10 år sedan bröllopet - bildfesten vi minns



Den 19 juni är det tio år sedan kronprinsessan Victoria och prins Daniel sade ja till varandra i Storkyrkan i Gamla stan. Efter veckor av förberedelser kom äntligen den där dagen i juni 2010. Dagen som förberetts i minsta detalj och där ingenting fick gå snett. Läs intervju med fotograf Jonas Ekströmer som var en av nyckelpersonerna i bildproduktionen.

Kronprinsessbröllopet med vigseln, kortegen, festen och alla händelser runt omkring var TT:s bildredaktions största operation någonsin. TT Nyhetsbyrån, eller Scanpix som bolaget då hette, var officiell bildbyrå. Detta innebar att hovet givit TT uppdraget att vara huvudleverantör av bilder till Sveriges medier och resten av världen. Inne i kyrkan fick bara TT fotografera, förutom SVT:s kamerateam som sände live.

TT:s fotograf Jonas Ekströmer förbereder bilden tillsammans med kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist. Foto: Tobias Röstlund/TT


Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i Storkyrkan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Mer än 2 500 bilder

Efter ett minutiöst förberedelsearbete då fotopositioner förhandlades, kablar drogs och bildflöden planerades var det så dags. Under en lång och vacker försommardag arbetade nästan 50 personer med bevakningen av bröllopet. 23 fotografer från 56 olika fotopositioner, 14 stillbildsredaktörer och 10 videoreportrar och videoredaktörer såg till att bilder och video distribueras i Sverige och världen. Bildredaktionen producerade mer än 2 500 bilder under dagen, och fram tills i dag har bilder från bröllopet laddats ner nästan 10 000 gånger. De har också fått en enorm spridning utomlands.

Här kan ni se ett axplock av bilder som togs under dagen. Till bildspel.

Kronprinsessan Victoria ger prins Daniel en puss efter hans tal under bröllopsmiddagen i Rikssalen på Slottet i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Jonas Ekströmer är en av TT Nyhetsbyråns nio anställda fotografer och han var en av nyckelpersonerna i alla förberedelser. Vi ställer några frågor till den "kungliga" fotografen.

Jonas Ekströmer (på stegen) dirigerar hedersgästerna. Foto: Tobias Röstlund/TT


Du har varit med och fotat kungafamiljen under många år. Vilken är den första bilden som du tog på dem?

Min första bild på kronprinsessan Victoria tog jag när hon som ettåring stapplade omkring framför Sollidens slott på sin födelsedag. Året var 1978 och det var den första Victoriadagen. Jag var 17 år då och jobbade på Barometern i Kalmar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var du nervös kvällen innan bröllopet och vilken del av dagen var du mest orolig över?

Självklart var det nervöst. Allt var ju planerat minutiöst och allt skulle klaffa. Själva gruppbilden med de 73 mest prominenta gästerna var en av 55 programpunkter och då fick inget gå fel. 

Kronprinsessparet och hedersgästerna. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var det något du överraskades av?

Det som jag uppskattade mycket var dialogen med framför allt drottning Silvia som var väldigt engagerad i själva gruppbilden. Vi träffades i lokalen, Bernadottebiblioteket, där bilden skulle tas någon vecka innan och då beordrade hon att tavlorna skulle plockas ned och väggarna skulle målas. Vi diskuterade hur näbbarna skulle sitta och stå. Drottningen kom också med idén att det skulle finnas ett antal smink-stationer utplacerade i lokalen för att kamma sig och pudra näsan inför fotograferingen. Kändes fint att få den supporten och stöttningen.

En annan episod vid gruppbilden var att den kejserliga kronprinsen Naruhito (numera kejsare) var så kort att han inte syntes bland alla resliga monarker. Han ombads därför hövligt att ta ett steg bakåt-uppåt. Det fanns en viss spänning att begära detta men Naruhito blev så glad och tacksam över detta att han efteråt lät japanska ambassaden överräcka en gåva till kungens ceremonimästare Jan Warren som tack för åtgärden.

Många fina bilder togs under bröllopsfirandet. Vad tyckte brudparet?

Vi träffades på slottet en dryg månad efter smekmånaden för att överlämna en tjusig fotobok på 100 sidor med alla fantastiska bilder från TT-fotograferna från bröllopet. Visade dessutom ett bildspel från hela bröllopsdagen vilket väckte stor förtjusning. Nu finns alla bilderna arkiverade digitalt i Bernadottesbibliotektet.

Fotograf Jonas Ekströmer och kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist arrangerar den officiella bröllopsbilden med kronprinsessparet Victoria och Daniel. Foto: Tobias Röstlund/TT
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling poserar för ett porträtt i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Hur är det att bevaka kungligheter nu under corona-epidemin?

Det har blivit tvärstopp med kunglig bevakning under de senaste månaderna. Kungaparet isolerade sig tidigt på Stenhammar slott och kronprinsessparet gjorde likaså på Haga slott. Med några få undantag har vi haft en handfull fototillfällen med de kungliga. Bland annat i samband med kungens födelsedag där kungaparet bjöd in till Stenhammar slott och när kronprinsessan Victoria med barnen Estelle och Oscar besökte bikuporna på Haga. Utöver det har det varit nästan obefintligt med kungliga jobb.

Kronprinsessan Victoria tillsammans med barnen prinsessan Estelle och prins Oscar tittade till kronprinsessparets bikupor på Haga slott tillsammans med biodlare Lotta Fabricius Kristiansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT


---

TT Nyhetsbyråns bildarkiv räknas som Nordens största med miljontals digitala och analoga bilder. Här finns bilder för Sveriges medier men även marknadsavdelningar som behöver kommunicera något med mer illustrationsbilder. Vad behöver du för bilder? Välkommen in i vårt bildarkiv!

---


En bra nyhet platsar alltid



Ska vi skicka pressmeddelanden till redaktioner trots coronakrisen? Bryr sig någon? Frågan diskuteras runt om på företag och organisationer just nu. Vår tydliga rekommendation är: Ja, intresset för annat än corona kommer bara att öka.


De senaste månaderna har mediers rapportering dominerats totalt av coronakrisen. Det är både nödvändigt och naturligt. Oberoende journalistik är oerhört viktig för att sakligt och korrekt bevaka och rapportera om när stora kriser drabbar samhället. Dels behöver människor få information om själva viruset, dels behöver effekterna av pandemin belysas och inte minst måste medierna granska myndigheters och politikers hantering av coronakrisen och effekten av den.

Men parallellt med coronapandemin fortsätter mycket i samhället som vanligt. Det läggs fortfarande politiska förslag, företag släpper kvartalsrapporter och det kommer in remissvar. Det finns också allt mer plats för den typen av nyheter i olika medier.

Den 27 april handlade till exempel Ekots huvudnyhet om utredningen om hur skolsegregrationen kan minska, en stor nyhet i flera medier samma dag och dagen efter.
Den 14 maj fick nyheten att midsommarpotatisen hotas av frost genomslag över hela landet och några dagar tidigare togs nyheten om boken Viktiga snack upp i både tryckt media och radio.

Medier har ett ansvar att se den större bilden och att skildra samhället i bredare bemärkelse. Får redaktionerna bra underlag från aktörer som har viktiga nyheter och budskap så möjliggör det en mer mångsidig rapportering.
Därför är vårt råd: Har ni en stark nyhet – berätta det! Det kan vara allt från en ny undersökning till en intressant satsning, ett forskningsresultat eller ett politiskt förslag. En bra nyhet platsar alltid.

---

Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

Nå ut med ditt budskap till Sveriges redaktioner genom TT:s unika kanal. Läs mer om Via TT, det enkla pressverktyget när du ska skicka dina nyheter. 


Infografik: Shutterstock/TT


Fem snabba med Per-Anders Broberg



Per-Anders Broberg tog över som vd för TT Nyhetsbyrån i mitten av februari. Ett par veckor senare briserade coronapandemin med full kraft. Vi ställde fem frågor till Per-Anders om TT:s roll när coronakrisen ställer samhället på ända.

Per-Anders Broberg, tf vd och chefredaktör på TT Nyhetsbyrån
Foto: Jessica Gow/TT


Du tar över som vd för TT Nyhetsbyrån mitt i den största krisen Sverige gått igenom sedan andra världskriget. Vad tänker du om det?
Den oberoende journalistiken är oerhört viktig nu och TT:s betydelse har aldrig varit större. När spekulationer och rykten flyger omkring är tillgången till pålitlig information avgörande för Sveriges förmåga att hantera krisen. Trovärdighet är ett nyckelord för oss på TT. Och i det nyhetsläge vi nu befinner oss i är det extra viktigt att inte spekulera eller slarva med fakta. Samtidigt vill vi förstås fånga upp såväl oväntade frågeställningar som udda berättelser som uppstår i den situation vi nu alla befinner oss i. Rent generellt handlar det om att se till att vi har så bra förutsättningar som möjligt för att skapa relevant journalistik.

Hur ser du på TT:s roll i coronakrisen?
Vi har ett stort ansvar. TT ska på ett sakligt och korrekt sätt bevaka frågan ur alla aspekter, från att bevaka Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser till att granska politiska åtgärder och följa effekterna av dem. Vi måste också skildra de mjuka värdena. Vad händer med samhället när vi inte längre kan ägna oss åt det vi brukar? TT:s journalistik används av samtliga nyhetsmedier i Sverige och de förlitar sig på innehåll och tjänster från oss dygnet runt, sju dagar i veckan. Därför är det oerhört viktigt att vi utför det uppdraget väl.

Hur gör ni för att producera bra journalistik utan att utsätta reportrar och fotografer för risk att bli smittade?
Vi är vana vid att kombinera omsorg om medarbetarna med ett ansvar för vårt uppdrag. Vi kan inte helt undvika att utsätta våra medarbetare för smittrisker – de måste vara på presskonferenser, möta människor för intervjuer eller åka till platser där smittrisken är hög. Precis som när vi rapporterar från ett konfliktområde handlar det om att hitta det säkraste sättet att göra det på.

Klarar TT sitt uppdrag om många medarbetare måste arbeta på distans, blir sjuka eller stannar hemma med sjuka barn?
Ja, vi har varit proaktiva sedan smittan började spridas, till exempel genom att underlätta för medarbetare att arbeta hemifrån. TT skapade tidigt en krisorganisation som vi hela tiden tar stöd emot. Så här långt har det fungerat väl. Vårt uppdrag är klassat som en samhällsviktig verksamhet och vår personal ska få hjälp att fortsätta arbeta, även om förskolor, skolor och fritids skulle stängas. Det handlar om att pålitlig information är avgörande för samhället i ett krisläge.

Ser du någon risk med att coronakrisen så totalt dominerar nyhetsflödet?
I normala fall är det alltid en risk om en stor händelse överskuggar all annan journalistisk granskning som samhället behöver. Men i det här fallet tycker jag inte det. Pandemin påverkar allt i vår vardag på ett helt annat sätt än till exempel ett terrordåd eller en stor katastrof. Men vi rapporterar om mycket annat även i det här läget. Även om det mesta – ekonomi, utrikes, sport, allt – är kopplat till corona måste vi ta vårt ansvar för att skildra samhället i bredare bemärkelse.

---

Vill du veta mer om TT Nyhetsbyrån? Du hittar massor av bra information på vår webb.
Har du några frågor eller vill komma i kontakt med oss så är du välkommen att ringa 08-692 26 15 eller mejla vår grymma kundtjänst på kundsupport@tt.se.


"Pressmeddelandet ger mer tyngd än sociala medier"



Ett pressmeddelande är ett viktigt verktyg för att nå ut och det verkar mer långsiktigt än inlägg i sociala medier. Det tycker Katarina O’Nils Franke, redaktionssekreterare på Axess. Axess distribuerar nyheter om bland annat sitt magasin och sina tv-program med pressverktyget Via TT.

Katarina O’Nils Franke. Foto: Anders Wiklund/TT

 – Pressmeddelandet har absolut inte spelat ut sin roll, utan ger seriositet och tyngd på ett annat sätt än till exempel inlägg i sociala medier. Visst, man får inte respons på en gång, men jag tror att pressmeddelandet är avgörande för det långtidsverkande samtalet, säger Katarina O’Nils Franke. 

 Axess är ett mediehus med såväl magasin som tv-produktion. Ett av huvuduppdragen är att sprida forskning till allmänheten, främst inom humaniora. Seminarier med forskare spelas in och visas både på den egna tv-kanalen och på Youtube. De kan också stöpas om till artiklar, podcaster och antologier. 

 Sedan ett par år tillbaka använder Axess pressverktyget Via TT för sina pressmeddelanden. Katarina O’Nils Franke var med och upphandlade tjänsten. Hon nämner sänkta kostnader och användarvänligheten som avgörande faktorer till beslutet. 

 – Vi strävar efter att göra material som är viktigt och som många kan ta del av. Jämfört med vår tidigare tjänst är det mycket lättare att skapa ett pressmeddelande och det är enkelt att välja vilka man ska skicka till. 

 Sedan bytet till Via TT har Axess börjat skicka fler pressmeddelanden. Tillsammans med sina kollegor skickar Katarina O’Nils Franke i genomsnitt ett pressmeddelande i veckan. 

 – Jag vet att många journalister har mycket att göra och då är det väldigt bra att våra pressmeddelanden når rakt in i redaktionens arbetsverktyg. Det kan vara svårt att nå fram annars, säger hon. 

 Katarina O’Nils Franke har arbetat länge med media och opinionsbildning, bland annat som förlagsredaktör på tankesmedjan Timbro och ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån. Vid sidan av jobbet som redaktionssekreterare på magasinet Axess skriver hon krönikor i Norrköpings Tidningar. Förutom att använda sig av klassiska pressmeddelanden kommunicerar Axess även aktivt på sociala medier. Youtube-kanalen Axess TV startades som ett komplement till företagets traditionella tv-kanal. 

 –  Jag tycker att en kombination av kanaler ger bäst effekt. Facebook driver mycket trafik till hemsidan och skapar också mycket diskussioner. På Youtube och genom poddar når vi en yngre publik. 

 För den som står i begrepp att upphandla ett utskicksverktyg har Katarina O’Nils Franke tre konkreta tips:

1. Det ska vara prisvärt. Jämför kostnaden för olika lösningar och titta på vad du får för pengarna.

2. Det ska vara användarvänligt. Ett enkelt gränssnitt sparar tid och gör också att ni kommer att kommunicera mer frekvent. 

3. Det ska nå fram. Välj ett verktyg som gör det enkelt för redaktionerna att plocka upp era nyheter och som ger er möjlighet att anpassa utskicken för exempelvis lokalmedier.


Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



7-10 november pågick Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år fanns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som visades i Paris. 14 printar ingick i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.


Åtta tips till dig som är presskontakt



Tipsen nedan kommer från pressverktyget Via TT:s experter.

När ni skickar ut ett pressmeddelande gäller det att vara förberedd när det hettar till. Många pressmeddelanden blir bara notiser, men när journalister hör av sig för att göra ytterligare intervjuer och få mer kött på benen har ni chans att få ut nyheten i en större artikel. Här bjuder vi på våra bästa tips för kontakten med journalisten, när nyheten väl är ute.

Åtta tips
Foto: TT


1. Sätt rätt personer som kontakt
Tänk igenom vem det är som ska svara på eventuella journalistfrågor. Talespersonen ska både ha kunskaper i ämnet och mandat att uttala sig. För en journalist är det oerhört frustrerande att komma till en kontaktperson som hänvisar vidare, så sätt rätt kontaktperson.

2. Var tillgänglig
När pressmeddelandet är skickat gäller det att vara tillgänglig. Ha koll på både telefon och mejl. Har du inte möjlighet att svara direkt, be att få återkomma så snart som möjligt. En bra tumregel är att ringa upp eller svara senast inom en timme.

3. Förbered dig på frågor
En journalist som hör av sig vill ofta göra något större än bara en notis på nyheten. Det innebär fördjupande följdfrågor. Se till att ha färska kunskaper i ämnet och förbered nyckelfakta så att du snabbt kan plocka fram korrekta uppgifter. Ett frågor och svar-dokument kan vara ett bra hjälpmedel.

4.  Spekulera inte
Håll dig till fakta under intervjun och börja inte spekulera om det egna företaget. Får du frågor där du är osäker på svaren kan du be att få återkomma om just det. Det går också bra att svara ”Jag vet inte”, men undvik att svara ”Inga kommentarer”. Trendspaning och att reflektera över samhällsfenomen går givetvis bra.

5. Överskatta inte förkunskaperna
Som expert kan du nästan alltid mer om ämnet än vad de flesta kan, och journalistens jobb är att göra saker begripligt för läsarna. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Använd ett enkelt språk och undvik fackuttryck.

6. Journalisten är inte din reklampelare
Intervjun är ytterligare en möjlighet för dig att få ut ditt budskap, men det är inte ett tillfälle för att sälja. Genom att formulera budskap utifrån vilket samhällsproblem ert företag eller organisation bidrar till att lösa blir ni mer relevanta.

7. Be att få läsa dina citat
Det är okej att be om att få läsa sina citat innan en publicering. Däremot kan du inte förvänta dig att kunna påverka exempelvis vinkeln på texten eller rubriksättning. Begränsa rättelser till rena sakfel, oklarheter och uttalanden som du absolut inte kan stå för.

8. Bygg relationer
Berätta för journalisten att hen gärna får ringa dig när de arbetar med artiklar som berör din bransch. Genom att hjälpa till med research, till exempel bidra med en kontext, viktiga kontakter och åsikter om aktuella trender, bygger du en varaktig relation. Vem vet, kanske blir du uppringd utan att ha skickat ett pressmeddelande nästa gång?

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik 
kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Tre TT-fotografer med i ny bok



Av tusentals bilder valdes till slut 220 ut. I dag ges boken "Livet i Norden" ut som bygger på ett dokumentationsprojekt för att skildra det "vanliga livet". Tre av de som har bilder med i boken arbetar till vardags som fotografer på TT Nyhetsbyrån, Jessica Gow, Henrik Montgomery och Johan Nilsson.

Bokförlaget Max Ström och stiftelsen Expressions of Humankind bjöd i våras in cirka tusen fotografer till att delta i ett projekt för att skildra livet i Norden. Under en vecka i maj 2019 skulle fotograferna fånga det som normalt sett inte skildras i medier – det vanliga livet. En internationell jury valde sedan ut drygt 200 bilder från de tusentals bilder som togs under veckan.

Av de cirka 130 fotografer som har bilder med i boken så är tre anställda på TT Nyhetsbyrån. Jessica Gow har med två bilder, den ena där hennes dotter är med och den andra från miljön vid ombyggnationerna runt Slussen i Stockholm där TT:s kontor ligger. 

Bild tagen av Jessica Gow på TT Nyhetsbyrån till boken "LIvet i Norden".
Foto: Jessica Gow/TT


Jessica, hur tänkte du när du tog bilden där din dotter är med?
- Jag misstänkte att det skulle bli en bra vardagssituation eftersom jag träffat dessa tjejerna innan och de gillar att stå på huvudet och springa runt mycket.
Så jag passade på eftersom min dotter Selma skulle dit för att passa dem den veckan.

Är det ofta dina barn får vara med i dina bilder?
- Det händer ibland. Oftast när jag behöver ha med något barn på arkivbilder, eller genrebilder, som vi brukar kalla dem.

Säger de ibland nej?
- De är väldigt snälla och ställer nästan alltid upp.

Du har även med en bild från Slussen. Berätta något om den bilden.
- Jag hade sett att det satt folk på uteserveringen tidigare och tyckte att det såg komiskt ut när de hade utsikt över slussenbygget. Så det här var ett bra tillfälle att ta den här bilden tyckte jag. Det är ju lite så det ser ut i Stockholm på många platser just nu eftersom de bygger om överallt. En del av vardagen i storstan.

Lunch vid Slussen. Foto: Jessica Gow/TT


Även vår fotograf Henrik Montgomery har med en bild i boken på talmannen redo för officiell middag i riksdagshuset.

Henrik, hur tänkte du när du tog bilden?
- När jag hörde om projektet tänkte jag att jag ville bidra med en bild från min vardag som fotograf i riksdagen. Jag följde med Talmannen under två dagar den vecka bilderna till boken skulle tas. Min tanke var egentligen att ta en bild när han klädde på sig smokingen men när han sedan packade upp smörgåsen så förstod jag att det var bilden jag skulle ta.

Berätta hur du lyckades vara på plats under hans mellis? Inte alla fotografer blir väl insläppta i innersta rummet?
- Jag hade ganska mycket att göra med talmannen och hans pressfolk under talmansrundorna efter förra valet. Så när jag kom med förslaget om att han skulle kunna vara med i boken visste han redan vem jag var, samtidigt som han trycket det lät som ett kul projekt.

Talman Andreas Norlén får hjälp av pressekreterare Karin Flygare med att rätta till flugan. Han äter en smörgås innan han ska hålla talmannens vårmiddag i riksdagshuset. Foto: Henrik Montgomery/TT


Även Johan Nilsson, vår fotograf i Malmö har med två bilder i boken varav en på en brinnande tågvagn. Denna bild är dessutom med i utställningen på Fotografiska i Stockholm.

En brinnande vagn kördes undan från stationsområdet vid Malmö centralstation och placerades på rangerbangården för att räddningstjänsten skulle kunna fortsätta släckning. Foto: Johan Nilsson/TT


Johan, hur tänkte du när du tog bilden, antar att din placering var viktig så du inte stod mitt i röken.
- Räddningstjänsten hade hållit på med branden ett bra tag i mörkret när jag kom dit vid 3-tiden på natten. Den var svårsläckt och för att kunna få igång tågtrafiken till och från Malmö C på morgonen så beslutade de sig för att koppla loss den brinnande vagnen och dra bort den till ett sidospår. När de gjort det så tog sig branden, solen gick upp och så fanns det en viadukt att ställa sig på där man inte hamnade mitt i all rök, så det var mest tillfälligheter som gjorde att det blev bra. På nattbilderna inne från centralstationen såg branden inte alls dramatisk ut.

Du brukar ofta vara först på plats vid olyckor eller andra oförutsedda händelser. Hur förbereder du dig på vägen dit?
- Jag brukar försöka titta på google maps satellitvy antingen i telefonen eller datorn för att få en uppfattning om platsen man ska till. Sen scannar jag av den info om händelsen som finns på olika sajter. Om det är en händelse på natten pratar jag också med vår redaktion i Sydney. Just vid tågbranden ringde de och väckte mig så då fick jag bra info från dem direkt.

Boken ges ut den 24 oktober och samma dag öppnar en utställning med bilder ur projektet på Fotografiska i Stockholm. Författare till boken är Petter Karlsson, Åsa Görnerup och Johan Erséus.



Läs mer om boken och projektet här.



Läs om utställningen på Fotografiska här.


För frågor, kontakta:
Sara Perers, Marknadschef TT Nyhetsbyrån sp@tt.se, mobil 073 903 0000

För ytterligare information om boken kontakta bokförlaget Max Ström:
Hanna Bäärnhielm, telefon: 08 545 043 10, mobil: 072 25 31 310, hanna.baarnhielm@ maxstrom.se
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Behöver du specialtagna bilder från ditt företag?
Våra fotografer jobbar även med beställningsuppdrag. Mejla gärna in en förfrågan till oss så återkommer vi snarast med ett kostnadsförslag; fotouppdrag@tt.se
Läs mer om fotouppdrag här.


Rutinsamtal startskott för bevakningen av Estoniakatastrofen



Ett kvarts sekel har nu gått. Estoniakatastrofen den 28 september 1994 var en exceptionell nyhetshändelse som satte TT:s redaktion på stora prov. Nyhetstrycket från både svenska och utländska medier var stort samtidigt som reportrar och fotografer tvingades hantera svåra situationer som möten med sörjande och chockade anhöriga. 852 personer miste livet denna natt.

Här är några minnesbilder från TT-medarbetare 25 år efteråt:

Britt-Marie Seibold
Britt-Marie Seibold jobbar i dag som digitalreporter på nyhetsdesken på TT Nyhetsbyrån. Den 28 september 1994 var hon nattredaktör på redaktionen i Stockholm och var den som först fick nyheten.
- Jag ringde ett rutinsamtal till svenska sjöräddningen och fick information om en fiskebåt som hade förlist i stormen utanför Öland under kvällen. Det sjödramat slutade lyckligt. De fyra ombord hade överlevnadsdräkter och kunde räddas. Just när vi skulle avsluta samtalet hörde jag en kollega till den operatör jag talade med säga: “Du kan väl nämna det där andra också.”
“Det där andra” var uppgifter från den finländska sjöräddningen om att Estonia låg med slagsida utanför finska Utö. TT:s första rader om händelsen gick ut 01.31, drygt en timme efter att Estonia skickat ut sitt första nödmeddelande.



- Vi var tre personer som jobbade den natten, men fick snabbt ringa in förstärkning. Mina starkaste minnen så här 25 år efteråt är alla som ringde till TT för att få information. Det var anhöriga, andra privatpersoner, svenska och utländska medier. Jag minns att jag blev intervjuad av bland andra BBC. Även en representant från statsrådsberedningen ringde flera gånger under natten för att får uppdateringar om räddningsarbetet. Som vanligt vid stora nyhetshändelser var det först när jag lämnade jobbet på förmiddagen som det gick upp för mig vilken stor katastrof som hade inträffat, berättar Britt-Marie Seibold.

Anders Lignell
TT:s dåvarande utrikeschef Anders Lignell och TT-kollegan Thomas Hamberg var på väg från Helsingfors till Stockholm ombord på Silja Lines färja Silja Europa när nödsignalerna från Estonia fångades upp. Så här sammanfattar Anders Lignell natten: - Jag vaknade när Silja Europa nådde katastrofplatsen av att vi låg och gungade i ett stormpiskat hav bland lysande bojar. Jag fick via receptionen veta att en färja har sjunkit på tio minuter. Att ringa TT och rapportera lät sig inte göras. Det här var före mobiltelefonernas tid. Och Anders Lignell berättar att han och kollegan Thomas Hamberg knappt förstod omfattningen av katastrofen utan trodde att massor av överlevande fanns i flottar och livbåtar. - Det kom ombord en överlevande. Vi mötte honom nedbäddad, men knappt kontaktbar. Sedan kom inga fler och vi insåg att det här är riktigt illa. Fram på småtimmarna etablerades till slut kontakt med TT i form av ett prioriterat samtal via rederiet. Under resten av morgonen och under dagen höll TT-medarbetarna kontakt med TT en gång i timmen via fartygets radio. De kunde följa räddningsarbetet ute på havet, där ytbärgare sprayade kors över räddningsflottar för att markera att de var genomsökta.

Passagerarfartyget M/S Silja Europa deltar i räddningsaktionen med att bärga passagerare från den sjunkna passagerarfärjan M/S Estonia ute i Östersjön 28 september 1994. Foto: Leif R Jansson/TT


- Det blev uppenbart för oss som satt i värmen i takt med att flottarna stacks i sank, livbåtarna kryssades, att här överlever ingen. När solen gick ner dagen efter katastrofen fortsatte Silja Europa färden mot Stockholm. - Väl där backade vi in, Silja Europas bogvisir gick inte att öppna. En kraftig våg mitt i stormnatten, som fick fartyget att rista till slog sönder låset. Då visste vi inget om bogvisir, men det lärde vi oss senare, avslutar Anders Lignell.

Leif R Jansson
TT:s numera pensionerade fotograf Leif R Jansson väcktes tidigt på morgonen och valde på eget bevåg att åka ut till Berga örlogsbas, utgångspunkt för de svenska räddningshelikoptrarna. Där väntade han och ett fåtal andra reportrar och fotografer på att få följa med ut.
- Vi singlade slant om vilka som skulle få följa med ut och vid åttatiden på morgonen kom jag iväg med en helikopter som skulle åka och dubbelkolla livbåtarna och flottarna i vattnet, att de verkligen var tomma, säger Leif R Jansson.

Foto: Leif R Jansson/TT


Hoppet om att hitta någon ytterligare vid liv var ute och de döda hade bärgats under natten. Men helikopterfärden gav ändå dramatiska bilder med upp- och nervända livbåtar och de lysande orangea räddningsflottarna i det upprörda havet. Ytbärgare i grodmansdräkt vinschades ner för att kontrollera att inga människor fanns kvar.

Foto: Leif R Jansson/TT



- Vid en räddningsflotte såg man en regnkappa som hängde kvar i en flytväst som någon förmodligen hade glidit ur. När man tittade igenom kameran så var det som att titta igenom ett filter. Det var väldigt overkligt, fortsätter Leif.
Några döda vinschades inte upp i den helikopter han färdades i men vid finska Utö lastades döda ombord som skulle fraktas till Åbo. Kropparna låg en halvmeter framför honom i den trånga vertol-helikoptern. Hans starkaste minne var ett par bara fötter med nylackade naglar som stack ut.
- Det kändes som att hon hade gjort sig fin och kanske skulle dansa eller sitta i baren och ha lite trevligt. Det kan jag fortfarande se framför mig. Det var ganska jobbigt, säger Leif.
Några bilder på de nylackade tånaglarna blev det inte. Leif lät, av hänsyn, kameran ligga kvar i knät.

---


Så sjönk Estonia - rörlig infografik
Infografikfilm som TT Nyhetsbyråns Mikael Andersson har producerat om händelseförloppet under natten.





Här är TT:s nya chefer



Nya chefer på TT Nyhetsbyrån. Från vänster: Karin Birgersson, Annika Augustsson, Dan Skeppe, Tina Remius Strömberg, Jenny Danielsson. Foto: Thommy Tengborg/TT

På TT Nyhetsbyrån har vi nu tillsatt fem chefer i både nya och befintliga befattningar på nyhetsredaktionen och printredaktionen. Det här gänget är en mix av rutinerade medarbetare från TT och andra arbetsplatser samt nysatsande chefstalanger.

- Vi har stora förhoppningar på att dessa fem, tillsammans med den övriga chefsgruppen, ska fortsätta driva TT Nyhetsbyråns utveckling framåt. Det är ett viktigt och avgörande arbete i den tuffa miljö vår bransch verkar, säger redaktionschef Vicktor Olsson.

Annika Augustsson tillträdde före sommaren som chef för nyhetsredaktionens inrikesgrupp.

- TT:s inrikesreportrar är journalistiska fullblodsproffs, och vi har några av landets bästa ämnesreportrar. Det är fantastiskt roligt att vara en del av den verksamheten. Jag har varit på TT i snart åtta år, så vi känner varandra väl sedan tidigare. Min ambition är att jag i min nya roll ska vara närvarande och skapa lust och bra förutsättningar för gruppen att jobba vidare med att dagligen göra bra och viktig journalistik, säger hon.


Annika Augustsson, ny inrikeschef. Foto: Thommy Tengborg/TT

Nedan kan ni läsa om samtliga nytillträdda chefer på TT Nyhetsbyrån:

Dan Skeppe nyhetschef för kvällsdesken
Dan Skeppe har stor erfarenhet från TT:s nyhetsdesk och har innan han började på TT varit nyhetschef på dåvarande nyhetsbyrån FLT och Metro. Han har vikarierat i rollen som kvällschef en tid men blir nu permanent på platsen.

Tina Remius Strömberg vikarierande nyhetschef för kvällsdesken
Tina Remius Strömberg går in på ett längre vikariat som nyhetschef kväll. Hon började på TT 2014 och kommer senast från en redaktörsroll på morgondesken. Tidigare har hon jobbat på Aftonbladet.

Karin Birgersson redaktörschef
Karin Birgersson är TT:s nya redaktörschef på printredaktionen. Hon har tidigare haft flera tjänster på Svenska Dagbladet, bland annat redigeringschef, printchef, nattchef och chef för featurematerialets digitala utveckling. Till TT kom hon i december i fjol som redaktör med ansvar för Expressens tv-material.

Jenny Danielsson redigeringschef
Jenny Danielsson är ny redigeringschef på printredaktionen. Hon har jobbat på TT sedan 2004 – med en kort avstickare till Nynäshamnsposten 2006. Hon har haft flera chefs- och redaktörstjänster inom printverksamheten. Jenny har sedan 2017 varit sportredaktör för Svenska Dagbladet, vars sportsidor planeras och redigeras av TT, med TT-material.

Annika Augustsson chef för inrikesgruppen

Annika Augustsson tillträdde före sommaren som chef för nyhetsredaktionens inrikesgrupp.
Hon började på TT Nyhetsbyrån 2012 och har jobbat i olika roller på nyhetsdesken, och även vikarierat som inrikeschef. Tidigare har hon jobbat på Göteborgs-Posten och Sveriges Radio Halland.

Frågor?
Välkommen att kontakta biträdande redaktionschef Lisa Abrahamsson 08-692 28 91 eller mejl lisa.abrahamsson@tt.se