbeställare behöver ha koll på innan du bokar en fotograf:

Tänk igenom vilken typ av bilder du vill ha och vad du planerar att använda dem till. Mycket kan lämnas till fotografen, men syftet med bilderna och vilka olika användningsområden det rör sig om bör du ha klart för dig.

Fundera gärna också över följande frågor:

✓ Vilka budskap vill du förmedla med bilderna?

✓ Har du något bildspråk som du vill använda?

✓ Har du en grafisk profil som du vill att fotografen förhåller sig till?

✓ Vilken ton vill du ha i bilderna? Ljust, mörkt, realistiskt, stämningsfullt, drömskt?

✓ Visualisera dina idéer med ett inspirationskollage. Kollaget behöver inte vara tjusigt utan det fungerar enbart som underlag för fotografen som du vill boka.  

✓ Undvik fotografer som påstår att de kan göra allt. Skicklig bröllops-, natur- och modefotograf i ett? Möjligt, men inte troligt.  

✓ Titta på fotografens portfolio och stäm av mot det som du söker efter vad gäller bildkvalitet, bildspråk, ton och ljus. Behärskar fotografen känslan som du vill förmedla? Tänk på att fotografens Instagramkonto ger en viss indikation, men inte alltid en fullständig bild av fotografens förmåga.

✓ Be om skriftlig offert med tydliga specifikationer. Svenska Fotografers Förbund (SFF) har färdiga mallar som är gratis att ladda ner och använda. Här exempelvis: http://www.sfoto.se/offert-faktura-orderbekraftelse .När det är dags att boka så bör du och fotografen göra ett skriftligt avtal. Avtalsförslag finns att hämta gratis på SFF:s hemsida.

✓ Försäkra dig om att alla personer som eventuellt kommer att synas på bilderna ger sitt skriftliga medgivande redan innan om det rör sig om ett kommersiellt uppdrag. Det kan bli en dyrköpt läxa om du missar att söka medgivande på förhand.  

✓Boka alltid en professionell fotograf. Amatörfotografer behöver nödvändigtvis inte vara sämre på hantverket än professionella. Dock kan du som beställare ställa högre krav vad gäller leverans och kvalitet när du anlitar en professionell fotograf.   

Lycka till!

Fotocred: Kentaroo Tryman/Maskot/TT

De tekniska framstegen och de bilddrivna sociala medierna har tagit fotografin från en nisch-hobby till ett folkligt nöje. Diskussionen har stundom blossat het kring fotografins nuvarande existens: Är tröskeln för låg för att kalla sig fotograf eller är det en demokratisering av en tidigare exkluderande konstform? Det kan vi inte svara på, men faktum är att bildberättandet är här för att stanna.  Så om alla är fotografer, behövs verkligen en bildbyrå?

Vi vill se på det så här: Alla kan fotografera, men alla kan inte ta bra bilder.

• En bildbyrå är expert på bilder som har ett bredare tilltal. Bilderna är noga planerade för att illustrera många situationer och lämpar sig bättre för masskommunikation. Vid användande av bilder i pressmeddelanden eller i medier så är bilderna från bildbyrån ofta att föredra, eftersom amatörbilder eller egentagna produktbilder sällan gör sig bra i media. Handen på hjärtat: Hur trovärdig är en artikel som illustreras med en produktbild? Dokumentära och verkliga bilder är vad som skapar autenticitet.

• Bildbyrån är din trygga partner i en snårig bransch. Bilder och fotografi är rättighetsbaserat. Fotografer, objekt som finns med och människor som porträtteras – alla har de olika rättigheter. Byrån ser till att ha full koll på rättigheterna så att du slipper otrevliga överraskningar.

• En bra bildbyrå tillhandahåller bilder av teknisk och kompositionsmässig hög nivå. De bilderna går änsålänge inte att jämföra med bilder tagna med dagens telefoner.  

• Letar du efter gamla bilder? Historiska bilder är svåra att återskapa. Som tur är ingår det i en bildbyrås uppdrag att spara alla bilder som har ett historiskt värde.

• Bildbyråer har över hundra års erfarenhet av att lagra och sortera bilder. Hemmasnickrade arkiv har en tendens att bli en snårskog av märkliga organisationsmodeller som i slutändan gör det omöjligt att hitta rätt bild.

• Du kan inte alltid förutspå i vilka sammanhang som bilden ska användas. Använder du bilder från en bildbyrå är du nästan garanterad att bilden håller för de flesta användningsområden: annonser, stora utomhustavlor, storbildskärmar.

• Du kallar dig inte för hantverkare om du äger en verktygslåda. Detsamma gäller för fotografer. Bra bilder är inte avhängigt kamerans beskaffenhet utan fotografens yrkesskicklighet.  Om du inte har ett etablerat nätverk av fotografer är en bildbyrå din bästa vän.

Vi menar förstås inte att mobilbilder är oanvändbara i en generell mening, eller att alla situationer kräver en yrkesutbildad fotograf. Ibland är den bästa kameran den man har. Vi använder själva mobilbilder vid vissa tillfällen, men vi skulle aldrig sluta använda proffessionell utrustning bara för att det finns en mobil tillhands. 

Foto: Gabriele Lopez/Millenium/TT NTB Scanpix

Att serva din nyhet med bilder skapar mervärde för läsaren. Vissa tillfällen kräver redaktören förstås egentagna bilder, men det är ofta en uppskattad tidsbesparing om den rätta bilden finns med.  Här är vår checklista för hur du bör tänka kring bildvalen till dina pressmeddelanden.

• Erbjud bilder i både  liggande och stående format, även om liggande format är vanligast.
   
• Säkerställ att porträttbilderna är nytagna på alla som uttalar sig i pressmeddelandet.
   
• Är det en glad nyhet så kan ett porträtt på en glad vd vara på sin plats. Handlar det om en mindre positiv nyhet bör porträttet vara mer neutralt i sin framtoning.
   
• Ha gärna flera, alternativa porträtt på nyckelpersonerna som du hänvisar till i pressmeddelandet.
   
• Skickar du ofta pressmeddelanden? Se till att ha flera olika varianter på de bilder du har behov av så du kan variera dig, alternativt ta nya bilder ofta.
   
• Nämns det en plats eller en byggnad som nyhet? Se till att platsen eller byggnaden finns med på bild.
   
• Bilderna ska vara högupplösta och skarpa.
   
• Bra bilder är bilder som berättar något extra om er nyhet. Skicka inte bara produktbilder utan komplettera med bilder som illustrerar när någon använder produkten. 
   
• Se till att bilderna är godkända använda i ett pressmeddelande. Rättigheterna gör du upp med fotografen innan du skickar ut.
   
• Finns det identifierbara personer i bilden? Fråga dem om lov innan du använder bilden.
   
• Glöm inte att skriva bildbyline i bildtexten – alla seriösa redaktioner är noga med att ange vem fotografen är. 

Lycka till! 

Letar du fortfarande efter den rätta bilden? Låt våra kunniga bildredaktörer hjälpa dig.