Articles by

Nominering i Årets bild



Vi kan stolt meddela att vår kontrakterade fotograf Björn Larsson Rosvall är nominerad i tävlingen Årets bild. I dag tillkännagavs alla nomineringar på arrangörens Facebooksida

Grattis till nomineringen Björn!
- Stort tack!

Berätta om din bild som tävlar i kategorin Vardagslivsbild Inrikes.
- TT ringde och bad mig bevaka premiären för drive-in-bio på bananpiren i Göteborg. Ett gäng entusiaster drog i gång projektet för att kunna visa film på ett coronasäkert sätt. Minns att det var svinkallt men väldigt inspirerande på plats. Hittade en bra position och väntade in ljuset när jag tog den vinnande bilden.


Foto: Björn Larsson Rosvall/TT


De andra två nominerade i kategorin är Anette Nantell från DN och Lars Dafgård från Falu-kuriren.
Vad säger du om motståndet?
- Två väldigt bra bilder från två riktigt duktiga fotografer, blir spännande att se vem som vinner.

Har du varit nominerad eller vunnit tidigare?
- Jag har fått några priser tidigare, främst för TT men även för SvD och Aftonbladet.

Har du någon specialitet när du fotograferar? 
- Hmm, min specialitet? Kanske att jag fotograferar allt, sport, nyheter, porträtt, reportage. Roligast är (oftast) när det är något stort som ett mästerskap eller stora nyhetshändelser.

Är det mycket utmaningar nu som fotograf under pandemin?
- Är många och det är svårt ett peka ut något speciellt. Längtar efter post-corona och det ska bli intressant hur man ser på pandemin med perspektiv.

Berätta lite om din bakgrund
- Driver Exponera tillsammans med Adam Ihse och har gjort så sedan starten 2004. Innan dess fick jag mitt första fasta jobb på Laholms Tidning. Därefter har jag varit på Sydsvenskan (vikariat och frilans) och KvP (vikariat). Var en av grundarna till frilansbyrån Svarta Lådan. Sen även på Bildbyrån (fast jobb) och Bilduppdraget (fast jobb).

Lycka till den 18 mars, då får vi veta vem som vinner!
- Tack!


Årets bild
Årets bild är ett prestigefyllt pris för bildjournalister. Det instiftades av Pressfotografernas klubb 1942 för att främja goda yrkesprestationer. Läs mer här.


TT:s Instagram

Du följer väl oss på Instagram? Här kan du förstås se Björn Larsson Rosvalls bild en gång till. 


Foto: TT:s Instagramflöde den senaste veckan.



Folkstorm mot banbrytande nyhetssändning



”Släpp inte fram fruntimren till det där"

Det Astrid Kindstrand gjorde i svensk radio den 6 april 1938 vill vi lyfta fram och uppmärksamma på Internationella kvinnodagen – då som nu, 83 år senare. En och halv miljon radioapparater fanns i svenska hushåll 1938 och många som lyssnade på Dagsnyheter från TT den här dagen satte nog kaffet i halsen: Det är ju en kvinna som läser nyheterna!


Astrid Kindstrand blev 1938 historisk när hon som första kvinna läste nyheterna i svensk radio. 100-tals lyssnare gillade inte den kvinnliga TT-rösten och vräkte oförskämdheter över henne. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Reaktionerna på den banbrytande sändningen kan mycket väl jämföras med dagens hat- och hotkampanjer mot framträdande kvinnor i sociala medier. Män, men även några kvinnor, skrev och ringde som aldrig förr till Radiotjänst och öste ur sig oförskämdheter. 

Nyheterna handlade om män, nyheterna beskrev männens värld  - och de presenterades av män. Det slog ner som en bomb när Kindstrand läste upp nyheterna i radion. Och jisses vilken lyssnarstorm det blev.

Hör här hur det lät.

Skummade av raseri

I en intervju några år senare berättar hon att hon förstod att hon väckte uppmärksamhet när hon som första kvinna läste upp nyheter i radio.

-Tidningarna var välvilliga, men annat var det med vissa av lyssnarna och jag vet ju att några fullkomligt skummade av raseri. Lyckligtvis hade vi kommit överens om att jag skulle vara anonym för annars hade väl de förbittrade kvinnohatarna fått lust att lyncha mig om det hade kunnat ske lite i skymundan.

Modig chef

Att 31-åriga Astrid Kindstrand blev den första kvinnan att läsa nyheter i radio berodde på en man. Direktör Gustaf Reuterswärd var högste chef för nyhetsbyrån TT. Han var känd för sin egensinnighet och det var han som fattade beslutet. 

Att sätta in Astrid Kindstrand som uppläsare passar väl in bilden av Reuterswärd som en man som ibland gick på känn snarare än med eftertänksamhet. Kanske spelade det roll att Astrid Kindstrand samma år hade utsetts till sekreterare i Radiotjänsts kvinnokommitté?

I radiointervjun 1949 sade Astrid Kindstrand att det var ett djärvt steg av Reuterswärd att låta henne läsa nyheterna.

- Ja, det tror jag nog att man får säga att det var. Då hade Radiotjänst inte en enda hallåkvinna. Radiochefen Dymling var ju en absolut motståndare till allt vad en hallåkvinna hette och att under sådana omständigheter låta en kvinnlig röst läsa Dagsnyheterna, som så många lyssnar på, det måste jag säga var väldigt modigt.

Utbildad lärare

Astrid Kindstrand, med en lärarutbildning i grunden, var den enda kvinnan på TT:s radioredaktion och hade fram till den 6 april 1938 mest arbetat med att redigera manus åt männen på redaktionen. De flesta som ringde in sitt missnöje till Radiotjänsts växel var män men även kvinnor hade svårt att acceptera den kvinnliga nyhetsrösten.

"Det passar sig inte att en kvinna pratar om krig och annat elände!"

”Kan ni se till att kapa den där rösten. Det är förfärligt att lyssna, ohyggligt att höra.”

”Låt fruntimren, damerna, försvinna i Jesu namn.”

Lyssnarna strödde otidigheter över den kvinnliga nyhetsuppläsaren. Många hotade med att sluta betala licensen om den kvinnliga rösten skulle höras fler gånger. Lilly Frid, som satt i Radiotjänsts växel den här dagen, fick det hett om öronen av inringare som inte visste till sig i sin upprördhet: 

"Är det meningen att den där kärringen skall fortsätta?!"

"Det är ju fruktansvärt, man kan ju inte höra dagsnyheterna!"

”Släpp inte fram fruntimren till det där."

Lyckligt omedveten om kritiken

Men källan till vreden var lyckligt omedveten om vad som sas om henne och som även fanns att läsa i de mer än 100 brev som Radiotjänst tog emot i ärendet. 

-Jag läste aldrig breven. Min chef ansåg faktiskt att det var bäst för mitt själslugn att jag över huvud taget slapp komma i kontakt med allmänheten och jag hölls anonym av TT.

Den historiska mer än tre minuter långa sändningen med Dagsnyheter från TT innehöll framför allt utländska nyhetstelegram och var som vanligt en uppläsning. Inga dialekter tilläts och TT:s nyhetssändningar i radio var inte sällan det fönster många svenskar hade ut mot världen. Kontroversiella frågor undveks och nyheterna skulle framföras sakligt och opartiskt. Och det var precis så Astrid Kindstrand lät när hon läste upp nyheterna. Ändå utbröt folkstorm och det enda skälet var att hon var kvinna.

Idel ädel radioadel. Astrid Kindstrand, t.v i den främre raden, var Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare. Berndt Aulin, stående längst t.h. satt vid TT-mikrofonen redan 1924 då de allra första nyheterna sändes i svensk radio. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Efterföljare dröjde 

Men även om hon bröt könsvallen redan 1938 dröjde det länge innan hon fick efterföljare och än i dag, 83 år efter hennes banbrytande sändning, får kvinnliga journalister som ger sig in på det som traditionellt varit männens områden veta att de borde ägna sig åt något annat. Fråga bara de kvinnor som tagit sig för att skriva om sport eller kanske ännu värre: kommentera sport i radio och tv.

Astrid Kindstrand slutade efter några år att läsa nyheterna från TT i radio. Många trodde nog att det var den obarmhärtiga kritiken mot henne som gjorde att hon slutade. 

-Det var nog rätt många lyssnare därute i landet som med en suck av tillfredställelse konstaterade att det var just deras brev som förmått den där förfärliga kärringen att sluta. 

Men så var det inte.

-Jag slutade helt enkelt för att jag inte orkade läsa nyheterna samtidigt som jag hade två andra jobb att sköta.

Astrid Kindstrand återvände så småningom till läraryrket och bosatte sig med sin familj i Sörmland. 

På senare år har Astrid Kindstrand blivit något av en feministisk ikon. Hon hyllas i feministiska tidskrifter, men även i andra medier lyfts hon fram som pionjären som bröt könsvallen i radio.

TT:s nyhetssändningar i svensk radio upphörde 2006.

Här kan man dels höra hur det lät när folkstormen nådde Radiotjänsts telefonväxel, dels höra delar av Astrid Kindstrands historiska nyhetssändning den 6 april 1938.


Anders Rhodiner, TT-medarbetare 1974-2012


TT fyller 100 år i år. Läs mer om vår historia här. 



Maximera din chans att nå ut – använd journalisternas verktyg



För att hålla ordning på alla tusentals artiklar, inslag och telegram som varje dag strömmar in till en redaktion använder journalisterna redaktionella system. Genom att använda pressmeddelandetjänsten Via TT skickas ditt pressmeddelande ut tillsammans med nyhetsbyråns nyhetslina – rakt in i redaktionernas system.

Som reporter eller redaktör på en stor nyhetsredaktion är det lätt att drabbas av drunkningskänslor. Oftast väller det in telegram från utländska nyhetsbyråer, läsarmejl, blåljusnotiser och tips från allmänheten i en ström som pågår dygnet runt.

För att ett pressmeddelande inte ska passera under nyhetsredaktörernas radar är det därför avgörande vilket system man använder för att skicka ut pressmeddelanden. Att välja TT:s redaktionella system innebär att ditt pressmeddelande distribueras ut tillsammans med TT:s nyhetslina i TT:s svenska nyhetsnätverk, direkt till redaktionerna. 

Pressmeddelandet är uppmärkt så att mottagarna vet att det inte är redaktionellt bearbetat av TT Nyhetsbyråns journalister, utan att det är distribuerat av Via TT. När du använder den redaktionella kanalen vet du att ditt pressmeddelande når Sveriges journalister på tidningar, radio och tv som arbetar med TT:s material för webb, etern eller print. 

På så sätt når du relevanta journalister och redaktörer som är i tjänst, utan att behöva skicka direkt till deras personliga mejladresser. Pressmeddelandet hamnar också på TT:s kundwebb och relateras till TT:s egna nyheter. Här kan du läsa mer samt se ett exempel på hur pressmeddelandet presenteras på TT:s kundwebb.

Vill du få tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt?

Ladda ner checklistan

Om pressmeddelandetjänsten Via TT
Pressmeddelandetjänsten Via TT använder samma kanaler som TT Nyhetsbyråns nyhetstjänst, där så gott som alla redaktioner i Sverige är kunder. Ditt utskick går alltså i en direkt kanal in i redaktionernas egna publiceringssystem. Det ger en oslagbar träffsäkerhet och gör arbetet med att ständigt uppdatera sändlistor överflödigt.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.

Läs mer om Via TT och hur du kan nå rakt in på nyhetsdesken med dina utskick.



10 år sedan bröllopet - bildfesten vi minns



Den 19 juni är det tio år sedan kronprinsessan Victoria och prins Daniel sade ja till varandra i Storkyrkan i Gamla stan. Efter veckor av förberedelser kom äntligen den där dagen i juni 2010. Dagen som förberetts i minsta detalj och där ingenting fick gå snett. Läs intervju med fotograf Jonas Ekströmer som var en av nyckelpersonerna i bildproduktionen.

Kronprinsessbröllopet med vigseln, kortegen, festen och alla händelser runt omkring var TT:s bildredaktions största operation någonsin. TT Nyhetsbyrån, eller Scanpix som bolaget då hette, var officiell bildbyrå. Detta innebar att hovet givit TT uppdraget att vara huvudleverantör av bilder till Sveriges medier och resten av världen. Inne i kyrkan fick bara TT fotografera, förutom SVT:s kamerateam som sände live.

TT:s fotograf Jonas Ekströmer förbereder bilden tillsammans med kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist. Foto: Tobias Röstlund/TT


Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i Storkyrkan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Mer än 2 500 bilder

Efter ett minutiöst förberedelsearbete då fotopositioner förhandlades, kablar drogs och bildflöden planerades var det så dags. Under en lång och vacker försommardag arbetade nästan 50 personer med bevakningen av bröllopet. 23 fotografer från 56 olika fotopositioner, 14 stillbildsredaktörer och 10 videoreportrar och videoredaktörer såg till att bilder och video distribueras i Sverige och världen. Bildredaktionen producerade mer än 2 500 bilder under dagen, och fram tills i dag har bilder från bröllopet laddats ner nästan 10 000 gånger. De har också fått en enorm spridning utomlands.

Här kan ni se ett axplock av bilder som togs under dagen. Till bildspel.

Kronprinsessan Victoria ger prins Daniel en puss efter hans tal under bröllopsmiddagen i Rikssalen på Slottet i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Jonas Ekströmer är en av TT Nyhetsbyråns nio anställda fotografer och han var en av nyckelpersonerna i alla förberedelser. Vi ställer några frågor till den "kungliga" fotografen.

Jonas Ekströmer (på stegen) dirigerar hedersgästerna. Foto: Tobias Röstlund/TT


Du har varit med och fotat kungafamiljen under många år. Vilken är den första bilden som du tog på dem?

Min första bild på kronprinsessan Victoria tog jag när hon som ettåring stapplade omkring framför Sollidens slott på sin födelsedag. Året var 1978 och det var den första Victoriadagen. Jag var 17 år då och jobbade på Barometern i Kalmar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var du nervös kvällen innan bröllopet och vilken del av dagen var du mest orolig över?

Självklart var det nervöst. Allt var ju planerat minutiöst och allt skulle klaffa. Själva gruppbilden med de 73 mest prominenta gästerna var en av 55 programpunkter och då fick inget gå fel. 

Kronprinsessparet och hedersgästerna. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var det något du överraskades av?

Det som jag uppskattade mycket var dialogen med framför allt drottning Silvia som var väldigt engagerad i själva gruppbilden. Vi träffades i lokalen, Bernadottebiblioteket, där bilden skulle tas någon vecka innan och då beordrade hon att tavlorna skulle plockas ned och väggarna skulle målas. Vi diskuterade hur näbbarna skulle sitta och stå. Drottningen kom också med idén att det skulle finnas ett antal smink-stationer utplacerade i lokalen för att kamma sig och pudra näsan inför fotograferingen. Kändes fint att få den supporten och stöttningen.

En annan episod vid gruppbilden var att den kejserliga kronprinsen Naruhito (numera kejsare) var så kort att han inte syntes bland alla resliga monarker. Han ombads därför hövligt att ta ett steg bakåt-uppåt. Det fanns en viss spänning att begära detta men Naruhito blev så glad och tacksam över detta att han efteråt lät japanska ambassaden överräcka en gåva till kungens ceremonimästare Jan Warren som tack för åtgärden.

Många fina bilder togs under bröllopsfirandet. Vad tyckte brudparet?

Vi träffades på slottet en dryg månad efter smekmånaden för att överlämna en tjusig fotobok på 100 sidor med alla fantastiska bilder från TT-fotograferna från bröllopet. Visade dessutom ett bildspel från hela bröllopsdagen vilket väckte stor förtjusning. Nu finns alla bilderna arkiverade digitalt i Bernadottesbibliotektet.

Fotograf Jonas Ekströmer och kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist arrangerar den officiella bröllopsbilden med kronprinsessparet Victoria och Daniel. Foto: Tobias Röstlund/TT
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling poserar för ett porträtt i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Hur är det att bevaka kungligheter nu under corona-epidemin?

Det har blivit tvärstopp med kunglig bevakning under de senaste månaderna. Kungaparet isolerade sig tidigt på Stenhammar slott och kronprinsessparet gjorde likaså på Haga slott. Med några få undantag har vi haft en handfull fototillfällen med de kungliga. Bland annat i samband med kungens födelsedag där kungaparet bjöd in till Stenhammar slott och när kronprinsessan Victoria med barnen Estelle och Oscar besökte bikuporna på Haga. Utöver det har det varit nästan obefintligt med kungliga jobb.

Kronprinsessan Victoria tillsammans med barnen prinsessan Estelle och prins Oscar tittade till kronprinsessparets bikupor på Haga slott tillsammans med biodlare Lotta Fabricius Kristiansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT


---

TT Nyhetsbyråns bildarkiv räknas som Nordens största med miljontals digitala och analoga bilder. Här finns bilder för Sveriges medier men även marknadsavdelningar som behöver kommunicera något med mer illustrationsbilder. Vad behöver du för bilder? Välkommen in i vårt bildarkiv!

---


En bra nyhet platsar alltid



Ska vi skicka pressmeddelanden till redaktioner trots coronakrisen? Bryr sig någon? Frågan diskuteras runt om på företag och organisationer just nu. Vår tydliga rekommendation är: Ja, intresset för annat än corona kommer bara att öka.


De senaste månaderna har mediers rapportering dominerats totalt av coronakrisen. Det är både nödvändigt och naturligt. Oberoende journalistik är oerhört viktig för att sakligt och korrekt bevaka och rapportera om när stora kriser drabbar samhället. Dels behöver människor få information om själva viruset, dels behöver effekterna av pandemin belysas och inte minst måste medierna granska myndigheters och politikers hantering av coronakrisen och effekten av den.

Men parallellt med coronapandemin fortsätter mycket i samhället som vanligt. Det läggs fortfarande politiska förslag, företag släpper kvartalsrapporter och det kommer in remissvar. Det finns också allt mer plats för den typen av nyheter i olika medier.

Den 27 april handlade till exempel Ekots huvudnyhet om utredningen om hur skolsegregrationen kan minska, en stor nyhet i flera medier samma dag och dagen efter.
Den 14 maj fick nyheten att midsommarpotatisen hotas av frost genomslag över hela landet och några dagar tidigare togs nyheten om boken Viktiga snack upp i både tryckt media och radio.

Medier har ett ansvar att se den större bilden och att skildra samhället i bredare bemärkelse. Får redaktionerna bra underlag från aktörer som har viktiga nyheter och budskap så möjliggör det en mer mångsidig rapportering.
Därför är vårt råd: Har ni en stark nyhet – berätta det! Det kan vara allt från en ny undersökning till en intressant satsning, ett forskningsresultat eller ett politiskt förslag. En bra nyhet platsar alltid.

---

Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

Nå ut med ditt budskap till Sveriges redaktioner genom TT:s unika kanal. Läs mer om Via TT, det enkla pressverktyget när du ska skicka dina nyheter. 


Infografik: Shutterstock/TT


Fem snabba med Per-Anders Broberg



Per-Anders Broberg tog över som vd för TT Nyhetsbyrån i mitten av februari. Ett par veckor senare briserade coronapandemin med full kraft. Vi ställde fem frågor till Per-Anders om TT:s roll när coronakrisen ställer samhället på ända.

Per-Anders Broberg, tf vd och chefredaktör på TT Nyhetsbyrån
Foto: Jessica Gow/TT


Du tar över som vd för TT Nyhetsbyrån mitt i den största krisen Sverige gått igenom sedan andra världskriget. Vad tänker du om det?
Den oberoende journalistiken är oerhört viktig nu och TT:s betydelse har aldrig varit större. När spekulationer och rykten flyger omkring är tillgången till pålitlig information avgörande för Sveriges förmåga att hantera krisen. Trovärdighet är ett nyckelord för oss på TT. Och i det nyhetsläge vi nu befinner oss i är det extra viktigt att inte spekulera eller slarva med fakta. Samtidigt vill vi förstås fånga upp såväl oväntade frågeställningar som udda berättelser som uppstår i den situation vi nu alla befinner oss i. Rent generellt handlar det om att se till att vi har så bra förutsättningar som möjligt för att skapa relevant journalistik.

Hur ser du på TT:s roll i coronakrisen?
Vi har ett stort ansvar. TT ska på ett sakligt och korrekt sätt bevaka frågan ur alla aspekter, från att bevaka Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser till att granska politiska åtgärder och följa effekterna av dem. Vi måste också skildra de mjuka värdena. Vad händer med samhället när vi inte längre kan ägna oss åt det vi brukar? TT:s journalistik används av samtliga nyhetsmedier i Sverige och de förlitar sig på innehåll och tjänster från oss dygnet runt, sju dagar i veckan. Därför är det oerhört viktigt att vi utför det uppdraget väl.

Hur gör ni för att producera bra journalistik utan att utsätta reportrar och fotografer för risk att bli smittade?
Vi är vana vid att kombinera omsorg om medarbetarna med ett ansvar för vårt uppdrag. Vi kan inte helt undvika att utsätta våra medarbetare för smittrisker – de måste vara på presskonferenser, möta människor för intervjuer eller åka till platser där smittrisken är hög. Precis som när vi rapporterar från ett konfliktområde handlar det om att hitta det säkraste sättet att göra det på.

Klarar TT sitt uppdrag om många medarbetare måste arbeta på distans, blir sjuka eller stannar hemma med sjuka barn?
Ja, vi har varit proaktiva sedan smittan började spridas, till exempel genom att underlätta för medarbetare att arbeta hemifrån. TT skapade tidigt en krisorganisation som vi hela tiden tar stöd emot. Så här långt har det fungerat väl. Vårt uppdrag är klassat som en samhällsviktig verksamhet och vår personal ska få hjälp att fortsätta arbeta, även om förskolor, skolor och fritids skulle stängas. Det handlar om att pålitlig information är avgörande för samhället i ett krisläge.

Ser du någon risk med att coronakrisen så totalt dominerar nyhetsflödet?
I normala fall är det alltid en risk om en stor händelse överskuggar all annan journalistisk granskning som samhället behöver. Men i det här fallet tycker jag inte det. Pandemin påverkar allt i vår vardag på ett helt annat sätt än till exempel ett terrordåd eller en stor katastrof. Men vi rapporterar om mycket annat även i det här läget. Även om det mesta – ekonomi, utrikes, sport, allt – är kopplat till corona måste vi ta vårt ansvar för att skildra samhället i bredare bemärkelse.

---

Vill du veta mer om TT Nyhetsbyrån? Du hittar massor av bra information på vår webb.
Har du några frågor eller vill komma i kontakt med oss så är du välkommen att ringa 08-692 26 15 eller mejla vår grymma kundtjänst på kundsupport@tt.se.


"Pressmeddelandet ger mer tyngd än sociala medier"



Ett pressmeddelande är ett viktigt verktyg för att nå ut och det verkar mer långsiktigt än inlägg i sociala medier. Det tycker Katarina O’Nils Franke, redaktionssekreterare på Axess. Axess distribuerar nyheter om bland annat sitt magasin och sina tv-program med pressverktyget Via TT.

Katarina O’Nils Franke. Foto: Anders Wiklund/TT

 – Pressmeddelandet har absolut inte spelat ut sin roll, utan ger seriositet och tyngd på ett annat sätt än till exempel inlägg i sociala medier. Visst, man får inte respons på en gång, men jag tror att pressmeddelandet är avgörande för det långtidsverkande samtalet, säger Katarina O’Nils Franke. 

 Axess är ett mediehus med såväl magasin som tv-produktion. Ett av huvuduppdragen är att sprida forskning till allmänheten, främst inom humaniora. Seminarier med forskare spelas in och visas både på den egna tv-kanalen och på Youtube. De kan också stöpas om till artiklar, podcaster och antologier. 

 Sedan ett par år tillbaka använder Axess pressverktyget Via TT för sina pressmeddelanden. Katarina O’Nils Franke var med och upphandlade tjänsten. Hon nämner sänkta kostnader och användarvänligheten som avgörande faktorer till beslutet. 

 – Vi strävar efter att göra material som är viktigt och som många kan ta del av. Jämfört med vår tidigare tjänst är det mycket lättare att skapa ett pressmeddelande och det är enkelt att välja vilka man ska skicka till. 

 Sedan bytet till Via TT har Axess börjat skicka fler pressmeddelanden. Tillsammans med sina kollegor skickar Katarina O’Nils Franke i genomsnitt ett pressmeddelande i veckan. 

 – Jag vet att många journalister har mycket att göra och då är det väldigt bra att våra pressmeddelanden når rakt in i redaktionens arbetsverktyg. Det kan vara svårt att nå fram annars, säger hon. 

 Katarina O’Nils Franke har arbetat länge med media och opinionsbildning, bland annat som förlagsredaktör på tankesmedjan Timbro och ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån. Vid sidan av jobbet som redaktionssekreterare på magasinet Axess skriver hon krönikor i Norrköpings Tidningar. Förutom att använda sig av klassiska pressmeddelanden kommunicerar Axess även aktivt på sociala medier. Youtube-kanalen Axess TV startades som ett komplement till företagets traditionella tv-kanal. 

 –  Jag tycker att en kombination av kanaler ger bäst effekt. Facebook driver mycket trafik till hemsidan och skapar också mycket diskussioner. På Youtube och genom poddar når vi en yngre publik. 

 För den som står i begrepp att upphandla ett utskicksverktyg har Katarina O’Nils Franke tre konkreta tips:

1. Det ska vara prisvärt. Jämför kostnaden för olika lösningar och titta på vad du får för pengarna.

2. Det ska vara användarvänligt. Ett enkelt gränssnitt sparar tid och gör också att ni kommer att kommunicera mer frekvent. 

3. Det ska nå fram. Välj ett verktyg som gör det enkelt för redaktionerna att plocka upp era nyheter och som ger er möjlighet att anpassa utskicken för exempelvis lokalmedier.


Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



7-10 november pågick Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år fanns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som visades i Paris. 14 printar ingick i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.


Åtta tips till dig som är presskontakt



Tipsen nedan kommer från pressverktyget Via TT:s experter.

När ni skickar ut ett pressmeddelande gäller det att vara förberedd när det hettar till. Många pressmeddelanden blir bara notiser, men när journalister hör av sig för att göra ytterligare intervjuer och få mer kött på benen har ni chans att få ut nyheten i en större artikel. Här bjuder vi på våra bästa tips för kontakten med journalisten, när nyheten väl är ute.

Åtta tips
Foto: TT


1. Sätt rätt personer som kontakt
Tänk igenom vem det är som ska svara på eventuella journalistfrågor. Talespersonen ska både ha kunskaper i ämnet och mandat att uttala sig. För en journalist är det oerhört frustrerande att komma till en kontaktperson som hänvisar vidare, så sätt rätt kontaktperson.

2. Var tillgänglig
När pressmeddelandet är skickat gäller det att vara tillgänglig. Ha koll på både telefon och mejl. Har du inte möjlighet att svara direkt, be att få återkomma så snart som möjligt. En bra tumregel är att ringa upp eller svara senast inom en timme.

3. Förbered dig på frågor
En journalist som hör av sig vill ofta göra något större än bara en notis på nyheten. Det innebär fördjupande följdfrågor. Se till att ha färska kunskaper i ämnet och förbered nyckelfakta så att du snabbt kan plocka fram korrekta uppgifter. Ett frågor och svar-dokument kan vara ett bra hjälpmedel.

4.  Spekulera inte
Håll dig till fakta under intervjun och börja inte spekulera om det egna företaget. Får du frågor där du är osäker på svaren kan du be att få återkomma om just det. Det går också bra att svara ”Jag vet inte”, men undvik att svara ”Inga kommentarer”. Trendspaning och att reflektera över samhällsfenomen går givetvis bra.

5. Överskatta inte förkunskaperna
Som expert kan du nästan alltid mer om ämnet än vad de flesta kan, och journalistens jobb är att göra saker begripligt för läsarna. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Använd ett enkelt språk och undvik fackuttryck.

6. Journalisten är inte din reklampelare
Intervjun är ytterligare en möjlighet för dig att få ut ditt budskap, men det är inte ett tillfälle för att sälja. Genom att formulera budskap utifrån vilket samhällsproblem ert företag eller organisation bidrar till att lösa blir ni mer relevanta.

7. Be att få läsa dina citat
Det är okej att be om att få läsa sina citat innan en publicering. Däremot kan du inte förvänta dig att kunna påverka exempelvis vinkeln på texten eller rubriksättning. Begränsa rättelser till rena sakfel, oklarheter och uttalanden som du absolut inte kan stå för.

8. Bygg relationer
Berätta för journalisten att hen gärna får ringa dig när de arbetar med artiklar som berör din bransch. Genom att hjälpa till med research, till exempel bidra med en kontext, viktiga kontakter och åsikter om aktuella trender, bygger du en varaktig relation. Vem vet, kanske blir du uppringd utan att ha skickat ett pressmeddelande nästa gång?

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik 
kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Bakåt