Kategori – Bild

Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



Nu till helgen öppnar Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år finns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som nu visas i Paris. 14 printar ingår i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.


Tre TT-fotografer med i ny bok



Av tusentals bilder valdes till slut 220 ut. I dag ges boken "Livet i Norden" ut som bygger på ett dokumentationsprojekt för att skildra det "vanliga livet". Tre av de som har bilder med i boken arbetar till vardags som fotografer på TT Nyhetsbyrån, Jessica Gow, Henrik Montgomery och Johan Nilsson.

Bokförlaget Max Ström och stiftelsen Expressions of Humankind bjöd i våras in cirka tusen fotografer till att delta i ett projekt för att skildra livet i Norden. Under en vecka i maj 2019 skulle fotograferna fånga det som normalt sett inte skildras i medier – det vanliga livet. En internationell jury valde sedan ut drygt 200 bilder från de tusentals bilder som togs under veckan.

Av de cirka 130 fotografer som har bilder med i boken så är tre anställda på TT Nyhetsbyrån. Jessica Gow har med två bilder, den ena där hennes dotter är med och den andra från miljön vid ombyggnationerna runt Slussen i Stockholm där TT:s kontor ligger. 

Bild tagen av Jessica Gow på TT Nyhetsbyrån till boken "LIvet i Norden".
Foto: Jessica Gow/TT


Jessica, hur tänkte du när du tog bilden där din dotter är med?
- Jag misstänkte att det skulle bli en bra vardagssituation eftersom jag träffat dessa tjejerna innan och de gillar att stå på huvudet och springa runt mycket.
Så jag passade på eftersom min dotter Selma skulle dit för att passa dem den veckan.

Är det ofta dina barn får vara med i dina bilder?
- Det händer ibland. Oftast när jag behöver ha med något barn på arkivbilder, eller genrebilder, som vi brukar kalla dem.

Säger de ibland nej?
- De är väldigt snälla och ställer nästan alltid upp.

Du har även med en bild från Slussen. Berätta något om den bilden.
- Jag hade sett att det satt folk på uteserveringen tidigare och tyckte att det såg komiskt ut när de hade utsikt över slussenbygget. Så det här var ett bra tillfälle att ta den här bilden tyckte jag. Det är ju lite så det ser ut i Stockholm på många platser just nu eftersom de bygger om överallt. En del av vardagen i storstan.

Lunch vid Slussen. Foto: Jessica Gow/TT


Även vår fotograf Henrik Montgomery har med en bild i boken på talmannen redo för officiell middag i riksdagshuset.

Henrik, hur tänkte du när du tog bilden?
- När jag hörde om projektet tänkte jag att jag ville bidra med en bild från min vardag som fotograf i riksdagen. Jag följde med Talmannen under två dagar den vecka bilderna till boken skulle tas. Min tanke var egentligen att ta en bild när han klädde på sig smokingen men när han sedan packade upp smörgåsen så förstod jag att det var bilden jag skulle ta.

Berätta hur du lyckades vara på plats under hans mellis? Inte alla fotografer blir väl insläppta i innersta rummet?
- Jag hade ganska mycket att göra med talmannen och hans pressfolk under talmansrundorna efter förra valet. Så när jag kom med förslaget om att han skulle kunna vara med i boken visste han redan vem jag var, samtidigt som han trycket det lät som ett kul projekt.

Talman Andreas Norlén får hjälp av pressekreterare Karin Flygare med att rätta till flugan. Han äter en smörgås innan han ska hålla talmannens vårmiddag i riksdagshuset. Foto: Henrik Montgomery/TT


Även Johan Nilsson, vår fotograf i Malmö har med två bilder i boken varav en på en brinnande tågvagn. Denna bild är dessutom med i utställningen på Fotografiska i Stockholm.

En brinnande vagn kördes undan från stationsområdet vid Malmö centralstation och placerades på rangerbangården för att räddningstjänsten skulle kunna fortsätta släckning. Foto: Johan Nilsson/TT


Johan, hur tänkte du när du tog bilden, antar att din placering var viktig så du inte stod mitt i röken.
- Räddningstjänsten hade hållit på med branden ett bra tag i mörkret när jag kom dit vid 3-tiden på natten. Den var svårsläckt och för att kunna få igång tågtrafiken till och från Malmö C på morgonen så beslutade de sig för att koppla loss den brinnande vagnen och dra bort den till ett sidospår. När de gjort det så tog sig branden, solen gick upp och så fanns det en viadukt att ställa sig på där man inte hamnade mitt i all rök, så det var mest tillfälligheter som gjorde att det blev bra. På nattbilderna inne från centralstationen såg branden inte alls dramatisk ut.

Du brukar ofta vara först på plats vid olyckor eller andra oförutsedda händelser. Hur förbereder du dig på vägen dit?
- Jag brukar försöka titta på google maps satellitvy antingen i telefonen eller datorn för att få en uppfattning om platsen man ska till. Sen scannar jag av den info om händelsen som finns på olika sajter. Om det är en händelse på natten pratar jag också med vår redaktion i Sydney. Just vid tågbranden ringde de och väckte mig så då fick jag bra info från dem direkt.

Boken ges ut den 24 oktober och samma dag öppnar en utställning med bilder ur projektet på Fotografiska i Stockholm. Författare till boken är Petter Karlsson, Åsa Görnerup och Johan Erséus.



Läs mer om boken och projektet här.



Läs om utställningen på Fotografiska här.


För frågor, kontakta:
Sara Perers, Marknadschef TT Nyhetsbyrån sp@tt.se, mobil 073 903 0000

För ytterligare information om boken kontakta bokförlaget Max Ström:
Hanna Bäärnhielm, telefon: 08 545 043 10, mobil: 072 25 31 310, hanna.baarnhielm@ maxstrom.se
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Behöver du specialtagna bilder från ditt företag?
Våra fotografer jobbar även med beställningsuppdrag. Mejla gärna in en förfrågan till oss så återkommer vi snarast med ett kostnadsförslag; fotouppdrag@tt.se
Läs mer om fotouppdrag här.


TT hjälper Globen minnas



Nu 30-årsjubilerar Stockholmsbyggnaden Globen, som stod klar i februari 1989. Det uppmärksammas genom en bildutställning både inne på Globen men också på själva fasaden på världens största sfäriska byggnad. Alla professionella bilder i utställningen kommer från vårt bildarkiv och det är en salig blandning. Allt från när påven höll mässa Globens första år till Metallicas konsert i november i fjol, som dessutom satte publikrekord.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på Britney Spears från 9 november 2000 har tagits av Anders Wiklund/TT

Bildredaktör Cecilia Almqvist tog fram ett urval bilder på önskan av kunden Stockholm live, som driver arenan.  

- Det var ett riktigt roligt bilduppdrag, dels att se vilka som uppträtt i Globen, hur de såg ut och vad de hade på sig och dels kul att vi har så enormt många bilder från många olika evenemang där, säger Cecilia.

Hur kom det sig att TT fick uppdraget?

- De hörde av sig och hade sonderat terrängen lite och insett att vi hade bäst täckning på området, vilket kändes kul. Mycket finns ju digitalt men Stephan Bergman i vårt arkiv i Marieberg grävde fram ytterligare några guldkorn.

Utställningen kan ses på Globens fasad den 19-26 februari mellan klockan 18-19 samt inne på arenan under kommande år. Se några av bilderna nedan.

Behöver du illustrera något? Besök vårt bildarkiv. Behöver du historiska bilder? Leta under fliken "Historiskt". Söker du mer kreativa bilder så kika under fliken "Genre".


En bild från utställningen: Metallica slår publikrekord med 17 303 besökare den 7 maj 2018. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på David Bowie har tagits av Magnus Hallgren/DN/TT.

Påven håller mässa i Globen vid sitt besök i Stockholm 1989. Foto: Örjan Björkdahl/TT

Roxette med Marie Fredriksson och Per Gessle spelar på Globen 2011. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Tips: bilderna som konverterar på nätet



De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

  • Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
  • Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
  • Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

  • Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
  • Produktbilder som visar mycket detaljer.
  • Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
  • Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017


Boka fotograf – det här är bra att veta innan




Gör din hemläxa innan du bokar fotograf för att öka chansen att du blir nöjd med uppdraget på första försöket.

 

Vi har gjort en checklista på vad du som bildbeställare behöver ha koll på innan du bokar en fotograf:

 

Tänk igenom vilken typ av bilder du vill ha och vad du planerar att använda dem till. Mycket kan lämnas till fotografen, men syftet med bilderna och vilka olika användningsområden det rör sig om bör du ha klart för dig.

Fundera gärna också över följande frågor:

✓ Vilka budskap vill du förmedla med bilderna?

✓ Har du något bildspråk som du vill använda?

✓ Har du en grafisk profil som du vill att fotografen förhåller sig till?

✓ Vilken ton vill du ha i bilderna? Ljust, mörkt, realistiskt, stämningsfullt, drömskt?

✓ Visualisera dina idéer med ett inspirationskollage. Kollaget behöver inte vara tjusigt utan det fungerar enbart som underlag för fotografen som du vill boka.  

✓ Undvik fotografer som påstår att de kan göra allt. Skicklig bröllops-, natur- och modefotograf i ett? Möjligt, men inte troligt.  

✓ Titta på fotografens portfolio och stäm av mot det som du söker efter vad gäller bildkvalitet, bildspråk, ton och ljus. Behärskar fotografen känslan som du vill förmedla? Tänk på att fotografens Instagramkonto ger en viss indikation, men inte alltid en fullständig bild av fotografens förmåga.

✓ Be om skriftlig offert med tydliga specifikationer. Svenska Fotografers Förbund (SFF) har färdiga mallar som är gratis att ladda ner och använda. Här exempelvis: http://www.sfoto.se/offert-faktura-orderbekraftelse .När det är dags att boka så bör du och fotografen göra ett skriftligt avtal. Avtalsförslag finns att hämta gratis på SFF:s hemsida.

✓ Försäkra dig om att alla personer som eventuellt kommer att synas på bilderna ger sitt skriftliga medgivande redan innan om det rör sig om ett kommersiellt uppdrag. Det kan bli en dyrköpt läxa om du missar att söka medgivande på förhand.  

✓Boka alltid en professionell fotograf. Amatörfotografer behöver nödvändigtvis inte vara sämre på hantverket än professionella. Dock kan du som beställare ställa högre krav vad gäller leverans och kvalitet när du anlitar en professionell fotograf.   

 

Lycka till!

Fotocred: Kentaroo Tryman/Maskot/TT


När alla är fotografer – behövs verkligen en bildbyrå?




De tekniska framstegen och de bilddrivna sociala medierna har tagit fotografin från en nisch-hobby till ett folkligt nöje. Diskussionen har stundom blossat het kring fotografins nuvarande existens: Är tröskeln för låg för att kalla sig fotograf eller är det en demokratisering av en tidigare exkluderande konstform? Det kan vi inte svara på, men faktum är att bildberättandet är här för att stanna.  Så om alla är fotografer, behövs verkligen en bildbyrå?

 

Vi vill se på det så här: Alla kan fotografera, men alla kan inte ta bra bilder.

 

  • En bildbyrå är expert på bilder som har ett bredare tilltal. Bilderna är noga planerade för att illustrera många situationer och lämpar sig bättre för masskommunikation. Vid användande av bilder i pressmeddelanden eller i medier så är bilderna från bildbyrån ofta att föredra, eftersom amatörbilder eller egentagna produktbilder sällan gör sig bra i media. Handen på hjärtat: Hur trovärdig är en artikel som illustreras med en produktbild? Dokumentära och verkliga bilder är vad som skapar autenticitet.

 

  • Bildbyrån är din trygga partner i en snårig bransch. Bilder och fotografi är rättighetsbaserat. Fotografer, objekt som finns med och människor som porträtteras – alla har de olika rättigheter. Byrån ser till att ha full koll på rättigheterna så att du slipper otrevliga överraskningar.

 

  • En bra bildbyrå tillhandahåller bilder av teknisk och kompositionsmässig hög nivå. De bilderna går änsålänge inte att jämföra med bilder tagna med dagens telefoner.  

 

  • Letar du efter gamla bilder? Historiska bilder är svåra att återskapa. Som tur är ingår det i en bildbyrås uppdrag att spara alla bilder som har ett historiskt värde.

 

  • Bildbyråer har över hundra års erfarenhet av att lagra och sortera bilder. Hemmasnickrade arkiv har en tendens att bli en snårskog av märkliga organisationsmodeller som i slutändan gör det omöjligt att hitta rätt bild.

 

  • Du kan inte alltid förutspå i vilka sammanhang som bilden ska användas. Använder du bilder från en bildbyrå är du nästan garanterad att bilden håller för de flesta användningsområden: annonser, stora utomhustavlor, storbildskärmar.

 

  • Du kallar dig inte för hantverkare om du äger en verktygslåda. Detsamma gäller för fotografer. Bra bilder är inte avhängigt kamerans beskaffenhet utan fotografens yrkesskicklighet.  Om du inte har ett etablerat nätverk av fotografer är en bildbyrå din bästa vän.

Vi menar förstås inte att mobilbilder är oanvändbara i en generell mening, eller att alla situationer kräver en yrkesutbildad fotograf. Ibland är den bästa kameran den man har. Vi använder själva mobilbilder vid vissa tillfällen, men vi skulle aldrig sluta använda proffessionell utrustning bara för att det finns en mobil tillhands. 

Foto: Gabriele Lopez/Millenium/TT NTB Scanpix


Så väljer du rätt bilder till dina nyheter




Att serva din nyhet med bilder skapar mervärde för läsaren. Vissa tillfällen kräver redaktören förstås egentagna bilder, men det är ofta en uppskattad tidsbesparing om den rätta bilden finns med.  Här är vår checklista för hur du bör tänka kring bildvalen till dina pressmeddelanden.

 

  • Erbjud bilder i både  liggande och stående format, även om liggande format är vanligast.
     
  • Säkerställ att porträttbilderna är nytagna på alla som uttalar sig i pressmeddelandet.
     
  • Är det en glad nyhet så kan ett porträtt på en glad vd vara på sin plats. Handlar det om en mindre positiv nyhet bör porträttet vara mer neutralt i sin framtoning.
     
  • Ha gärna flera, alternativa porträtt på nyckelpersonerna som du hänvisar till i pressmeddelandet.
     
  • Skickar du ofta pressmeddelanden? Se till att ha flera olika varianter på de bilder du har behov av så du kan variera dig, alternativt ta nya bilder ofta.
     
  • Nämns det en plats eller en byggnad som nyhet? Se till att platsen eller byggnaden finns med på bild.
     
  • Bilderna ska vara högupplösta och skarpa.
     
  • Bra bilder är bilder som berättar något extra om er nyhet. Skicka inte bara produktbilder utan komplettera med bilder som illustrerar när någon använder produkten. 
     
  • Se till att bilderna är godkända använda i ett pressmeddelande. Rättigheterna gör du upp med fotografen innan du skickar ut.
     
  • Finns det identifierbara personer i bilden? Fråga dem om lov innan du använder bilden.
     
  • Glöm inte att skriva bildbyline i bildtexten – alla seriösa redaktioner är noga med att ange vem fotografen är. 

Lycka till! 

Letar du fortfarande efter den rätta bilden? Låt våra kunniga bildredaktörer hjälpa dig.