Så jobbade TT den 11 september 2001



Foto:TT

Vid 15-tiden den 11 september 2001 härskade vardagen på nyhetsbyrån TT i Stockholm. Mats Johansson och Agneta Styrman höll som bäst på att sammanställa dagens Löpsedel med de viktigaste nyhetstexterna från TT.

– Håll Löpet Mats, ropar Agneta plötsligt, det händer något i New York!

Agneta Styrman hade just upptäckt en rad på sin datorskärm som fick henne att reagera och det som hände sedan är världshistoria: Terrorattackerna mot USA för 20 år sedan.

Foto: Carmen Taylor/AP/TT

Texten på Agneta Styrmans datorskärm kom till TT från den internationella nyhetsbyrån AFP och nådde i en svensk version de svenska nyhetsredaktionerna bara 11 minuter efter att American Airlines Flight 11 från Boston hade flugit in i World Trade Centers norra torn på södra Manhattan i New York. Trots sin mångåriga erfarenhet som vakthavande på utrikesredaktionen kunde Agneta Styrman inte ana att telegrammet hon just skickat ut skulle bli början på en händelse som kom att skaka en hel värld:

New York (TT-AFP)
Ett flygplan kraschade på tisdagen mot World Trade Center i New York.
 

Övergripande nyhetschef Mats Johansson anade dramatiken i telegrammet och kände att det han dittills hade skrivit in på Löpsedeln sannolikt skulle komma att ersättas av något större. 

Foto: Sean Adair/Reuters/TT

Agneta Styrman fortsatte att översätta och skicka ut inkommande nyhetstelegram från New York medan hennes kollega Henrik Samuelsson satte på kabelkanalen CNN på tv-apparaten som hängde i taket ovanför redaktionen och kunde i direktsändning se nästa skede.

– Det kommer ett till!

– Hur vet du att det inte är samma? ropade Styrman tillbaka.

– Jag ser det ju, svarar Samuelsson.

Börjar förstå vidden

Nu förstår Mats Johansson och alla andra runt nyhetsdeskarna att det de ser på CNN:s bilder och läser på byråerna i form av nyhetsflashar är något ohyggligt och inte minst det otänkbara slutet på Agneta Styrmans tredje telegram skakar om: 

Flera källor uppgav att det var två flygplan som träffade skyskraporna. Det tycks ha skett med avsikt.

Agneta Styrman hade för något år sedan besökt just World Trade Center och tjusats av utsikten från ett av tornen.

– Allteftersom jag skrev förstod jag vad det kunde betyda om fulltankade passagerarplan medvetet störtats in i de där byggnaderna som jag ju visste rymde tusentals arbetsplatser.

Medan Agneta Styrman och hennes kollegor runt utrikesdesken pumpade ut nyhetstelegram strök den övergripande nyhetschefen Mats Johansson allt från Löpsedeln och såg till att arbetsuppgifterna fördelades på redaktionen.

Journalister som arbetat på TT brukar säga att byrån aldrig fungerar så bra som vid stora nyhetshändelser. Snabbt och ofta spontant fördelas arbetsuppgifterna mellan reportrar, deskansvariga och chefer: jag fokuserar på att ge ut allt som kommer in efterhand, någon måste få tag på korren på plats, jag ringer XX för en kommentar, du skriver en bakgrund, du skriver en första sammanfattning, jag ringer in fler reportrar osv. osv.

Från de utländska nyhetsbyråerna forsar nu uppgifter in om vad som händer i New York. Agneta Styrman och hennes kollegor på utrikesredaktionen skriver korta dramatiska telegram så fort de någonsin hinner. Inrikesredaktionen tar fram svenska ögonvittnen och kommentarer. 

Dramatiken tilltar

TT har fått upp farten och nu nås kunderna av en strid ström nyhetstelegram om hur katastrofen utvecklar sig i New York och hur det amerikanska samhället och den politiska ledningen reagerar. Snart kommer uppgifter om ett tredje plan flugit in i försvarshögkvarteret Pentagon och slagit hål i byggnadens ena sida när det exploderar. Dramatiken tilltar i styrka. Någon viskar i president Bush öra: USA is under attack.  

Utrikesredaktionens förmåga att rätt värdera alla uppgifter som forsar fram i radio, tv och på byråerna ställs nu på sin spets. Rykten och obekräftade uppgifter som ohämmat strömmar ur amerikanska och europeiska medier sorteras bort av erfarna TT-journalister som vet att nyheter ofta handlar om att välja rätt. TT:s nyhetsförmedling har inte för inte en mycket hög trovärdighet. 

”Jag måste ringa Stockholm”

TT:s New York-korrespondent Grim Berglund går inte att nå, sannolikt på grund av att mobiltäckningen på Manhattan, där han bor, är alltför dålig och att systemen kollapsar.

När det första planet rammar det norra tornet i World Trade Center har Grim just lämnat sin son Drake i skolan på Riverside Drive några 10-tal kvarter norrut vid East River. På vägen ut mötte han vaktmästaren som brukade hälsa glatt med ett “Good morning, Mr Berglund”.

– Men den här dagen stod han bara tyst, tittade uppåt och pekade. Jag följde hans blick och såg att det rök från det ena tornet. Jag går hemåt för att avlösa hustrun och ta hand om 4-åringen så att hon kan gå till jobbet.

På vägen hör han mullret från ett flygplan som flyger in ovanligt lågt över staden, på väg mot centrum. En nyfiken pilot som vill kolla vad det är som pågår? Strax efter ser han planet flyga in i det andra tornet och därefter en kraftig explosion. 

Allt stannade upp. Hela staden frös. Folk blev stående och stirrade uppåt. Det vanliga New York-bruset tystnade och efter en stund hördes bara sirener, sirener, sirener. 

– Vad är det som händer? Jag måste hem. Jag måste ringa Stockholm.

En timme och 40 minuter senare var familjen samlad. 

– Vi visste ju inte vad som hände så vi reagerade med ryggraden. Sprang och köpte vatten, stängde alla fönster och ventiler. Mobiltäckningen i New York var på den här tiden helt värdelös och det gick till att börja med inte heller att ringa med landlinan. Tänk dig själv, vilken mardröm. Du vet inte vad som händer, men du är mitt i det.

Grim var inte ensam om att ha problem med att kunna rapportera. Samtidigt som nyheten om terrorattackerna kablades ut över världen fick de flesta stora nyhetssajterna tekniska problem. El- och telefonnätet på södra Manhattan bröt samman. Tele- och datatrafiken mellan Sverige och USA hamnade nära bristningsgränsen. Telia tvingades ta bort samtal för att hindra systemet från att kollapsa.

Hur tänkte Grim? Vilket var viktigast? Familjen eller jobbet först. Han var ju korrespondent och på plats?

– Familjen så klart. Vi visste ju inte hur farligt det var därute. Vad hade planen ombord? Smutsig atombomb? Var luften, vattnet förgiftat?

Efter några timmar fick Grim Berglund igenom ett samtal till TT i Stockholm och kunde lämna en första ögonvittnesrapport:

”… TT:s New York-korrespondent Grim Berglund rapporterade om en stad förlamad av skräck. Han hade just lämnat sin son i skolan, när han hörde ett jumbojetplan flyga ovanligt lågt över staden, på väg mot centrum. Sekunderna därefter hördes explosionen. Så började storstaden vibrera av utryckningsfordon. All annan trafik stannade upp. Nära World Trade Center låg röken tung. Stundtals var det svårt att andas.”

Linjen hölls öppen de kommande 24 timmarna. Grim sprang ut, tog till sig vad han såg, pratade med folk, rusade hem, lämnade text och gjorde radioinslag. Sedan ut igen och så hem igen. Han sov när han hann och kunde. Det tog veckor innan han fick åtta timmars sammanhängande sömn.

Upplevelserna i New York den 11 september 2001 blev en tung belastning för familjen Berglund som efter något år lämnade staden och USA. Sonen Drake som fick hela sitt 9-åriga liv på nedre Manhattan rivet i stycken av två kapade flygplan har dock återvänt till USA och arbetar numera i – flygindustrin.

11 september-attackerna (eller nine-eleven, 9/11 på engelska) var en i detalj planerad och mycket samordnad terrorattack mot USA:s finansiella och militära centrum i New York och Virginia i september 2001.

Foto: Alex Fuchs/AFP/TT

Nästan 3 000 människor dödades och dubbelt så många skadades när fyra passagerarplan kapades av flera grupperingar al-Qaida-terrorister: Två av flygplanen störtades mot de välkända och skyhöga tvillingtornen i World Trade Center på södra Manhattan i New York som snabbt rasade samman. Det tredje flögs in och exploderade mot ena sidan på USA:s militära högkvarter Pentagon i Virginia utanför Washington medan det fjärde missade sitt mål och störtade på en åker i Pennsylvania sedan passagerarna övermannat kaparna. Ingen ombord på något av flygplanen överlevde.

15 av de 19 kaparna härstammade från Saudiarabien. Ledaren var egyptiern Mohammad Atta, som flög det första planet in i World Trade Center. 

Attentaten iscensattes av terrorgruppen al-Qaida under ledning av saudiern och rikemanssonen Usama bin Ladin som tio år efter terrordåden dödades av amerikanska specialstyrkor i sitt gömställe i Pakistan.

Attackerna mot WTC och Pentagon anses vara världshistoriens värsta terrorattentat och förutom tusentals döda åstadkoms materiella skador för miljardbelopp. Terrordåden blev också startpunkten för USA:s längsta krig, det i Afghanistan, som avslutades just inför 20-årsdagen av 11 september. 

Anders Rhodiner

Källor:
Telefonintervjuer gjorda 2021 med Mats Johansson, TT:s dåvarande övergripande nyhetschef, sedermera redaktionschef i många år och numera pensionär, liksom med Agneta Styrman som 2001 arbetade som vakthavande på utrikesredaktionens nyhetsdesk och som numera arbetar för Utrikespolitiska Institutet samt Grim Berglund som 2001 var TT:s korrespondent i New York och som 2021 arbetar som deskreporter på TT:s utrikesredaktion i Stockholm samt TT:s nyhetsarkiv. 

Agneta Styrman. Foto: Amery von Schoultz/TT

Grim Berglund. Foto: Amery von Schoultz/TT

Mats Johansson. Foto: Anders Wiklund/TT



Nominering i Årets bild



Vi kan stolt meddela att vår kontrakterade fotograf Björn Larsson Rosvall är nominerad i tävlingen Årets bild. I dag tillkännagavs alla nomineringar på arrangörens Facebooksida

Grattis till nomineringen Björn!
- Stort tack!

Berätta om din bild som tävlar i kategorin Vardagslivsbild Inrikes.
- TT ringde och bad mig bevaka premiären för drive-in-bio på bananpiren i Göteborg. Ett gäng entusiaster drog i gång projektet för att kunna visa film på ett coronasäkert sätt. Minns att det var svinkallt men väldigt inspirerande på plats. Hittade en bra position och väntade in ljuset när jag tog den vinnande bilden.


Foto: Björn Larsson Rosvall/TT


De andra två nominerade i kategorin är Anette Nantell från DN och Lars Dafgård från Falu-kuriren.
Vad säger du om motståndet?
- Två väldigt bra bilder från två riktigt duktiga fotografer, blir spännande att se vem som vinner.

Har du varit nominerad eller vunnit tidigare?
- Jag har fått några priser tidigare, främst för TT men även för SvD och Aftonbladet.

Har du någon specialitet när du fotograferar? 
- Hmm, min specialitet? Kanske att jag fotograferar allt, sport, nyheter, porträtt, reportage. Roligast är (oftast) när det är något stort som ett mästerskap eller stora nyhetshändelser.

Är det mycket utmaningar nu som fotograf under pandemin?
- Är många och det är svårt ett peka ut något speciellt. Längtar efter post-corona och det ska bli intressant hur man ser på pandemin med perspektiv.

Berätta lite om din bakgrund
- Driver Exponera tillsammans med Adam Ihse och har gjort så sedan starten 2004. Innan dess fick jag mitt första fasta jobb på Laholms Tidning. Därefter har jag varit på Sydsvenskan (vikariat och frilans) och KvP (vikariat). Var en av grundarna till frilansbyrån Svarta Lådan. Sen även på Bildbyrån (fast jobb) och Bilduppdraget (fast jobb).

Lycka till den 18 mars, då får vi veta vem som vinner!
- Tack!


Årets bild
Årets bild är ett prestigefyllt pris för bildjournalister. Det instiftades av Pressfotografernas klubb 1942 för att främja goda yrkesprestationer. Läs mer här.


TT:s Instagram

Du följer väl oss på Instagram? Här kan du förstås se Björn Larsson Rosvalls bild en gång till. 


Foto: TT:s Instagramflöde den senaste veckan.



Folkstorm mot banbrytande nyhetssändning



”Släpp inte fram fruntimren till det där"

Det Astrid Kindstrand gjorde i svensk radio den 6 april 1938 vill vi lyfta fram och uppmärksamma på Internationella kvinnodagen – då som nu, 83 år senare. En och halv miljon radioapparater fanns i svenska hushåll 1938 och många som lyssnade på Dagsnyheter från TT den här dagen satte nog kaffet i halsen: Det är ju en kvinna som läser nyheterna!


Astrid Kindstrand blev 1938 historisk när hon som första kvinna läste nyheterna i svensk radio. 100-tals lyssnare gillade inte den kvinnliga TT-rösten och vräkte oförskämdheter över henne. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Reaktionerna på den banbrytande sändningen kan mycket väl jämföras med dagens hat- och hotkampanjer mot framträdande kvinnor i sociala medier. Män, men även några kvinnor, skrev och ringde som aldrig förr till Radiotjänst och öste ur sig oförskämdheter. 

Nyheterna handlade om män, nyheterna beskrev männens värld  - och de presenterades av män. Det slog ner som en bomb när Kindstrand läste upp nyheterna i radion. Och jisses vilken lyssnarstorm det blev.

Hör här hur det lät.

Skummade av raseri

I en intervju några år senare berättar hon att hon förstod att hon väckte uppmärksamhet när hon som första kvinna läste upp nyheter i radio.

-Tidningarna var välvilliga, men annat var det med vissa av lyssnarna och jag vet ju att några fullkomligt skummade av raseri. Lyckligtvis hade vi kommit överens om att jag skulle vara anonym för annars hade väl de förbittrade kvinnohatarna fått lust att lyncha mig om det hade kunnat ske lite i skymundan.

Modig chef

Att 31-åriga Astrid Kindstrand blev den första kvinnan att läsa nyheter i radio berodde på en man. Direktör Gustaf Reuterswärd var högste chef för nyhetsbyrån TT. Han var känd för sin egensinnighet och det var han som fattade beslutet. 

Att sätta in Astrid Kindstrand som uppläsare passar väl in bilden av Reuterswärd som en man som ibland gick på känn snarare än med eftertänksamhet. Kanske spelade det roll att Astrid Kindstrand samma år hade utsetts till sekreterare i Radiotjänsts kvinnokommitté?

I radiointervjun 1949 sade Astrid Kindstrand att det var ett djärvt steg av Reuterswärd att låta henne läsa nyheterna.

- Ja, det tror jag nog att man får säga att det var. Då hade Radiotjänst inte en enda hallåkvinna. Radiochefen Dymling var ju en absolut motståndare till allt vad en hallåkvinna hette och att under sådana omständigheter låta en kvinnlig röst läsa Dagsnyheterna, som så många lyssnar på, det måste jag säga var väldigt modigt.

Utbildad lärare

Astrid Kindstrand, med en lärarutbildning i grunden, var den enda kvinnan på TT:s radioredaktion och hade fram till den 6 april 1938 mest arbetat med att redigera manus åt männen på redaktionen. De flesta som ringde in sitt missnöje till Radiotjänsts växel var män men även kvinnor hade svårt att acceptera den kvinnliga nyhetsrösten.

"Det passar sig inte att en kvinna pratar om krig och annat elände!"

”Kan ni se till att kapa den där rösten. Det är förfärligt att lyssna, ohyggligt att höra.”

”Låt fruntimren, damerna, försvinna i Jesu namn.”

Lyssnarna strödde otidigheter över den kvinnliga nyhetsuppläsaren. Många hotade med att sluta betala licensen om den kvinnliga rösten skulle höras fler gånger. Lilly Frid, som satt i Radiotjänsts växel den här dagen, fick det hett om öronen av inringare som inte visste till sig i sin upprördhet: 

"Är det meningen att den där kärringen skall fortsätta?!"

"Det är ju fruktansvärt, man kan ju inte höra dagsnyheterna!"

”Släpp inte fram fruntimren till det där."

Lyckligt omedveten om kritiken

Men källan till vreden var lyckligt omedveten om vad som sas om henne och som även fanns att läsa i de mer än 100 brev som Radiotjänst tog emot i ärendet. 

-Jag läste aldrig breven. Min chef ansåg faktiskt att det var bäst för mitt själslugn att jag över huvud taget slapp komma i kontakt med allmänheten och jag hölls anonym av TT.

Den historiska mer än tre minuter långa sändningen med Dagsnyheter från TT innehöll framför allt utländska nyhetstelegram och var som vanligt en uppläsning. Inga dialekter tilläts och TT:s nyhetssändningar i radio var inte sällan det fönster många svenskar hade ut mot världen. Kontroversiella frågor undveks och nyheterna skulle framföras sakligt och opartiskt. Och det var precis så Astrid Kindstrand lät när hon läste upp nyheterna. Ändå utbröt folkstorm och det enda skälet var att hon var kvinna.

Idel ädel radioadel. Astrid Kindstrand, t.v i den främre raden, var Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare. Berndt Aulin, stående längst t.h. satt vid TT-mikrofonen redan 1924 då de allra första nyheterna sändes i svensk radio. Foto: Alf Lidman/DN/TT


Efterföljare dröjde 

Men även om hon bröt könsvallen redan 1938 dröjde det länge innan hon fick efterföljare och än i dag, 83 år efter hennes banbrytande sändning, får kvinnliga journalister som ger sig in på det som traditionellt varit männens områden veta att de borde ägna sig åt något annat. Fråga bara de kvinnor som tagit sig för att skriva om sport eller kanske ännu värre: kommentera sport i radio och tv.

Astrid Kindstrand slutade efter några år att läsa nyheterna från TT i radio. Många trodde nog att det var den obarmhärtiga kritiken mot henne som gjorde att hon slutade. 

-Det var nog rätt många lyssnare därute i landet som med en suck av tillfredställelse konstaterade att det var just deras brev som förmått den där förfärliga kärringen att sluta. 

Men så var det inte.

-Jag slutade helt enkelt för att jag inte orkade läsa nyheterna samtidigt som jag hade två andra jobb att sköta.

Astrid Kindstrand återvände så småningom till läraryrket och bosatte sig med sin familj i Sörmland. 

På senare år har Astrid Kindstrand blivit något av en feministisk ikon. Hon hyllas i feministiska tidskrifter, men även i andra medier lyfts hon fram som pionjären som bröt könsvallen i radio.

TT:s nyhetssändningar i svensk radio upphörde 2006.

Här kan man dels höra hur det lät när folkstormen nådde Radiotjänsts telefonväxel, dels höra delar av Astrid Kindstrands historiska nyhetssändning den 6 april 1938.


Anders Rhodiner, TT-medarbetare 1974-2012


TT fyller 100 år i år. Läs mer om vår historia här. 



Maximera din chans att nå ut – använd journalisternas verktyg



För att hålla ordning på alla tusentals artiklar, inslag och telegram som varje dag strömmar in till en redaktion använder journalisterna redaktionella system. Genom att använda pressmeddelandetjänsten Via TT skickas ditt pressmeddelande ut tillsammans med nyhetsbyråns nyhetslina – rakt in i redaktionernas system.

Som reporter eller redaktör på en stor nyhetsredaktion är det lätt att drabbas av drunkningskänslor. Oftast väller det in telegram från utländska nyhetsbyråer, läsarmejl, blåljusnotiser och tips från allmänheten i en ström som pågår dygnet runt.

För att ett pressmeddelande inte ska passera under nyhetsredaktörernas radar är det därför avgörande vilket system man använder för att skicka ut pressmeddelanden. Att välja TT:s redaktionella system innebär att ditt pressmeddelande distribueras ut tillsammans med TT:s nyhetslina i TT:s svenska nyhetsnätverk, direkt till redaktionerna. 

Pressmeddelandet är uppmärkt så att mottagarna vet att det inte är redaktionellt bearbetat av TT Nyhetsbyråns journalister, utan att det är distribuerat av Via TT. När du använder den redaktionella kanalen vet du att ditt pressmeddelande når Sveriges journalister på tidningar, radio och tv som arbetar med TT:s material för webb, etern eller print. 

På så sätt når du relevanta journalister och redaktörer som är i tjänst, utan att behöva skicka direkt till deras personliga mejladresser. Pressmeddelandet hamnar också på TT:s kundwebb och relateras till TT:s egna nyheter. Här kan du läsa mer samt se ett exempel på hur pressmeddelandet presenteras på TT:s kundwebb.

Vill du få tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt?

Ladda ner checklistan

Om pressmeddelandetjänsten Via TT
Pressmeddelandetjänsten Via TT använder samma kanaler som TT Nyhetsbyråns nyhetstjänst, där så gott som alla redaktioner i Sverige är kunder. Ditt utskick går alltså i en direkt kanal in i redaktionernas egna publiceringssystem. Det ger en oslagbar träffsäkerhet och gör arbetet med att ständigt uppdatera sändlistor överflödigt.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.

Läs mer om Via TT och hur du kan nå rakt in på nyhetsdesken med dina utskick.



10 år sedan bröllopet - bildfesten vi minns



Den 19 juni är det tio år sedan kronprinsessan Victoria och prins Daniel sade ja till varandra i Storkyrkan i Gamla stan. Efter veckor av förberedelser kom äntligen den där dagen i juni 2010. Dagen som förberetts i minsta detalj och där ingenting fick gå snett. Läs intervju med fotograf Jonas Ekströmer som var en av nyckelpersonerna i bildproduktionen.

Kronprinsessbröllopet med vigseln, kortegen, festen och alla händelser runt omkring var TT:s bildredaktions största operation någonsin. TT Nyhetsbyrån, eller Scanpix som bolaget då hette, var officiell bildbyrå. Detta innebar att hovet givit TT uppdraget att vara huvudleverantör av bilder till Sveriges medier och resten av världen. Inne i kyrkan fick bara TT fotografera, förutom SVT:s kamerateam som sände live.

TT:s fotograf Jonas Ekströmer förbereder bilden tillsammans med kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist. Foto: Tobias Röstlund/TT


Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i Storkyrkan. Foto: Henrik Montgomery/TT


Mer än 2 500 bilder

Efter ett minutiöst förberedelsearbete då fotopositioner förhandlades, kablar drogs och bildflöden planerades var det så dags. Under en lång och vacker försommardag arbetade nästan 50 personer med bevakningen av bröllopet. 23 fotografer från 56 olika fotopositioner, 14 stillbildsredaktörer och 10 videoreportrar och videoredaktörer såg till att bilder och video distribueras i Sverige och världen. Bildredaktionen producerade mer än 2 500 bilder under dagen, och fram tills i dag har bilder från bröllopet laddats ner nästan 10 000 gånger. De har också fått en enorm spridning utomlands.

Här kan ni se ett axplock av bilder som togs under dagen. Till bildspel.

Kronprinsessan Victoria ger prins Daniel en puss efter hans tal under bröllopsmiddagen i Rikssalen på Slottet i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Jonas Ekströmer är en av TT Nyhetsbyråns nio anställda fotografer och han var en av nyckelpersonerna i alla förberedelser. Vi ställer några frågor till den "kungliga" fotografen.

Jonas Ekströmer (på stegen) dirigerar hedersgästerna. Foto: Tobias Röstlund/TT


Du har varit med och fotat kungafamiljen under många år. Vilken är den första bilden som du tog på dem?

Min första bild på kronprinsessan Victoria tog jag när hon som ettåring stapplade omkring framför Sollidens slott på sin födelsedag. Året var 1978 och det var den första Victoriadagen. Jag var 17 år då och jobbade på Barometern i Kalmar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var du nervös kvällen innan bröllopet och vilken del av dagen var du mest orolig över?

Självklart var det nervöst. Allt var ju planerat minutiöst och allt skulle klaffa. Själva gruppbilden med de 73 mest prominenta gästerna var en av 55 programpunkter och då fick inget gå fel. 

Kronprinsessparet och hedersgästerna. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Var det något du överraskades av?

Det som jag uppskattade mycket var dialogen med framför allt drottning Silvia som var väldigt engagerad i själva gruppbilden. Vi träffades i lokalen, Bernadottebiblioteket, där bilden skulle tas någon vecka innan och då beordrade hon att tavlorna skulle plockas ned och väggarna skulle målas. Vi diskuterade hur näbbarna skulle sitta och stå. Drottningen kom också med idén att det skulle finnas ett antal smink-stationer utplacerade i lokalen för att kamma sig och pudra näsan inför fotograferingen. Kändes fint att få den supporten och stöttningen.

En annan episod vid gruppbilden var att den kejserliga kronprinsen Naruhito (numera kejsare) var så kort att han inte syntes bland alla resliga monarker. Han ombads därför hövligt att ta ett steg bakåt-uppåt. Det fanns en viss spänning att begära detta men Naruhito blev så glad och tacksam över detta att han efteråt lät japanska ambassaden överräcka en gåva till kungens ceremonimästare Jan Warren som tack för åtgärden.

Många fina bilder togs under bröllopsfirandet. Vad tyckte brudparet?

Vi träffades på slottet en dryg månad efter smekmånaden för att överlämna en tjusig fotobok på 100 sidor med alla fantastiska bilder från TT-fotograferna från bröllopet. Visade dessutom ett bildspel från hela bröllopsdagen vilket väckte stor förtjusning. Nu finns alla bilderna arkiverade digitalt i Bernadottesbibliotektet.

Fotograf Jonas Ekströmer och kronprinsessan Victorias stylist Tina Törnquist arrangerar den officiella bröllopsbilden med kronprinsessparet Victoria och Daniel. Foto: Tobias Röstlund/TT
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling poserar för ett porträtt i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Hur är det att bevaka kungligheter nu under corona-epidemin?

Det har blivit tvärstopp med kunglig bevakning under de senaste månaderna. Kungaparet isolerade sig tidigt på Stenhammar slott och kronprinsessparet gjorde likaså på Haga slott. Med några få undantag har vi haft en handfull fototillfällen med de kungliga. Bland annat i samband med kungens födelsedag där kungaparet bjöd in till Stenhammar slott och när kronprinsessan Victoria med barnen Estelle och Oscar besökte bikuporna på Haga. Utöver det har det varit nästan obefintligt med kungliga jobb.

Kronprinsessan Victoria tillsammans med barnen prinsessan Estelle och prins Oscar tittade till kronprinsessparets bikupor på Haga slott tillsammans med biodlare Lotta Fabricius Kristiansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT


---

TT Nyhetsbyråns bildarkiv räknas som Nordens största med miljontals digitala och analoga bilder. Här finns bilder för Sveriges medier men även marknadsavdelningar som behöver kommunicera något med mer illustrationsbilder. Vad behöver du för bilder? Välkommen in i vårt bildarkiv!

---


En bra nyhet platsar alltid



Ska vi skicka pressmeddelanden till redaktioner trots coronakrisen? Bryr sig någon? Frågan diskuteras runt om på företag och organisationer just nu. Vår tydliga rekommendation är: Ja, intresset för annat än corona kommer bara att öka.


De senaste månaderna har mediers rapportering dominerats totalt av coronakrisen. Det är både nödvändigt och naturligt. Oberoende journalistik är oerhört viktig för att sakligt och korrekt bevaka och rapportera om när stora kriser drabbar samhället. Dels behöver människor få information om själva viruset, dels behöver effekterna av pandemin belysas och inte minst måste medierna granska myndigheters och politikers hantering av coronakrisen och effekten av den.

Men parallellt med coronapandemin fortsätter mycket i samhället som vanligt. Det läggs fortfarande politiska förslag, företag släpper kvartalsrapporter och det kommer in remissvar. Det finns också allt mer plats för den typen av nyheter i olika medier.

Den 27 april handlade till exempel Ekots huvudnyhet om utredningen om hur skolsegregrationen kan minska, en stor nyhet i flera medier samma dag och dagen efter.
Den 14 maj fick nyheten att midsommarpotatisen hotas av frost genomslag över hela landet och några dagar tidigare togs nyheten om boken Viktiga snack upp i både tryckt media och radio.

Medier har ett ansvar att se den större bilden och att skildra samhället i bredare bemärkelse. Får redaktionerna bra underlag från aktörer som har viktiga nyheter och budskap så möjliggör det en mer mångsidig rapportering.
Därför är vårt råd: Har ni en stark nyhet – berätta det! Det kan vara allt från en ny undersökning till en intressant satsning, ett forskningsresultat eller ett politiskt förslag. En bra nyhet platsar alltid.

---

Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

Nå ut med ditt budskap till Sveriges redaktioner genom TT:s unika kanal. Läs mer om Via TT, det enkla pressverktyget när du ska skicka dina nyheter. 


Infografik: Shutterstock/TT


Fem snabba med Per-Anders Broberg



Per-Anders Broberg tog över som vd för TT Nyhetsbyrån i mitten av februari. Ett par veckor senare briserade coronapandemin med full kraft. Vi ställde fem frågor till Per-Anders om TT:s roll när coronakrisen ställer samhället på ända.

Per-Anders Broberg, tf vd och chefredaktör på TT Nyhetsbyrån
Foto: Jessica Gow/TT


Du tar över som vd för TT Nyhetsbyrån mitt i den största krisen Sverige gått igenom sedan andra världskriget. Vad tänker du om det?
Den oberoende journalistiken är oerhört viktig nu och TT:s betydelse har aldrig varit större. När spekulationer och rykten flyger omkring är tillgången till pålitlig information avgörande för Sveriges förmåga att hantera krisen. Trovärdighet är ett nyckelord för oss på TT. Och i det nyhetsläge vi nu befinner oss i är det extra viktigt att inte spekulera eller slarva med fakta. Samtidigt vill vi förstås fånga upp såväl oväntade frågeställningar som udda berättelser som uppstår i den situation vi nu alla befinner oss i. Rent generellt handlar det om att se till att vi har så bra förutsättningar som möjligt för att skapa relevant journalistik.

Hur ser du på TT:s roll i coronakrisen?
Vi har ett stort ansvar. TT ska på ett sakligt och korrekt sätt bevaka frågan ur alla aspekter, från att bevaka Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser till att granska politiska åtgärder och följa effekterna av dem. Vi måste också skildra de mjuka värdena. Vad händer med samhället när vi inte längre kan ägna oss åt det vi brukar? TT:s journalistik används av samtliga nyhetsmedier i Sverige och de förlitar sig på innehåll och tjänster från oss dygnet runt, sju dagar i veckan. Därför är det oerhört viktigt att vi utför det uppdraget väl.

Hur gör ni för att producera bra journalistik utan att utsätta reportrar och fotografer för risk att bli smittade?
Vi är vana vid att kombinera omsorg om medarbetarna med ett ansvar för vårt uppdrag. Vi kan inte helt undvika att utsätta våra medarbetare för smittrisker – de måste vara på presskonferenser, möta människor för intervjuer eller åka till platser där smittrisken är hög. Precis som när vi rapporterar från ett konfliktområde handlar det om att hitta det säkraste sättet att göra det på.

Klarar TT sitt uppdrag om många medarbetare måste arbeta på distans, blir sjuka eller stannar hemma med sjuka barn?
Ja, vi har varit proaktiva sedan smittan började spridas, till exempel genom att underlätta för medarbetare att arbeta hemifrån. TT skapade tidigt en krisorganisation som vi hela tiden tar stöd emot. Så här långt har det fungerat väl. Vårt uppdrag är klassat som en samhällsviktig verksamhet och vår personal ska få hjälp att fortsätta arbeta, även om förskolor, skolor och fritids skulle stängas. Det handlar om att pålitlig information är avgörande för samhället i ett krisläge.

Ser du någon risk med att coronakrisen så totalt dominerar nyhetsflödet?
I normala fall är det alltid en risk om en stor händelse överskuggar all annan journalistisk granskning som samhället behöver. Men i det här fallet tycker jag inte det. Pandemin påverkar allt i vår vardag på ett helt annat sätt än till exempel ett terrordåd eller en stor katastrof. Men vi rapporterar om mycket annat även i det här läget. Även om det mesta – ekonomi, utrikes, sport, allt – är kopplat till corona måste vi ta vårt ansvar för att skildra samhället i bredare bemärkelse.

---

Vill du veta mer om TT Nyhetsbyrån? Du hittar massor av bra information på vår webb.
Har du några frågor eller vill komma i kontakt med oss så är du välkommen att ringa 08-692 26 15 eller mejla vår grymma kundtjänst på kundsupport@tt.se.


"Pressmeddelandet ger mer tyngd än sociala medier"



Ett pressmeddelande är ett viktigt verktyg för att nå ut och det verkar mer långsiktigt än inlägg i sociala medier. Det tycker Katarina O’Nils Franke, redaktionssekreterare på Axess. Axess distribuerar nyheter om bland annat sitt magasin och sina tv-program med pressverktyget Via TT.

Katarina O’Nils Franke. Foto: Anders Wiklund/TT

 – Pressmeddelandet har absolut inte spelat ut sin roll, utan ger seriositet och tyngd på ett annat sätt än till exempel inlägg i sociala medier. Visst, man får inte respons på en gång, men jag tror att pressmeddelandet är avgörande för det långtidsverkande samtalet, säger Katarina O’Nils Franke. 

 Axess är ett mediehus med såväl magasin som tv-produktion. Ett av huvuduppdragen är att sprida forskning till allmänheten, främst inom humaniora. Seminarier med forskare spelas in och visas både på den egna tv-kanalen och på Youtube. De kan också stöpas om till artiklar, podcaster och antologier. 

 Sedan ett par år tillbaka använder Axess pressverktyget Via TT för sina pressmeddelanden. Katarina O’Nils Franke var med och upphandlade tjänsten. Hon nämner sänkta kostnader och användarvänligheten som avgörande faktorer till beslutet. 

 – Vi strävar efter att göra material som är viktigt och som många kan ta del av. Jämfört med vår tidigare tjänst är det mycket lättare att skapa ett pressmeddelande och det är enkelt att välja vilka man ska skicka till. 

 Sedan bytet till Via TT har Axess börjat skicka fler pressmeddelanden. Tillsammans med sina kollegor skickar Katarina O’Nils Franke i genomsnitt ett pressmeddelande i veckan. 

 – Jag vet att många journalister har mycket att göra och då är det väldigt bra att våra pressmeddelanden når rakt in i redaktionens arbetsverktyg. Det kan vara svårt att nå fram annars, säger hon. 

 Katarina O’Nils Franke har arbetat länge med media och opinionsbildning, bland annat som förlagsredaktör på tankesmedjan Timbro och ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån. Vid sidan av jobbet som redaktionssekreterare på magasinet Axess skriver hon krönikor i Norrköpings Tidningar. Förutom att använda sig av klassiska pressmeddelanden kommunicerar Axess även aktivt på sociala medier. Youtube-kanalen Axess TV startades som ett komplement till företagets traditionella tv-kanal. 

 –  Jag tycker att en kombination av kanaler ger bäst effekt. Facebook driver mycket trafik till hemsidan och skapar också mycket diskussioner. På Youtube och genom poddar når vi en yngre publik. 

 För den som står i begrepp att upphandla ett utskicksverktyg har Katarina O’Nils Franke tre konkreta tips:

1. Det ska vara prisvärt. Jämför kostnaden för olika lösningar och titta på vad du får för pengarna.

2. Det ska vara användarvänligt. Ett enkelt gränssnitt sparar tid och gör också att ni kommer att kommunicera mer frekvent. 

3. Det ska nå fram. Välj ett verktyg som gör det enkelt för redaktionerna att plocka upp era nyheter och som ger er möjlighet att anpassa utskicken för exempelvis lokalmedier.


Vill du få sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



7-10 november pågick Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år fanns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som visades i Paris. 14 printar ingick i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.