Articles by

10 år sedan bröllopet - bildfesten vi minns



Den 19 juni är det tio år sedan kronprinsessan Victoria och prins Daniel sade ja till varandra i Storkyrkan i Gamla stan. Efter veckor av förberedelser kom äntligen den där dagen i juni 2010. Dagen som förberetts i minsta detalj och där ingenting fick gå snett. Läs intervju med fotograf Jonas Ekströmer som var en av nyckelpersonerna i bildproduktionen.

Kronprinsessbröllopet med vigseln, kortegen, festen och alla händelser runt omkring var TT:s bildredaktions största operation någonsin. TT Nyhetsbyrån, eller Scanpix som bolaget då hette, var officiell bildbyrå. Detta innebar att hovet givit TT uppdraget att vara huvudleverantör av bilder till Sveriges medier och resten av världen. Inne i kyrkan fick bara TT fotografera, förutom SVT:s kamerateam som sände live.

TT:s fotograf Jonas Ekströmer förbereder bilden tillsammans med kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist. Foto: Tobias Röstlund/TT


Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i Storkyrkan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Mer än 2 500 bilder

Efter ett minutiöst förberedelsearbete då fotopositioner förhandlades, kablar drogs och bildflöden planerades var det så dags. Under en lång och vacker försommardag arbetade nästan 50 personer med bevakningen av bröllopet. 23 fotografer från 56 olika fotopositioner, 14 stillbildsredaktörer och 10 videoreportrar och videoredaktörer såg till att bilder och video distribueras i Sverige och världen. Bildredaktionen producerade mer än 2 500 bilder under dagen, och fram tills i dag har bilder från bröllopet laddats ner nästan 10 000 gånger. De har också fått en enorm spridning utomlands.

Här kan ni se ett axplock av bilder som togs under dagen. Till bildspel.

Kronprinsessan Victoria ger prins Daniel en puss efter hans tal under bröllopsmiddagen i Rikssalen på Slottet i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Jonas Ekströmer är en av TT Nyhetsbyråns nio anställda fotografer och han var en av nyckelpersonerna i alla förberedelser. Vi ställer några frågor till den "kungliga" fotografen.

Jonas Ekströmer (på stegen) dirigerar hedersgästerna. Foto: Tobias Röstlund/TT


Du har varit med och fotat kungafamiljen under många år. Vilken är den första bilden som du tog på dem?

Min första bild på kronprinsessan Victoria tog jag när hon som ettåring stapplade omkring framför Sollidens slott på sin födelsedag. Året var 1978 och det var den första Victoriadagen. Jag var 17 år då och jobbade på Barometern i Kalmar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var du nervös kvällen innan bröllopet och vilken del av dagen var du mest orolig över?

Självklart var det nervöst. Allt var ju planerat minutiöst och allt skulle klaffa. Själva gruppbilden med de 73 mest prominenta gästerna var en av 55 programpunkter och då fick inget gå fel. 

Kronprinsessparet och hedersgästerna. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var det något du överraskades av?

Det som jag uppskattade mycket var dialogen med framför allt drottning Silvia som var väldigt engagerad i själva gruppbilden. Vi träffades i lokalen, Bernadottebiblioteket, där bilden skulle tas någon vecka innan och då beordrade hon att tavlorna skulle plockas ned och väggarna skulle målas. Vi diskuterade hur näbbarna skulle sitta och stå. Drottningen kom också med idén att det skulle finnas ett antal smink-stationer utplacerade i lokalen för att kamma sig och pudra näsan inför fotograferingen. Kändes fint att få den supporten och stöttningen.

En annan episod vid gruppbilden var att den kejserliga kronprinsen Naruhito (numera kejsare) var så kort att han inte syntes bland alla resliga monarker. Han ombads därför hövligt att ta ett steg bakåt-uppåt. Det fanns en viss spänning att begära detta men Naruhito blev så glad och tacksam över detta att han efteråt lät japanska ambassaden överräcka en gåva till kungens ceremonimästare Jan Warren som tack för åtgärden.

Många fina bilder togs under bröllopsfirandet. Vad tyckte brudparet?

Vi träffades på slottet en dryg månad efter smekmånaden för att överlämna en tjusig fotobok på 100 sidor med alla fantastiska bilder från TT-fotograferna från bröllopet. Visade dessutom ett bildspel från hela bröllopsdagen vilket väckte stor förtjusning. Nu finns alla bilderna arkiverade digitalt i Bernadottesbibliotektet.

Fotograf Jonas Ekströmer och kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist arrangerar den officiella bröllopsbilden med kronprinsessparet Victoria och Daniel. Foto: Tobias Röstlund/TT
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling poserar för ett porträtt i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Hur är det att bevaka kungligheter nu under corona-epidemin?

Det har blivit tvärstopp med kunglig bevakning under de senaste månaderna. Kungaparet isolerade sig tidigt på Stenhammar slott och kronprinsessparet gjorde likaså på Haga slott. Med några få undantag har vi haft en handfull fototillfällen med de kungliga. Bland annat i samband med kungens födelsedag där kungaparet bjöd in till Stenhammar slott och när kronprinsessan Victoria med barnen Estelle och Oscar besökte bikuporna på Haga. Utöver det har det varit nästan obefintligt med kungliga jobb.

Kronprinsessan Victoria tillsammans med barnen prinsessan Estelle och prins Oscar tittade till kronprinsessparets bikupor på Haga slott tillsammans med biodlare Lotta Fabricius Kristiansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT


---

TT Nyhetsbyråns bildarkiv räknas som Nordens största med miljontals digitala och analoga bilder. Här finns bilder för Sveriges medier men även marknadsavdelningar som behöver kommunicera något med mer illustrationsbilder. Vad behöver du för bilder? Välkommen in i vårt bildarkiv!

---


En bra nyhet platsar alltid



Ska vi skicka pressmeddelanden till redaktioner trots coronakrisen? Bryr sig någon? Frågan diskuteras runt om på företag och organisationer just nu. Vår tydliga rekommendation är: Ja, intresset för annat än corona kommer bara att öka.


De senaste månaderna har mediers rapportering dominerats totalt av coronakrisen. Det är både nödvändigt och naturligt. Oberoende journalistik är oerhört viktig för att sakligt och korrekt bevaka och rapportera om när stora kriser drabbar samhället. Dels behöver människor få information om själva viruset, dels behöver effekterna av pandemin belysas och inte minst måste medierna granska myndigheters och politikers hantering av coronakrisen och effekten av den.

Men parallellt med coronapandemin fortsätter mycket i samhället som vanligt. Det läggs fortfarande politiska förslag, företag släpper kvartalsrapporter och det kommer in remissvar. Det finns också allt mer plats för den typen av nyheter i olika medier.

Den 27 april handlade till exempel Ekots huvudnyhet om utredningen om hur skolsegregrationen kan minska, en stor nyhet i flera medier samma dag och dagen efter.
Den 14 maj fick nyheten att midsommarpotatisen hotas av frost genomslag över hela landet och några dagar tidigare togs nyheten om boken Viktiga snack upp i både tryckt media och radio.

Medier har ett ansvar att se den större bilden och att skildra samhället i bredare bemärkelse. Får redaktionerna bra underlag från aktörer som har viktiga nyheter och budskap så möjliggör det en mer mångsidig rapportering.
Därför är vårt råd: Har ni en stark nyhet – berätta det! Det kan vara allt från en ny undersökning till en intressant satsning, ett forskningsresultat eller ett politiskt förslag. En bra nyhet platsar alltid.

---

Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

Nå ut med ditt budskap till Sveriges redaktioner genom TT:s unika kanal. Läs mer om Via TT, det enkla pressverktyget när du ska skicka dina nyheter. 


Infografik: Shutterstock/TT


Fem snabba med Per-Anders Broberg



Per-Anders Broberg tog över som vd för TT Nyhetsbyrån i mitten av februari. Ett par veckor senare briserade coronapandemin med full kraft. Vi ställde fem frågor till Per-Anders om TT:s roll när coronakrisen ställer samhället på ända.

Per-Anders Broberg, tf vd och chefredaktör på TT Nyhetsbyrån
Foto: Jessica Gow/TT


Du tar över som vd för TT Nyhetsbyrån mitt i den största krisen Sverige gått igenom sedan andra världskriget. Vad tänker du om det?
Den oberoende journalistiken är oerhört viktig nu och TT:s betydelse har aldrig varit större. När spekulationer och rykten flyger omkring är tillgången till pålitlig information avgörande för Sveriges förmåga att hantera krisen. Trovärdighet är ett nyckelord för oss på TT. Och i det nyhetsläge vi nu befinner oss i är det extra viktigt att inte spekulera eller slarva med fakta. Samtidigt vill vi förstås fånga upp såväl oväntade frågeställningar som udda berättelser som uppstår i den situation vi nu alla befinner oss i. Rent generellt handlar det om att se till att vi har så bra förutsättningar som möjligt för att skapa relevant journalistik.

Hur ser du på TT:s roll i coronakrisen?
Vi har ett stort ansvar. TT ska på ett sakligt och korrekt sätt bevaka frågan ur alla aspekter, från att bevaka Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser till att granska politiska åtgärder och följa effekterna av dem. Vi måste också skildra de mjuka värdena. Vad händer med samhället när vi inte längre kan ägna oss åt det vi brukar? TT:s journalistik används av samtliga nyhetsmedier i Sverige och de förlitar sig på innehåll och tjänster från oss dygnet runt, sju dagar i veckan. Därför är det oerhört viktigt att vi utför det uppdraget väl.

Hur gör ni för att producera bra journalistik utan att utsätta reportrar och fotografer för risk att bli smittade?
Vi är vana vid att kombinera omsorg om medarbetarna med ett ansvar för vårt uppdrag. Vi kan inte helt undvika att utsätta våra medarbetare för smittrisker – de måste vara på presskonferenser, möta människor för intervjuer eller åka till platser där smittrisken är hög. Precis som när vi rapporterar från ett konfliktområde handlar det om att hitta det säkraste sättet att göra det på.

Klarar TT sitt uppdrag om många medarbetare måste arbeta på distans, blir sjuka eller stannar hemma med sjuka barn?
Ja, vi har varit proaktiva sedan smittan började spridas, till exempel genom att underlätta för medarbetare att arbeta hemifrån. TT skapade tidigt en krisorganisation som vi hela tiden tar stöd emot. Så här långt har det fungerat väl. Vårt uppdrag är klassat som en samhällsviktig verksamhet och vår personal ska få hjälp att fortsätta arbeta, även om förskolor, skolor och fritids skulle stängas. Det handlar om att pålitlig information är avgörande för samhället i ett krisläge.

Ser du någon risk med att coronakrisen så totalt dominerar nyhetsflödet?
I normala fall är det alltid en risk om en stor händelse överskuggar all annan journalistisk granskning som samhället behöver. Men i det här fallet tycker jag inte det. Pandemin påverkar allt i vår vardag på ett helt annat sätt än till exempel ett terrordåd eller en stor katastrof. Men vi rapporterar om mycket annat även i det här läget. Även om det mesta – ekonomi, utrikes, sport, allt – är kopplat till corona måste vi ta vårt ansvar för att skildra samhället i bredare bemärkelse.

---

Vill du veta mer om TT Nyhetsbyrån? Du hittar massor av bra information på vår webb.
Har du några frågor eller vill komma i kontakt med oss så är du välkommen att ringa 08-692 26 15 eller mejla vår grymma kundtjänst på kundsupport@tt.se.


"Pressmeddelandet ger mer tyngd än sociala medier"



Ett pressmeddelande är ett viktigt verktyg för att nå ut och det verkar mer långsiktigt än inlägg i sociala medier. Det tycker Katarina O’Nils Franke, redaktionssekreterare på Axess. Axess distribuerar nyheter om bland annat sitt magasin och sina tv-program med pressverktyget Via TT.

Katarina O’Nils Franke. Foto: Anders Wiklund/TT

 – Pressmeddelandet har absolut inte spelat ut sin roll, utan ger seriositet och tyngd på ett annat sätt än till exempel inlägg i sociala medier. Visst, man får inte respons på en gång, men jag tror att pressmeddelandet är avgörande för det långtidsverkande samtalet, säger Katarina O’Nils Franke. 

 Axess är ett mediehus med såväl magasin som tv-produktion. Ett av huvuduppdragen är att sprida forskning till allmänheten, främst inom humaniora. Seminarier med forskare spelas in och visas både på den egna tv-kanalen och på Youtube. De kan också stöpas om till artiklar, podcaster och antologier. 

 Sedan ett par år tillbaka använder Axess pressverktyget Via TT för sina pressmeddelanden. Katarina O’Nils Franke var med och upphandlade tjänsten. Hon nämner sänkta kostnader och användarvänligheten som avgörande faktorer till beslutet. 

 – Vi strävar efter att göra material som är viktigt och som många kan ta del av. Jämfört med vår tidigare tjänst är det mycket lättare att skapa ett pressmeddelande och det är enkelt att välja vilka man ska skicka till. 

 Sedan bytet till Via TT har Axess börjat skicka fler pressmeddelanden. Tillsammans med sina kollegor skickar Katarina O’Nils Franke i genomsnitt ett pressmeddelande i veckan. 

 – Jag vet att många journalister har mycket att göra och då är det väldigt bra att våra pressmeddelanden når rakt in i redaktionens arbetsverktyg. Det kan vara svårt att nå fram annars, säger hon. 

 Katarina O’Nils Franke har arbetat länge med media och opinionsbildning, bland annat som förlagsredaktör på tankesmedjan Timbro och ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån. Vid sidan av jobbet som redaktionssekreterare på magasinet Axess skriver hon krönikor i Norrköpings Tidningar. Förutom att använda sig av klassiska pressmeddelanden kommunicerar Axess även aktivt på sociala medier. Youtube-kanalen Axess TV startades som ett komplement till företagets traditionella tv-kanal. 

 –  Jag tycker att en kombination av kanaler ger bäst effekt. Facebook driver mycket trafik till hemsidan och skapar också mycket diskussioner. På Youtube och genom poddar når vi en yngre publik. 

 För den som står i begrepp att upphandla ett utskicksverktyg har Katarina O’Nils Franke tre konkreta tips:

1. Det ska vara prisvärt. Jämför kostnaden för olika lösningar och titta på vad du får för pengarna.

2. Det ska vara användarvänligt. Ett enkelt gränssnitt sparar tid och gör också att ni kommer att kommunicera mer frekvent. 

3. Det ska nå fram. Välj ett verktyg som gör det enkelt för redaktionerna att plocka upp era nyheter och som ger er möjlighet att anpassa utskicken för exempelvis lokalmedier.


Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



7-10 november pågick Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år fanns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som visades i Paris. 14 printar ingick i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.


Åtta tips till dig som är presskontakt



Tipsen nedan kommer från pressverktyget Via TT:s experter.

När ni skickar ut ett pressmeddelande gäller det att vara förberedd när det hettar till. Många pressmeddelanden blir bara notiser, men när journalister hör av sig för att göra ytterligare intervjuer och få mer kött på benen har ni chans att få ut nyheten i en större artikel. Här bjuder vi på våra bästa tips för kontakten med journalisten, när nyheten väl är ute.

Åtta tips
Foto: TT


1. Sätt rätt personer som kontakt
Tänk igenom vem det är som ska svara på eventuella journalistfrågor. Talespersonen ska både ha kunskaper i ämnet och mandat att uttala sig. För en journalist är det oerhört frustrerande att komma till en kontaktperson som hänvisar vidare, så sätt rätt kontaktperson.

2. Var tillgänglig
När pressmeddelandet är skickat gäller det att vara tillgänglig. Ha koll på både telefon och mejl. Har du inte möjlighet att svara direkt, be att få återkomma så snart som möjligt. En bra tumregel är att ringa upp eller svara senast inom en timme.

3. Förbered dig på frågor
En journalist som hör av sig vill ofta göra något större än bara en notis på nyheten. Det innebär fördjupande följdfrågor. Se till att ha färska kunskaper i ämnet och förbered nyckelfakta så att du snabbt kan plocka fram korrekta uppgifter. Ett frågor och svar-dokument kan vara ett bra hjälpmedel.

4.  Spekulera inte
Håll dig till fakta under intervjun och börja inte spekulera om det egna företaget. Får du frågor där du är osäker på svaren kan du be att få återkomma om just det. Det går också bra att svara ”Jag vet inte”, men undvik att svara ”Inga kommentarer”. Trendspaning och att reflektera över samhällsfenomen går givetvis bra.

5. Överskatta inte förkunskaperna
Som expert kan du nästan alltid mer om ämnet än vad de flesta kan, och journalistens jobb är att göra saker begripligt för läsarna. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Använd ett enkelt språk och undvik fackuttryck.

6. Journalisten är inte din reklampelare
Intervjun är ytterligare en möjlighet för dig att få ut ditt budskap, men det är inte ett tillfälle för att sälja. Genom att formulera budskap utifrån vilket samhällsproblem ert företag eller organisation bidrar till att lösa blir ni mer relevanta.

7. Be att få läsa dina citat
Det är okej att be om att få läsa sina citat innan en publicering. Däremot kan du inte förvänta dig att kunna påverka exempelvis vinkeln på texten eller rubriksättning. Begränsa rättelser till rena sakfel, oklarheter och uttalanden som du absolut inte kan stå för.

8. Bygg relationer
Berätta för journalisten att hen gärna får ringa dig när de arbetar med artiklar som berör din bransch. Genom att hjälpa till med research, till exempel bidra med en kontext, viktiga kontakter och åsikter om aktuella trender, bygger du en varaktig relation. Vem vet, kanske blir du uppringd utan att ha skickat ett pressmeddelande nästa gång?

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik 
kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Stor eller liten bokstav - spelar det någon roll?



Visst gör det skillnad. Att ha bra koll på stor och liten bokstav kan vara avgörande för hur trovärdig en text och en skribent uppfattas.

I många fall finns det självklara regler som man sällan reflekterar över, till exempel att det ska vara stor bokstav på för- och efternamn, på platser, företag och i början av meningar.
Men ganska snabbt blir det svårare och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir fler och fler.

Förkortningar, namn med flera led, företagsnamn med bara versaler, företag med versaler mitt i namnet. Förkortningar som blir vardagsord, utländska förkortningar, fackspråk kontra vardagsspråk - det där kan vara riktigt knepigt.

Grundreglerna

Men det finns ändå några grundregler att hålla sig till. Om vi börjar med förkortningar av företag, organisationer och länder så handlar det om uttalet. Säger vi namnet bokstav för bokstav eller sägs det som ett helt ord? Om det är bokstav för bokstav som SMHI, UD och USA ska det vara versaler, men läses förkortningen som ett ord blir det små bokstäver utom på den första eftersom det är ett namn. Så här: Nato, Bris och Sida.

Men Ikea, Asea och Saab kanske någon undrar? Klassiska och internationellt kända företag som själva skriver sina namn med genomgående versaler, men språkregeln säger att de bara ska versal begynnelsebokstav. 

I övrigt kan företag skriva sina namn enligt egen praxis om de inte bryter mot etablerade språkregler som till exempel PrisXtra och TeliaSonera. Det är inte godkänt med versaler mitt i namn. 

Myndighetsnamn

Myndighetssverige har en egen regeluppsättning, som till vissa delar skiljer sig från det allmänna och etablerade systemet att skriva offentliga instanser. Myndigheterna tycker att i stort sett alla offentliga funktioner med en egen organisation och verksamhet ska skrivas med versal första bokstav. Det håller inte alla språkvårdare med om.
En gammal tumregel på det området är att myndigheter och instanser som är unika och fristående ska skrivas versalt, som Socialstyrelsen, Högsta domstolen och Försvarsmakten. Däremot säger samma regel att myndigheter och instanser som inte är unika, som tingsrätter, länsstyrelser och kommunala förvaltningar och nämnder, ska skrivas med liten begynnelsebokstav. Det är också den regeln som är dominerande i mediernas språkbruk, men myndigheterna själva tycker alltså tvärtom och skriver allt från tingsrätten i Karlstad, kommunstyrelsen i Vallentuna och justitiedepartementet med versal begynnelsebokstav. 

Vardagsorden

Teknikutvecklingen har gett oss många apparater i hemmen och många nya vardagsord. Ofta är orden förkortningar av längre och mer komplicerade uttryck och lika ofta hämtade direkt från engelskan. Allt från tv via cd och dvd till sms. Ursprungligen när de nya begreppen dyker upp skrivs de med genomgående versaler då de inte är uttalbara. Men på svenska finns regeln att de skrivs gement när de etableras som ord i vardagsspråket. På engelska hålls dock versalskrivningen kvar, samma sak på bland annat tyska och franska.        

En annan sak att tänka på är i vilket sammanhang texten ska användas. Är den avsedd för en allmän läsekrets eller för en specialiserad publik? På många områden finns regler för det egna fackområdet, ord som i en branschtidning eller facktidskrift skrivs med versaler eller versal förstabokstav skrivs i det allmänna nyhetsspråket ofta med gemener. Skrivningen av namn på sortbeteckningar inom djur- och växtriket, liksom på begrepp inom vetenskap och medicin kan skilja mellan fack- och allmänspråk.

Reglerna kan tyckas många och det finns ännu fler än de ovan. Men att vara noga med storleken på bokstäverna är viktigt om texten ska falla läsaren i smaken.



Fördjupning i ämnet:

TT-språket: Versaler och gemener

Se alla våra exempel på stor eller liten bokstav.


Infografik och marknadsföring: tre anledningar till att det fungerar



Vi människor filtrerar all inkommande information för att undvika att överbelasta hjärnan. Visste du att hjärnan filtrerar bort 99 procent av alla sinnesintryck omedelbart? En nyckelkomponent i filtreringsprocessen är förmågan att värdera om information är annorlunda från vad vår hjärna är van vid.  All information som bedöms vara ny eller avvikande drar till sig hjärnans uppmärksamhet.

Hur hänger detta samman med infografik? Jo, infografik kan sätta din information i ett sammanhang som blir både unikt och iögonfallande för målgruppen

Vad lämpar sig infografik väl för? Mark Smiciklas skriver i boken The Power of Infographics att infografik lämpar sig särskilt bra i marknadsföring. Det finns tre anledningar till det:

Lättsmält information

Vi konsumerar mer och mer innehåll på nätet och generellt är lästakten långsammare på skärmar än i böcker.  Faktum är att vi mestadels skummar och scannar innehåll. Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har i sin forskning konstaterat att en genomsnittlig person bara läser 20 procent av texten på en vanlig webbsida.  Annan beteendeforskning visar också på att vi konsumerar mycket innehåll i olika kanaler samtidigt, men på en ytlig nivå. Infografik och visuell information har förmågan att sticka ut från övrigt innehåll på nätet och fånga användarens intresse.

Delbarhet

Du har säkert hört talas om word of mouth – men känner du till word of mouse?  Alltså hur information sprids mellan användare på nätet. De flesta människor vill vara säkra på att innehållet som de delar på nätet stämmer överens med deras värderingar och är relevant för personerna i deras nätverk. Samtidigt har många inte tid att läsa igenom allt innehåll i exempelvis ett blogginlägg. Följaktligen är många mindre benägna att dela en viss typ av innehåll, som exempelvis långa texter. Tröskeln för att dela är dock betydligt lägre för infografik. I en grafik är budskapet tydligt summerat och all nödvändig information finns tillgänglig vid första anblick – och på så vis är det enklare för människor att avgöra om de vill dela innehållet i sina nätverk.

Coolhetsfaktorn

Sist men inte minst nämner Marc Smiciklas att estetiken är en anledning till att det är så effektivt. Infografik är annorlunda och ”coolt” att titta på. Konkurrensen om uppmärksamheten är otroligt hård – en vanlig användare blir exponerad för information som motsvarar 174 tidningar – varje dag! Personen som du vill nå tillbringar max ett par sekunder på att ta del av ditt innehåll innan hen bestämmer sig för att gå vidare till nästa sajt, inlägg eller nätverk. Ett par sekunders uppmärksamhet på en infografik är ofta gott om tid för att personen ska kunna bedöma om innehållet är intressant. Med visuell information kan du särskilja ditt innehåll på ett sätt som står ut och drar till sig målgruppens uppmärksamhet.

Källa:

Marc Smiciklas: The Power of Infographics: Using pictures to Communicate and Connect With Your Audience.


Tips: bilderna som konverterar på nätet



De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

  • Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
  • Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
  • Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

  • Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
  • Produktbilder som visar mycket detaljer.
  • Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
  • Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017


Bakåt