Fyra anledningar varför du skall välja Mediebanken från TT Nyhetsbyrån



Du som är på jakt efter en ny bildbank eller mediebank har säkert märkt att det finns en del att välja bland. Vår rekommendation: välj Mediebanken från TT – det moderna verktyget för bekymmersfri hantering av bilder, video och grafik.

Mediebanken från TT

Mediebanken är ett molnbaserat DAM-system, Digital Asset Management, och har nyligen lanserats. Det utvecklades för att kunna möta dagens behov av ett system som inte bara samlar företags bilder, utan även förenklar arbetet för dig som jobbar med hantering av mediefiler. 

Anledningarna till att det är klokt att välja just Mediebanken från TT Nyhetsbyrån är flera. Här är fyra av dem:

1. Ditt jobb blir enklare Det låter som en självklarhet att alla mediefiler finns tillgängliga på samma plattform, eller hur? Så ser dock inte verkligheten ut i många organisationer. I Mediebanken samlas alla filer på ett och samma ställe, oavsett om det är bilder, videor eller grafik. Genom att fotografer och andra externa leverantörer kan ladda upp sina filer direkt i systemet försvinner problematiken med att filer lagras i olika program eller på externa hårddiskar. Du får full koll på innehållet i ert filbibliotek, och jobbet blir avsevärt mycket enklare.


2. Ditt arbete går snabbare När en fil väl är uppladdad i Mediebanken behöver den inte lämna systemet förrän den ska publiceras. Alla funktioner du behöver finns inuti systemet. Filen kategoriseras, antingen manuellt eller automatiskt. Ett användarvänligt filtreringsverktyg gör att du kan snabbt och enkelt kan söka bland alla filer. När du funnit bilden du ska använda kan du utföra enklare redigering och formatanpassningar direkt i verktyget. När filen är klar kan du till och med publicera den direkt från Mediebanken. Det smidiga arbetsflödet sparar dig stora mängder tid.

3. Du får kontroll över GDPR

Hanteringen av bildrättigheter och GDPR är ett orosmoment för många organisationer. Eftersom förordningen fortfarande är relativt ny råder det fortfarande osäkerhet kring hur man som organisation bör arbeta för en så smidig hantering som möjligt. I Mediebanken hittar du GDPR-modulen. Här samlas mallar, avtal och allt annat du behöver för att vara trygg med att regelverket efterföljs. Tack vare GDPR-modulen sparar du både tid och huvudbry.

4. Du är uppbackad av experter Mediebanken är utvecklad efter tekniken i TT:s egen bildbank, ett bibliotek som rymmer mer än 60 miljoner filer. Vi vet hur viktigt det är med sömlösa arbetsprocesser när det kommer till hantering av bilder, videor och grafik. Som användare av Mediebanken får du tillgång till vår mycket uppskattade kundsupport, både i uppstartsfasen och om du mot förmodan någon gång skulle stöta på patrull: det finns alltid experthjälp att få. Mediebanken är också marknadens mest moderna plattform: vi på TT utvecklar löpande avancerad AI för automatisk taggning, bildigenkänning och kategorisering, funktioner som du som kund kommer att ha stor nytta av.

Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något!

Sammanfattning:

  • Alla filer på ett och samma ställe

  • Smidigare arbetsprocesser

  • Trygg och säker GDPR-hantering

  • Moderna funktioner och god support


Fixa GDPR-samtycket på nolltid



Du som hanterar bilder i ditt arbete vet vilken tidsåtgång och huvudbry hanteringen av GDPR kan skapa. Lösningen är en mediebank med GDPR-modul. Här får du snabbt och enkelt full koll på allt som har med avtal och samtycke att göra.

GDPR ska inte vara en börda

Det är förstås positivt att GDPR finns, den personliga integriteten är värd att värna. Men om du ibland känner att ditt arbete hade varit mycket enklare om du slapp hantera alla samtyckesblanketter och annan GDPR-relaterad administration, då  har du gott sällskap. Få saker har orsakat så mycket frustration, osäkerhet och tidssvinn i företag och organisationer de senaste åren som den här frågan.

Ovanpå den redan befintliga problematiken kring bildhantering - att bilder och filmer tenderar att hamna lite här och var utan någon struktur - kan GDPR-åtgärderna kännas övermäktiga. Så ska det inte behöva vara.

Vi på TT Nyhetsbyrån har nyligen lanserat Mediebanken, en plattform som rymmer allt du behöver för att skapa friktionsfria flöden av bilder, video och grafik inom din organisation. En del av Mediebanken är vår GDPR-modul.

Hantera samtycke direkt i telefonen
Med GDPR-modulen blir samtyckeshanteringen en enkel sak, samtidigt som du kan vara trygg med att ni följer regelverket till punkt och pricka för varje enskild mediefil. Du använder Mediebanken och GDPR-modulen på datorn eller via en app i din telefon. Systemet är webbaserat, så du når det var du än befinner dig.

I verktyget kan du enkelt be om samtycke och få en smidig överblick över alla samtycken. Dina medverkande använder samma app för att ge eller neka samtycke. Skulle en medverkande komma i efterhand och be om att bli bortplockad går det snabbt att ordna. Dessutom får du färdiga mallar för modellavtal enligt GDPR. Med Mediebanken får du helt enkelt full kontroll över all kommunikation om GDPR och samtycken. 

Läs mer om TT:s mediebank här

Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något! 

Sammanfattning:

●       Säkerställ att varje bild är godkänd enligt regelverket

●       Spara tid och energi tack vare effektiv hantering


Fyra krav att ställa på din mediebank



En väl fungerande mediebank är ett måste för mellanstora och stora företag som hanterar större mängder mediefiler som bilder, video och grafik. Här tittar vi närmare på vad du kan få ut av en mediebank, och vilka funktioner du bör efterfråga.

Rätt val av mediebank ger dig friktionsfria flöden
Arbetet i din mediebank bör vara smidigt och filhanteringen ska inte behöva ta en stor del av din arbetsdag. Det ska kännas både roligt och lätt att navigera i systemet.

Enkel uppladdning 
Överföringen ska vara enkel. Moderna mediebanker tillåter förutom överföring via dator att exempelvis en bild kan laddas upp direkt från en app i mobiltelefonen. Du kan också bjuda in gäster att ladda upp material i mediebanken utan inloggning, självklart med begränsad åtkomst så att inte fler än nödvändigt har tillgång till all data.

Tydlig kategorisering
Ju större mängd filer du har i din mediebank, desto större blir kravet på ordning och reda. Du ska kunna kategorisera dina filer utifrån vad som passar din verksamhet bäst: exempelvis efter datum, motiv, filstorlek eller fotograf. Detta sker genom taggning. När du väl har börjat använda taggning, antingen automatisk eller manuell, kommer du inte vilja vara utan den.

Redigering direkt i systemet
De flesta traditionella bildbankerna har inte stöd för redigering inuti systemet. Det betyder, som du kanske upplevt själv, att bilden, filmen eller grafiken måste redigeras i ett separat program innan de laddas upp i mediebanken. Så behöver det inte vara. I en modern mediebank värd namnet kan du redigera filerna direkt på plattformen. Det gör att du sparar både tid och energi framför skärmen.

Smidig delning och publicering
Som ytterligare ett steg i ett friktionsfritt filflöde bör du se till delnings- och publiceringsmöjligheterna. Här ska du på ett enkelt sätt kunna färdigställa och dela filer, och om du vill, publicera dem direkt från mediebanken ut i dina kanaler.

Välj en aktör som förstår dina behov
Vi på TT Nyhetsbyrån har nyligen lanserat vår egen mediebank. Vi kallar den lämpligt nog för Mediebanken. Här samlas alla verktyg och funktioner som du behöver för ett friktionsfritt filflöde på ett och samma ställe. Under årens lopp har vi samlat på oss hela 60 miljoner mediefiler i vårt eget system, och nya Mediebanken bygger på tekniken som används i den. Med vår långa erfarenhet av mediehantering vågar vi påstå att vi vet vad som krävs för att skapa den bästa arbetsgången.

Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något! 

Sammanfattning:

  • Välj en mediebank med alla funktioner i samma system

  • Enkel hantering sparar tid och energi


Mediebanken – allt du behöver i ett enda system



Här kommer ett lästips för dig som vill spara tid och gillar effektiva arbetsprocesser. I nylanserade Mediebanken från TT Nyhetsbyrån samlas alla verktyg du behöver för friktionsfria flöden av mediefiler, på ett och samma ställe.

Nu blir det lätt att lyckas
Mediebanken från TT Nyhetsbyrån är ett webb- och molnbaserat system för lagring, hantering och delning av bilder, videor och grafik. När vi utvecklade plattformen var ledstjärnan tydlig: ”det ska vara enkelt!”. Av våra användares respons att döma verkar vi ha lyckats med den saken. I Mediebanken är det just enkelt att hantera arbetsprocesser och bildflöden, oavsett hur många filer din mediebank innehåller.

När du besöker Mediebanken första gången märker du hur smidigt arbetet med mediefilerna är. Med hjälp av en tydlig användarguide kommer du i gång direkt. Skulle du behöva ytterligare stöd står TT:s kunniga medarbetare redo att hjälpa dig. Tack vare mångårig erfarenhet och mer än 60 miljoner bilder och videor i vår egen mediebank vet vi vad vi talar om.


Hela vägen från uppladdning till publicering
Genom den smidiga drag and drop-funktion laddar du snabbt och enkelt upp filerna från din enhet. Systemet stöder desktop, laptop, surfplatta och mobiltelefon. Med gästinlogg kan också aktörer utanför din organisation, låt säga en frilansfotograf, ladda upp bilder i Mediebanken. Du som administratör godkänner bilden innan den läggs till och exponeras i banken, ett bra sätt att säkerställa kvaliteten på materialet.

När filen laddas upp sker också kategorisering utifrån en eller flera parametrar, exempelvis motiv, datum eller fotografens namn. Materialet kan kategoriseras manuellt eller med hjälp av metadata. I skrivande stund utvecklar vi dessutom en smart AI-lösning som kommer att förbättra kategoriseringen ytterligare. Tack vare kategoriseringen är det enkelt att ha kontroll över stora mängder filer, ett oslagbart alternativ till att ha material lagrat i olika system eller externa hårddiskar.

Mediebanken är omfattande. Är du i behov av avancerad redigering har mediebanken plugin till de vanligaste programmen, som Adobe Photoshop och Powerpoint. Med vår erfarenhet från nyheterna har vi utvecklat ett snabbt och enkelt sätt att få in textade bilder synliga för alla på företaget, oavsett om det är direkt från kameran, mobilen eller annan mobil plattform. Därefter kan du publicera filer i era kanaler.

Enkelt var ordet.
Vill du veta mer om hur du kan skapa tidseffektiva och säkra arbetsflöden på en och samma plattform? Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något!

Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något! 

Sammanfattning:

●       Lagring, hantering och delning i ett och samma system

●       Alltid stöd och rådgivning från TT Nyhetsbyråns support 



Vad är en mediebank




Tidigare hämtade man foton i bildbanken. Det var då. I dag kallar vi det mediebank, och det beror förstås på att press- och marknadsmaterialet av i dag utgör så mycket mer än bara fotografier. I det här blogginlägget tar vi en titt på vad en mediebank är och varför det kan vara bra att ha en.

Foto: Shutterstock/TT 

En mediebank är vad det heter

En mediebank är, som namnet antyder, ett system där du samlar, lagrar och hanterar olika typer av mediefiler. Här ryms allt från stillbilder och videor till grafik, ljud och dokument. Systemet är webb- och molnbaserat, en bra sak för dig med hemmakontor eller om du har kollegorna på andra sidan jorden.

En mediebank bidrar till smidigare arbetsprocesser för företag som hanterar mycket media, exempelvis bolag inom press och marknadsföring. Tack vare verktyg som taggning, kategorisering, filtrering och sökning kan hela organisationen få full koll på innehållet även om mediebanken skulle rymma mycket stora mängder material. Därtill kan enklare redigering av materialet, exempelvis beskärning av bilder så att de passar din hemsidas CMS, utföras direkt i mediebanken. Användarvänligt och tidseffektivt.

Vi på TT Nyhetsbyrån har nyligen lanserat vår egen mediebank. Den är utvecklad efter tekniken från vår egen mediebank där mer än 60 miljoner bilder och videor finns. Vi vet vikten av en väl fungerande materialhantering. Kontakta oss för mer information eller läs mer om TT:s mediebank här.

Boka demo av Mediebanken här – det kostar inget och du binder inte upp dig på något! 

Sammanfattning:

●       Ger organisationen en samlingsplats för alla typer av media

●       Bidrar till förenklade arbetsprocesser




Så jobbade TT den 11 september 2001



Foto:TT

Vid 15-tiden den 11 september 2001 härskade vardagen på nyhetsbyrån TT i Stockholm. Mats Johansson och Agneta Styrman höll som bäst på att sammanställa dagens Löpsedel med de viktigaste nyhetstexterna från TT.

– Håll Löpet Mats, ropar Agneta plötsligt, det händer något i New York!

Agneta Styrman hade just upptäckt en rad på sin datorskärm som fick henne att reagera och det som hände sedan är världshistoria: Terrorattackerna mot USA för 20 år sedan.

Foto: Carmen Taylor/AP/TT

Texten på Agneta Styrmans datorskärm kom till TT från den internationella nyhetsbyrån AFP och nådde i en svensk version de svenska nyhetsredaktionerna bara 11 minuter efter att American Airlines Flight 11 från Boston hade flugit in i World Trade Centers norra torn på södra Manhattan i New York. Trots sin mångåriga erfarenhet som vakthavande på utrikesredaktionen kunde Agneta Styrman inte ana att telegrammet hon just skickat ut skulle bli början på en händelse som kom att skaka en hel värld:

New York (TT-AFP)
Ett flygplan kraschade på tisdagen mot World Trade Center i New York.
 

Övergripande nyhetschef Mats Johansson anade dramatiken i telegrammet och kände att det han dittills hade skrivit in på Löpsedeln sannolikt skulle komma att ersättas av något större. 

Foto: Sean Adair/Reuters/TT

Agneta Styrman fortsatte att översätta och skicka ut inkommande nyhetstelegram från New York medan hennes kollega Henrik Samuelsson satte på kabelkanalen CNN på tv-apparaten som hängde i taket ovanför redaktionen och kunde i direktsändning se nästa skede.

– Det kommer ett till!

– Hur vet du att det inte är samma? ropade Styrman tillbaka.

– Jag ser det ju, svarar Samuelsson.

Börjar förstå vidden

Nu förstår Mats Johansson och alla andra runt nyhetsdeskarna att det de ser på CNN:s bilder och läser på byråerna i form av nyhetsflashar är något ohyggligt och inte minst det otänkbara slutet på Agneta Styrmans tredje telegram skakar om: 

Flera källor uppgav att det var två flygplan som träffade skyskraporna. Det tycks ha skett med avsikt.

Agneta Styrman hade för något år sedan besökt just World Trade Center och tjusats av utsikten från ett av tornen.

– Allteftersom jag skrev förstod jag vad det kunde betyda om fulltankade passagerarplan medvetet störtats in i de där byggnaderna som jag ju visste rymde tusentals arbetsplatser.

Medan Agneta Styrman och hennes kollegor runt utrikesdesken pumpade ut nyhetstelegram strök den övergripande nyhetschefen Mats Johansson allt från Löpsedeln och såg till att arbetsuppgifterna fördelades på redaktionen.

Journalister som arbetat på TT brukar säga att byrån aldrig fungerar så bra som vid stora nyhetshändelser. Snabbt och ofta spontant fördelas arbetsuppgifterna mellan reportrar, deskansvariga och chefer: jag fokuserar på att ge ut allt som kommer in efterhand, någon måste få tag på korren på plats, jag ringer XX för en kommentar, du skriver en bakgrund, du skriver en första sammanfattning, jag ringer in fler reportrar osv. osv.

Från de utländska nyhetsbyråerna forsar nu uppgifter in om vad som händer i New York. Agneta Styrman och hennes kollegor på utrikesredaktionen skriver korta dramatiska telegram så fort de någonsin hinner. Inrikesredaktionen tar fram svenska ögonvittnen och kommentarer. 

Dramatiken tilltar

TT har fått upp farten och nu nås kunderna av en strid ström nyhetstelegram om hur katastrofen utvecklar sig i New York och hur det amerikanska samhället och den politiska ledningen reagerar. Snart kommer uppgifter om ett tredje plan flugit in i försvarshögkvarteret Pentagon och slagit hål i byggnadens ena sida när det exploderar. Dramatiken tilltar i styrka. Någon viskar i president Bush öra: USA is under attack.  

Utrikesredaktionens förmåga att rätt värdera alla uppgifter som forsar fram i radio, tv och på byråerna ställs nu på sin spets. Rykten och obekräftade uppgifter som ohämmat strömmar ur amerikanska och europeiska medier sorteras bort av erfarna TT-journalister som vet att nyheter ofta handlar om att välja rätt. TT:s nyhetsförmedling har inte för inte en mycket hög trovärdighet. 

”Jag måste ringa Stockholm”

TT:s New York-korrespondent Grim Berglund går inte att nå, sannolikt på grund av att mobiltäckningen på Manhattan, där han bor, är alltför dålig och att systemen kollapsar.

När det första planet rammar det norra tornet i World Trade Center har Grim just lämnat sin son Drake i skolan på Riverside Drive några 10-tal kvarter norrut vid East River. På vägen ut mötte han vaktmästaren som brukade hälsa glatt med ett “Good morning, Mr Berglund”.

– Men den här dagen stod han bara tyst, tittade uppåt och pekade. Jag följde hans blick och såg att det rök från det ena tornet. Jag går hemåt för att avlösa hustrun och ta hand om 4-åringen så att hon kan gå till jobbet.

På vägen hör han mullret från ett flygplan som flyger in ovanligt lågt över staden, på väg mot centrum. En nyfiken pilot som vill kolla vad det är som pågår? Strax efter ser han planet flyga in i det andra tornet och därefter en kraftig explosion. 

Allt stannade upp. Hela staden frös. Folk blev stående och stirrade uppåt. Det vanliga New York-bruset tystnade och efter en stund hördes bara sirener, sirener, sirener. 

– Vad är det som händer? Jag måste hem. Jag måste ringa Stockholm.

En timme och 40 minuter senare var familjen samlad. 

– Vi visste ju inte vad som hände så vi reagerade med ryggraden. Sprang och köpte vatten, stängde alla fönster och ventiler. Mobiltäckningen i New York var på den här tiden helt värdelös och det gick till att börja med inte heller att ringa med landlinan. Tänk dig själv, vilken mardröm. Du vet inte vad som händer, men du är mitt i det.

Grim var inte ensam om att ha problem med att kunna rapportera. Samtidigt som nyheten om terrorattackerna kablades ut över världen fick de flesta stora nyhetssajterna tekniska problem. El- och telefonnätet på södra Manhattan bröt samman. Tele- och datatrafiken mellan Sverige och USA hamnade nära bristningsgränsen. Telia tvingades ta bort samtal för att hindra systemet från att kollapsa.

Hur tänkte Grim? Vilket var viktigast? Familjen eller jobbet först. Han var ju korrespondent och på plats?

– Familjen så klart. Vi visste ju inte hur farligt det var därute. Vad hade planen ombord? Smutsig atombomb? Var luften, vattnet förgiftat?

Efter några timmar fick Grim Berglund igenom ett samtal till TT i Stockholm och kunde lämna en första ögonvittnesrapport:

”… TT:s New York-korrespondent Grim Berglund rapporterade om en stad förlamad av skräck. Han hade just lämnat sin son i skolan, när han hörde ett jumbojetplan flyga ovanligt lågt över staden, på väg mot centrum. Sekunderna därefter hördes explosionen. Så började storstaden vibrera av utryckningsfordon. All annan trafik stannade upp. Nära World Trade Center låg röken tung. Stundtals var det svårt att andas.”

Linjen hölls öppen de kommande 24 timmarna. Grim sprang ut, tog till sig vad han såg, pratade med folk, rusade hem, lämnade text och gjorde radioinslag. Sedan ut igen och så hem igen. Han sov när han hann och kunde. Det tog veckor innan han fick åtta timmars sammanhängande sömn.

Upplevelserna i New York den 11 september 2001 blev en tung belastning för familjen Berglund som efter något år lämnade staden och USA. Sonen Drake som fick hela sitt 9-åriga liv på nedre Manhattan rivet i stycken av två kapade flygplan har dock återvänt till USA och arbetar numera i – flygindustrin.

11 september-attackerna (eller nine-eleven, 9/11 på engelska) var en i detalj planerad och mycket samordnad terrorattack mot USA:s finansiella och militära centrum i New York och Virginia i september 2001.

Foto: Alex Fuchs/AFP/TT

Nästan 3 000 människor dödades och dubbelt så många skadades när fyra passagerarplan kapades av flera grupperingar al-Qaida-terrorister: Två av flygplanen störtades mot de välkända och skyhöga tvillingtornen i World Trade Center på södra Manhattan i New York som snabbt rasade samman. Det tredje flögs in och exploderade mot ena sidan på USA:s militära högkvarter Pentagon i Virginia utanför Washington medan det fjärde missade sitt mål och störtade på en åker i Pennsylvania sedan passagerarna övermannat kaparna. Ingen ombord på något av flygplanen överlevde.

15 av de 19 kaparna härstammade från Saudiarabien. Ledaren var egyptiern Mohammad Atta, som flög det första planet in i World Trade Center. 

Attentaten iscensattes av terrorgruppen al-Qaida under ledning av saudiern och rikemanssonen Usama bin Ladin som tio år efter terrordåden dödades av amerikanska specialstyrkor i sitt gömställe i Pakistan.

Attackerna mot WTC och Pentagon anses vara världshistoriens värsta terrorattentat och förutom tusentals döda åstadkoms materiella skador för miljardbelopp. Terrordåden blev också startpunkten för USA:s längsta krig, det i Afghanistan, som avslutades just inför 20-årsdagen av 11 september. 

Anders Rhodiner

Källor:
Telefonintervjuer gjorda 2021 med Mats Johansson, TT:s dåvarande övergripande nyhetschef, sedermera redaktionschef i många år och numera pensionär, liksom med Agneta Styrman som 2001 arbetade som vakthavande på utrikesredaktionens nyhetsdesk och som numera arbetar för Utrikespolitiska Institutet samt Grim Berglund som 2001 var TT:s korrespondent i New York och som 2021 arbetar som deskreporter på TT:s utrikesredaktion i Stockholm samt TT:s nyhetsarkiv. 

Agneta Styrman. Foto: Amery von Schoultz/TT

Grim Berglund. Foto: Amery von Schoultz/TT

Mats Johansson. Foto: Anders Wiklund/TT



Nominering i Årets bild



Vi kan stolt meddela att vår kontrakterade fotograf Björn Larsson Rosvall är nominerad i tävlingen Årets bild. I dag tillkännagavs alla nomineringar på arrangörens Facebooksida

Grattis till nomineringen Björn!
- Stort tack!

Berätta om din bild som tävlar i kategorin Vardagslivsbild Inrikes.
- TT ringde och bad mig bevaka premiären för drive-in-bio på bananpiren i Göteborg. Ett gäng entusiaster drog i gång projektet för att kunna visa film på ett coronasäkert sätt. Minns att det var svinkallt men väldigt inspirerande på plats. Hittade en bra position och väntade in ljuset när jag tog den vinnande bilden.


Foto: Björn Larsson Rosvall/TT


De andra två nominerade i kategorin är Anette Nantell från DN och Lars Dafgård från Falu-kuriren.
Vad säger du om motståndet?
- Två väldigt bra bilder från två riktigt duktiga fotografer, blir spännande att se vem som vinner.

Har du varit nominerad eller vunnit tidigare?
- Jag har fått några priser tidigare, främst för TT men även för SvD och Aftonbladet.

Har du någon specialitet när du fotograferar? 
- Hmm, min specialitet? Kanske att jag fotograferar allt, sport, nyheter, porträtt, reportage. Roligast är (oftast) när det är något stort som ett mästerskap eller stora nyhetshändelser.

Är det mycket utmaningar nu som fotograf under pandemin?
- Är många och det är svårt ett peka ut något speciellt. Längtar efter post-corona och det ska bli intressant hur man ser på pandemin med perspektiv.

Berätta lite om din bakgrund
- Driver Exponera tillsammans med Adam Ihse och har gjort så sedan starten 2004. Innan dess fick jag mitt första fasta jobb på Laholms Tidning. Därefter har jag varit på Sydsvenskan (vikariat och frilans) och KvP (vikariat). Var en av grundarna till frilansbyrån Svarta Lådan. Sen även på Bildbyrån (fast jobb) och Bilduppdraget (fast jobb).

Lycka till den 18 mars, då får vi veta vem som vinner!
- Tack!


Årets bild
Årets bild är ett prestigefyllt pris för bildjournalister. Det instiftades av Pressfotografernas klubb 1942 för att främja goda yrkesprestationer. Läs mer här.


TT:s Instagram

Du följer väl oss på Instagram? Här kan du förstås se Björn Larsson Rosvalls bild en gång till. 


Foto: TT:s Instagramflöde den senaste veckan.



Folkstorm mot banbrytande nyhetssändning



”Släpp inte fram fruntimren till det där"

Det Astrid Kindstrand gjorde i svensk radio den 6 april 1938 vill vi lyfta fram och uppmärksamma på Internationella kvinnodagen – då som nu, 83 år senare. En och halv miljon radioapparater fanns i svenska hushåll 1938 och många som lyssnade på Dagsnyheter från TT den här dagen satte nog kaffet i halsen: Det är ju en kvinna som läser nyheterna!


Astrid Kindstrand blev 1938 historisk när hon som första kvinna läste nyheterna i svensk radio. 100-tals lyssnare gillade inte den kvinnliga TT-rösten och vräkte oförskämdheter över henne. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Reaktionerna på den banbrytande sändningen kan mycket väl jämföras med dagens hat- och hotkampanjer mot framträdande kvinnor i sociala medier. Män, men även några kvinnor, skrev och ringde som aldrig förr till Radiotjänst och öste ur sig oförskämdheter. 

Nyheterna handlade om män, nyheterna beskrev männens värld  - och de presenterades av män. Det slog ner som en bomb när Kindstrand läste upp nyheterna i radion. Och jisses vilken lyssnarstorm det blev.

Hör här hur det lät.

Skummade av raseri

I en intervju några år senare berättar hon att hon förstod att hon väckte uppmärksamhet när hon som första kvinna läste upp nyheter i radio.

-Tidningarna var välvilliga, men annat var det med vissa av lyssnarna och jag vet ju att några fullkomligt skummade av raseri. Lyckligtvis hade vi kommit överens om att jag skulle vara anonym för annars hade väl de förbittrade kvinnohatarna fått lust att lyncha mig om det hade kunnat ske lite i skymundan.

Modig chef

Att 31-åriga Astrid Kindstrand blev den första kvinnan att läsa nyheter i radio berodde på en man. Direktör Gustaf Reuterswärd var högste chef för nyhetsbyrån TT. Han var känd för sin egensinnighet och det var han som fattade beslutet. 

Att sätta in Astrid Kindstrand som uppläsare passar väl in bilden av Reuterswärd som en man som ibland gick på känn snarare än med eftertänksamhet. Kanske spelade det roll att Astrid Kindstrand samma år hade utsetts till sekreterare i Radiotjänsts kvinnokommitté?

I radiointervjun 1949 sade Astrid Kindstrand att det var ett djärvt steg av Reuterswärd att låta henne läsa nyheterna.

- Ja, det tror jag nog att man får säga att det var. Då hade Radiotjänst inte en enda hallåkvinna. Radiochefen Dymling var ju en absolut motståndare till allt vad en hallåkvinna hette och att under sådana omständigheter låta en kvinnlig röst läsa Dagsnyheterna, som så många lyssnar på, det måste jag säga var väldigt modigt.

Utbildad lärare

Astrid Kindstrand, med en lärarutbildning i grunden, var den enda kvinnan på TT:s radioredaktion och hade fram till den 6 april 1938 mest arbetat med att redigera manus åt männen på redaktionen. De flesta som ringde in sitt missnöje till Radiotjänsts växel var män men även kvinnor hade svårt att acceptera den kvinnliga nyhetsrösten.

"Det passar sig inte att en kvinna pratar om krig och annat elände!"

”Kan ni se till att kapa den där rösten. Det är förfärligt att lyssna, ohyggligt att höra.”

”Låt fruntimren, damerna, försvinna i Jesu namn.”

Lyssnarna strödde otidigheter över den kvinnliga nyhetsuppläsaren. Många hotade med att sluta betala licensen om den kvinnliga rösten skulle höras fler gånger. Lilly Frid, som satt i Radiotjänsts växel den här dagen, fick det hett om öronen av inringare som inte visste till sig i sin upprördhet: 

"Är det meningen att den där kärringen skall fortsätta?!"

"Det är ju fruktansvärt, man kan ju inte höra dagsnyheterna!"

”Släpp inte fram fruntimren till det där."

Lyckligt omedveten om kritiken

Men källan till vreden var lyckligt omedveten om vad som sas om henne och som även fanns att läsa i de mer än 100 brev som Radiotjänst tog emot i ärendet. 

-Jag läste aldrig breven. Min chef ansåg faktiskt att det var bäst för mitt själslugn att jag över huvud taget slapp komma i kontakt med allmänheten och jag hölls anonym av TT.

Den historiska mer än tre minuter långa sändningen med Dagsnyheter från TT innehöll framför allt utländska nyhetstelegram och var som vanligt en uppläsning. Inga dialekter tilläts och TT:s nyhetssändningar i radio var inte sällan det fönster många svenskar hade ut mot världen. Kontroversiella frågor undveks och nyheterna skulle framföras sakligt och opartiskt. Och det var precis så Astrid Kindstrand lät när hon läste upp nyheterna. Ändå utbröt folkstorm och det enda skälet var att hon var kvinna.

Idel ädel radioadel. Astrid Kindstrand, t.v i den främre raden, var Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare. Berndt Aulin, stående längst t.h. satt vid TT-mikrofonen redan 1924 då de allra första nyheterna sändes i svensk radio. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Efterföljare dröjde 

Men även om hon bröt könsvallen redan 1938 dröjde det länge innan hon fick efterföljare och än i dag, 83 år efter hennes banbrytande sändning, får kvinnliga journalister som ger sig in på det som traditionellt varit männens områden veta att de borde ägna sig åt något annat. Fråga bara de kvinnor som tagit sig för att skriva om sport eller kanske ännu värre: kommentera sport i radio och tv.

Astrid Kindstrand slutade efter några år att läsa nyheterna från TT i radio. Många trodde nog att det var den obarmhärtiga kritiken mot henne som gjorde att hon slutade. 

-Det var nog rätt många lyssnare därute i landet som med en suck av tillfredställelse konstaterade att det var just deras brev som förmått den där förfärliga kärringen att sluta. 

Men så var det inte.

-Jag slutade helt enkelt för att jag inte orkade läsa nyheterna samtidigt som jag hade två andra jobb att sköta.

Astrid Kindstrand återvände så småningom till läraryrket och bosatte sig med sin familj i Sörmland. 

På senare år har Astrid Kindstrand blivit något av en feministisk ikon. Hon hyllas i feministiska tidskrifter, men även i andra medier lyfts hon fram som pionjären som bröt könsvallen i radio.

TT:s nyhetssändningar i svensk radio upphörde 2006.

Här kan man dels höra hur det lät när folkstormen nådde Radiotjänsts telefonväxel, dels höra delar av Astrid Kindstrands historiska nyhetssändning den 6 april 1938.


Anders Rhodiner, TT-medarbetare 1974-2012


TT fyller 100 år i år. Läs mer om vår historia här. 



Maximera din chans att nå ut – använd journalisternas verktyg



För att hålla ordning på alla tusentals artiklar, inslag och telegram som varje dag strömmar in till en redaktion använder journalisterna redaktionella system. Genom att använda pressmeddelandetjänsten Via TT skickas ditt pressmeddelande ut tillsammans med nyhetsbyråns nyhetslina – rakt in i redaktionernas system.

Som reporter eller redaktör på en stor nyhetsredaktion är det lätt att drabbas av drunkningskänslor. Oftast väller det in telegram från utländska nyhetsbyråer, läsarmejl, blåljusnotiser och tips från allmänheten i en ström som pågår dygnet runt.

För att ett pressmeddelande inte ska passera under nyhetsredaktörernas radar är det därför avgörande vilket system man använder för att skicka ut pressmeddelanden. Att välja TT:s redaktionella system innebär att ditt pressmeddelande distribueras ut tillsammans med TT:s nyhetslina i TT:s svenska nyhetsnätverk, direkt till redaktionerna. 

Pressmeddelandet är uppmärkt så att mottagarna vet att det inte är redaktionellt bearbetat av TT Nyhetsbyråns journalister, utan att det är distribuerat av Via TT. När du använder den redaktionella kanalen vet du att ditt pressmeddelande når Sveriges journalister på tidningar, radio och tv som arbetar med TT:s material för webb, etern eller print. 

På så sätt når du relevanta journalister och redaktörer som är i tjänst, utan att behöva skicka direkt till deras personliga mejladresser. Pressmeddelandet hamnar också på TT:s kundwebb och relateras till TT:s egna nyheter. Här kan du läsa mer samt se ett exempel på hur pressmeddelandet presenteras på TT:s kundwebb.

Vill du få tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt?

Ladda ner checklistan

Om pressmeddelandetjänsten Via TT
Pressmeddelandetjänsten Via TT använder samma kanaler som TT Nyhetsbyråns nyhetstjänst, där så gott som alla redaktioner i Sverige är kunder. Ditt utskick går alltså i en direkt kanal in i redaktionernas egna publiceringssystem. Det ger en oslagbar träffsäkerhet och gör arbetet med att ständigt uppdatera sändlistor överflödigt.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.

Läs mer om Via TT och hur du kan nå rakt in på nyhetsdesken med dina utskick.



Kungligt bröllop - bildfesten vi minns



Nu är det drygt tio år sedan kronprinsessan Victoria och prins Daniel sade ja till varandra i Storkyrkan i Gamla stan. Efter veckor av förberedelser kom äntligen den där dagen i juni 2010. Dagen som förberetts i minsta detalj och där ingenting fick gå snett. Läs intervju med fotograf Jonas Ekströmer som var en av nyckelpersonerna i bildproduktionen.

Kronprinsessbröllopet med vigseln, kortegen, festen och alla händelser runt omkring var TT:s bildredaktions största operation någonsin. TT Nyhetsbyrån, eller Scanpix som bolaget då hette, var officiell bildbyrå. Detta innebar att hovet givit TT uppdraget att vara huvudleverantör av bilder till Sveriges medier och resten av världen. Inne i kyrkan fick bara TT fotografera, förutom SVT:s kamerateam som sände live.

TT:s fotograf Jonas Ekströmer förbereder bilden tillsammans med kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist. Foto: Tobias Röstlund/TT


Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i Storkyrkan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Mer än 2 500 bilder

Efter ett minutiöst förberedelsearbete då fotopositioner förhandlades, kablar drogs och bildflöden planerades var det så dags. Under en lång och vacker försommardag arbetade nästan 50 personer med bevakningen av bröllopet. 23 fotografer från 56 olika fotopositioner, 14 stillbildsredaktörer och 10 videoreportrar och videoredaktörer såg till att bilder och video distribueras i Sverige och världen. Bildredaktionen producerade mer än 2 500 bilder under dagen, och fram tills i dag har bilder från bröllopet laddats ner nästan 10 000 gånger. De har också fått en enorm spridning utomlands.

Här kan ni se ett axplock av bilder som togs under dagen. Till bildspel.

Kronprinsessan Victoria ger prins Daniel en puss efter hans tal under bröllopsmiddagen i Rikssalen på Slottet i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Jonas Ekströmer är en av TT Nyhetsbyråns nio anställda fotografer och han var en av nyckelpersonerna i alla förberedelser. Vi ställer några frågor till den "kungliga" fotografen.

Jonas Ekströmer (på stegen) dirigerar hedersgästerna. Foto: Tobias Röstlund/TT


Du har varit med och fotat kungafamiljen under många år. Vilken är den första bilden som du tog på dem?

Min första bild på kronprinsessan Victoria tog jag när hon som ettåring stapplade omkring framför Sollidens slott på sin födelsedag. Året var 1978 och det var den första Victoriadagen. Jag var 17 år då och jobbade på Barometern i Kalmar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var du nervös kvällen innan bröllopet och vilken del av dagen var du mest orolig över?

Självklart var det nervöst. Allt var ju planerat minutiöst och allt skulle klaffa. Själva gruppbilden med de 73 mest prominenta gästerna var en av 55 programpunkter och då fick inget gå fel. 

Kronprinsessparet och hedersgästerna. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var det något du överraskades av?

Det som jag uppskattade mycket var dialogen med framför allt drottning Silvia som var väldigt engagerad i själva gruppbilden. Vi träffades i lokalen, Bernadottebiblioteket, där bilden skulle tas någon vecka innan och då beordrade hon att tavlorna skulle plockas ned och väggarna skulle målas. Vi diskuterade hur näbbarna skulle sitta och stå. Drottningen kom också med idén att det skulle finnas ett antal smink-stationer utplacerade i lokalen för att kamma sig och pudra näsan inför fotograferingen. Kändes fint att få den supporten och stöttningen.

En annan episod vid gruppbilden var att den kejserliga kronprinsen Naruhito (numera kejsare) var så kort att han inte syntes bland alla resliga monarker. Han ombads därför hövligt att ta ett steg bakåt-uppåt. Det fanns en viss spänning att begära detta men Naruhito blev så glad och tacksam över detta att han efteråt lät japanska ambassaden överräcka en gåva till kungens ceremonimästare Jan Warren som tack för åtgärden.

Många fina bilder togs under bröllopsfirandet. Vad tyckte brudparet?

Vi träffades på slottet en dryg månad efter smekmånaden för att överlämna en tjusig fotobok på 100 sidor med alla fantastiska bilder från TT-fotograferna från bröllopet. Visade dessutom ett bildspel från hela bröllopsdagen vilket väckte stor förtjusning. Nu finns alla bilderna arkiverade digitalt i Bernadottesbibliotektet.

Fotograf Jonas Ekströmer och kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist arrangerar den officiella bröllopsbilden med kronprinsessparet Victoria och Daniel. Foto: Tobias Röstlund/TT
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling poserar för ett porträtt i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Hur var det att bevaka kungligheter under corona-epidemin?

Det blev tvärstopp med kunglig bevakning under pandemin. Kungaparet isolerade sig tidigt på Stenhammar slott och kronprinsessparet gjorde likaså på Haga slott. Med några få undantag har vi haft en handfull fototillfällen med de kungliga. Bland annat i samband med kungens födelsedag där kungaparet bjöd in till Stenhammar slott och när kronprinsessan Victoria med barnen Estelle och Oscar besökte bikuporna på Haga. Utöver det var det varit nästan obefintligt med kungliga jobb.

Kronprinsessan Victoria tillsammans med barnen prinsessan Estelle och prins Oscar tittade till kronprinsessparets bikupor på Haga slott tillsammans med biodlare Lotta Fabricius Kristiansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT


---

TT Nyhetsbyråns bildarkiv räknas som Nordens största med miljontals digitala och analoga bilder. Här finns bilder för Sveriges medier men även marknadsavdelningar som behöver kommunicera något med mer illustrationsbilder. Vad behöver du för bilder? Välkommen in i vårt bildarkiv!

---