Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi




Följ vår enkla guide till hur du kommer i gång med att skriva ett pressmeddelande. Guiden är anpassad efter vårt verktyg Via TT, men fungerar säkerligen lika bra för andra verktyg också. 



Rubriken
Vi rekommenderar max 40 tecken (det ser bäst ut i vårt verktyg och våra kanaler) och rubriken bör innehålla nyheten. Rubriken blir också ämnesraden för de som mottar pressmeddelandet via mejl. Undvik: Långa ord, orden ”pressmeddelande” eller ”presskommuniké”.  Vårt system hanterar innehållet så att det märks upp så att mottagaren vet att det är en pressrelease.



Notisversionen
Skriv en notisversion på två till fyra rader som sammanfattar nyheten. Skriv notisen så att den går att publicera i sin helhet.



Brödtexten
Här skriver du enbart brödtexten utan rubrik och ingress. Texten bör besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför. Hitta någon som kan uttala sig och använd citaten i löpande text. Väljer du en representant från er organisation bör det vara ett citat från någon högt uppsatt. Tänk på att det verkligen bör vara äkta citat. Undvik intern jargong eller formuleringar som låter konstlade. Anpassa språkbruket och ordvalet efter mottagarmediernas läsare. Vill du nå ut i facktidningar – använd fackspråk. Vill du nå ut till en bredare läsekrets – förenkla utan att fördumma. Undvik om möjligt ord som behöver förklaras utan använd synonymer som är lätta att förstå.  



Välj bilder
Bilder gör att innehållet presenteras mer lockande. Tänk på att endast använda bilder som ni har rättigheterna till.


Press-paket
Har ni gjort en undersökning? Bifoga underlaget så att journalister kan kontrollera själva. Finns högupplöst logotyp med? Om ni har använt en fotograf, glöm inte att ange bildbyline. Glöm inte länkar till sajter med ytterligare information.

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik  kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.


Lennart Nilssons bilder på Paris Photo



7-10 november pågick Paris Photo som är en av världens största konstmässor, inriktad på fotografi. Stolt kan vi berätta att det i år fanns med bilder från den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.

Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. Bilderna av foster kom att innebära Lennart Nilssons absoluta genombrott. 1965 publicerades hans världsberömda bok "Ett barn blir till" och det är några av dessa ikoniska bilder som visades i Paris. 14 printar ingick i utställningen.

Paris Photo
Del av utställningen dagen innan öppning. Foto: Ann Fjellström


Lennart Nilssons karriär sträcker sig över sju decennier och innefattar även bildskatter från hans tid som fotojournalist. Han har porträtterat kända och okända – kungligheter, författare, skådespelare, vetenskapsmän och industriledare, men också ”vanligt folk” i en rad reportage.

Del av utställning av Lennart Nilssons bilder
Del av utställning av Lennart Nilssons bilder. Foto: Ann Fjellström


TT Nyhetsbyrån representerar Lennart Nilsson Photography. Är du intresserad av att använda bilderna? Kontakta oss på kundsupport@tt.se så hjälper vi dig med rättigheterna.

Läs mer om Lennart Nilssons bilder hos TT Nyhetsbyrån men kolla även in all Lennarts produktion här.

Paris Photo pågår på Grand Palais i Paris, Frankrike, den 7-10 november.


Åtta tips till dig som är presskontakt



Tipsen nedan kommer från pressverktyget Via TT:s experter.

När ni skickar ut ett pressmeddelande gäller det att vara förberedd när det hettar till. Många pressmeddelanden blir bara notiser, men när journalister hör av sig för att göra ytterligare intervjuer och få mer kött på benen har ni chans att få ut nyheten i en större artikel. Här bjuder vi på våra bästa tips för kontakten med journalisten, när nyheten väl är ute.

Åtta tips
Foto: TT


1. Sätt rätt personer som kontakt
Tänk igenom vem det är som ska svara på eventuella journalistfrågor. Talespersonen ska både ha kunskaper i ämnet och mandat att uttala sig. För en journalist är det oerhört frustrerande att komma till en kontaktperson som hänvisar vidare, så sätt rätt kontaktperson.

2. Var tillgänglig
När pressmeddelandet är skickat gäller det att vara tillgänglig. Ha koll på både telefon och mejl. Har du inte möjlighet att svara direkt, be att få återkomma så snart som möjligt. En bra tumregel är att ringa upp eller svara senast inom en timme.

3. Förbered dig på frågor
En journalist som hör av sig vill ofta göra något större än bara en notis på nyheten. Det innebär fördjupande följdfrågor. Se till att ha färska kunskaper i ämnet och förbered nyckelfakta så att du snabbt kan plocka fram korrekta uppgifter. Ett frågor och svar-dokument kan vara ett bra hjälpmedel.

4.  Spekulera inte
Håll dig till fakta under intervjun och börja inte spekulera om det egna företaget. Får du frågor där du är osäker på svaren kan du be att få återkomma om just det. Det går också bra att svara ”Jag vet inte”, men undvik att svara ”Inga kommentarer”. Trendspaning och att reflektera över samhällsfenomen går givetvis bra.

5. Överskatta inte förkunskaperna
Som expert kan du nästan alltid mer om ämnet än vad de flesta kan, och journalistens jobb är att göra saker begripligt för läsarna. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Använd ett enkelt språk och undvik fackuttryck.

6. Journalisten är inte din reklampelare
Intervjun är ytterligare en möjlighet för dig att få ut ditt budskap, men det är inte ett tillfälle för att sälja. Genom att formulera budskap utifrån vilket samhällsproblem ert företag eller organisation bidrar till att lösa blir ni mer relevanta.

7. Be att få läsa dina citat
Det är okej att be om att få läsa sina citat innan en publicering. Däremot kan du inte förvänta dig att kunna påverka exempelvis vinkeln på texten eller rubriksättning. Begränsa rättelser till rena sakfel, oklarheter och uttalanden som du absolut inte kan stå för.

8. Bygg relationer
Berätta för journalisten att hen gärna får ringa dig när de arbetar med artiklar som berör din bransch. Genom att hjälpa till med research, till exempel bidra med en kontext, viktiga kontakter och åsikter om aktuella trender, bygger du en varaktig relation. Vem vet, kanske blir du uppringd utan att ha skickat ett pressmeddelande nästa gång?

Vill du få ytterligare sju tips från pressverktyget Via TT:s experter om hur du får maximal pr-effekt? 

Ladda ner vår checklista här.

TT Nyhetsbyrån är ett av Sveriges tyngsta mediehus och har en unik 
kunskap om hur journalister faktiskt arbetar till vardags. Med pressverktyget Via TT får du nytta av den kunskapen för att nå genomslag för dina utskick.



Tre TT-fotografer med i ny bok



Av tusentals bilder valdes till slut 220 ut. I dag ges boken "Livet i Norden" ut som bygger på ett dokumentationsprojekt för att skildra det "vanliga livet". Tre av de som har bilder med i boken arbetar till vardags som fotografer på TT Nyhetsbyrån, Jessica Gow, Henrik Montgomery och Johan Nilsson.

Bokförlaget Max Ström och stiftelsen Expressions of Humankind bjöd i våras in cirka tusen fotografer till att delta i ett projekt för att skildra livet i Norden. Under en vecka i maj 2019 skulle fotograferna fånga det som normalt sett inte skildras i medier – det vanliga livet. En internationell jury valde sedan ut drygt 200 bilder från de tusentals bilder som togs under veckan.

Av de cirka 130 fotografer som har bilder med i boken så är tre anställda på TT Nyhetsbyrån. Jessica Gow har med två bilder, den ena där hennes dotter är med och den andra från miljön vid ombyggnationerna runt Slussen i Stockholm där TT:s kontor ligger. 

Bild tagen av Jessica Gow på TT Nyhetsbyrån till boken "LIvet i Norden".
Foto: Jessica Gow/TT


Jessica, hur tänkte du när du tog bilden där din dotter är med?
- Jag misstänkte att det skulle bli en bra vardagssituation eftersom jag träffat dessa tjejerna innan och de gillar att stå på huvudet och springa runt mycket.
Så jag passade på eftersom min dotter Selma skulle dit för att passa dem den veckan.

Är det ofta dina barn får vara med i dina bilder?
- Det händer ibland. Oftast när jag behöver ha med något barn på arkivbilder, eller genrebilder, som vi brukar kalla dem.

Säger de ibland nej?
- De är väldigt snälla och ställer nästan alltid upp.

Du har även med en bild från Slussen. Berätta något om den bilden.
- Jag hade sett att det satt folk på uteserveringen tidigare och tyckte att det såg komiskt ut när de hade utsikt över slussenbygget. Så det här var ett bra tillfälle att ta den här bilden tyckte jag. Det är ju lite så det ser ut i Stockholm på många platser just nu eftersom de bygger om överallt. En del av vardagen i storstan.

Lunch vid Slussen. Foto: Jessica Gow/TT


Även vår fotograf Henrik Montgomery har med en bild i boken på talmannen redo för officiell middag i riksdagshuset.

Henrik, hur tänkte du när du tog bilden?
- När jag hörde om projektet tänkte jag att jag ville bidra med en bild från min vardag som fotograf i riksdagen. Jag följde med Talmannen under två dagar den vecka bilderna till boken skulle tas. Min tanke var egentligen att ta en bild när han klädde på sig smokingen men när han sedan packade upp smörgåsen så förstod jag att det var bilden jag skulle ta.

Berätta hur du lyckades vara på plats under hans mellis? Inte alla fotografer blir väl insläppta i innersta rummet?
- Jag hade ganska mycket att göra med talmannen och hans pressfolk under talmansrundorna efter förra valet. Så när jag kom med förslaget om att han skulle kunna vara med i boken visste han redan vem jag var, samtidigt som han trycket det lät som ett kul projekt.

Talman Andreas Norlén får hjälp av pressekreterare Karin Flygare med att rätta till flugan. Han äter en smörgås innan han ska hålla talmannens vårmiddag i riksdagshuset. Foto: Henrik Montgomery/TT


Även Johan Nilsson, vår fotograf i Malmö har med två bilder i boken varav en på en brinnande tågvagn. Denna bild är dessutom med i utställningen på Fotografiska i Stockholm.

En brinnande vagn kördes undan från stationsområdet vid Malmö centralstation och placerades på rangerbangården för att räddningstjänsten skulle kunna fortsätta släckning. Foto: Johan Nilsson/TT


Johan, hur tänkte du när du tog bilden, antar att din placering var viktig så du inte stod mitt i röken.
- Räddningstjänsten hade hållit på med branden ett bra tag i mörkret när jag kom dit vid 3-tiden på natten. Den var svårsläckt och för att kunna få igång tågtrafiken till och från Malmö C på morgonen så beslutade de sig för att koppla loss den brinnande vagnen och dra bort den till ett sidospår. När de gjort det så tog sig branden, solen gick upp och så fanns det en viadukt att ställa sig på där man inte hamnade mitt i all rök, så det var mest tillfälligheter som gjorde att det blev bra. På nattbilderna inne från centralstationen såg branden inte alls dramatisk ut.

Du brukar ofta vara först på plats vid olyckor eller andra oförutsedda händelser. Hur förbereder du dig på vägen dit?
- Jag brukar försöka titta på google maps satellitvy antingen i telefonen eller datorn för att få en uppfattning om platsen man ska till. Sen scannar jag av den info om händelsen som finns på olika sajter. Om det är en händelse på natten pratar jag också med vår redaktion i Sydney. Just vid tågbranden ringde de och väckte mig så då fick jag bra info från dem direkt.

Boken ges ut den 24 oktober och samma dag öppnar en utställning med bilder ur projektet på Fotografiska i Stockholm. Författare till boken är Petter Karlsson, Åsa Görnerup och Johan Erséus.



Läs mer om boken och projektet här.



Läs om utställningen på Fotografiska här.


För frågor, kontakta:
Sara Perers, Marknadschef TT Nyhetsbyrån sp@tt.se, mobil 073 903 0000

För ytterligare information om boken kontakta bokförlaget Max Ström:
Hanna Bäärnhielm, telefon: 08 545 043 10, mobil: 072 25 31 310, hanna.baarnhielm@ maxstrom.se
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Behöver du specialtagna bilder från ditt företag?
Våra fotografer jobbar även med beställningsuppdrag. Mejla gärna in en förfrågan till oss så återkommer vi snarast med ett kostnadsförslag; fotouppdrag@tt.se
Läs mer om fotouppdrag här.


Rutinsamtal startskott för bevakningen av Estoniakatastrofen



Ett kvarts sekel har nu gått. Estoniakatastrofen den 28 september 1994 var en exceptionell nyhetshändelse som satte TT:s redaktion på stora prov. Nyhetstrycket från både svenska och utländska medier var stort samtidigt som reportrar och fotografer tvingades hantera svåra situationer som möten med sörjande och chockade anhöriga. 852 personer miste livet denna natt.

Här är några minnesbilder från TT-medarbetare 25 år efteråt:

Britt-Marie Seibold
Britt-Marie Seibold jobbar i dag som digitalreporter på nyhetsdesken på TT Nyhetsbyrån. Den 28 september 1994 var hon nattredaktör på redaktionen i Stockholm och var den som först fick nyheten.
- Jag ringde ett rutinsamtal till svenska sjöräddningen och fick information om en fiskebåt som hade förlist i stormen utanför Öland under kvällen. Det sjödramat slutade lyckligt. De fyra ombord hade överlevnadsdräkter och kunde räddas. Just när vi skulle avsluta samtalet hörde jag en kollega till den operatör jag talade med säga: “Du kan väl nämna det där andra också.”
“Det där andra” var uppgifter från den finländska sjöräddningen om att Estonia låg med slagsida utanför finska Utö. TT:s första rader om händelsen gick ut 01.31, drygt en timme efter att Estonia skickat ut sitt första nödmeddelande.



- Vi var tre personer som jobbade den natten, men fick snabbt ringa in förstärkning. Mina starkaste minnen så här 25 år efteråt är alla som ringde till TT för att få information. Det var anhöriga, andra privatpersoner, svenska och utländska medier. Jag minns att jag blev intervjuad av bland andra BBC. Även en representant från statsrådsberedningen ringde flera gånger under natten för att får uppdateringar om räddningsarbetet. Som vanligt vid stora nyhetshändelser var det först när jag lämnade jobbet på förmiddagen som det gick upp för mig vilken stor katastrof som hade inträffat, berättar Britt-Marie Seibold.

Anders Lignell
TT:s dåvarande utrikeschef Anders Lignell och TT-kollegan Thomas Hamberg var på väg från Helsingfors till Stockholm ombord på Silja Lines färja Silja Europa när nödsignalerna från Estonia fångades upp. Så här sammanfattar Anders Lignell natten: - Jag vaknade när Silja Europa nådde katastrofplatsen av att vi låg och gungade i ett stormpiskat hav bland lysande bojar. Jag fick via receptionen veta att en färja har sjunkit på tio minuter. Att ringa TT och rapportera lät sig inte göras. Det här var före mobiltelefonernas tid. Och Anders Lignell berättar att han och kollegan Thomas Hamberg knappt förstod omfattningen av katastrofen utan trodde att massor av överlevande fanns i flottar och livbåtar. - Det kom ombord en överlevande. Vi mötte honom nedbäddad, men knappt kontaktbar. Sedan kom inga fler och vi insåg att det här är riktigt illa. Fram på småtimmarna etablerades till slut kontakt med TT i form av ett prioriterat samtal via rederiet. Under resten av morgonen och under dagen höll TT-medarbetarna kontakt med TT en gång i timmen via fartygets radio. De kunde följa räddningsarbetet ute på havet, där ytbärgare sprayade kors över räddningsflottar för att markera att de var genomsökta.

Passagerarfartyget M/S Silja Europa deltar i räddningsaktionen med att bärga passagerare från den sjunkna passagerarfärjan M/S Estonia ute i Östersjön 28 september 1994. Foto: Leif R Jansson/TT


- Det blev uppenbart för oss som satt i värmen i takt med att flottarna stacks i sank, livbåtarna kryssades, att här överlever ingen. När solen gick ner dagen efter katastrofen fortsatte Silja Europa färden mot Stockholm. - Väl där backade vi in, Silja Europas bogvisir gick inte att öppna. En kraftig våg mitt i stormnatten, som fick fartyget att rista till slog sönder låset. Då visste vi inget om bogvisir, men det lärde vi oss senare, avslutar Anders Lignell.

Leif R Jansson
TT:s numera pensionerade fotograf Leif R Jansson väcktes tidigt på morgonen och valde på eget bevåg att åka ut till Berga örlogsbas, utgångspunkt för de svenska räddningshelikoptrarna. Där väntade han och ett fåtal andra reportrar och fotografer på att få följa med ut.
- Vi singlade slant om vilka som skulle få följa med ut och vid åttatiden på morgonen kom jag iväg med en helikopter som skulle åka och dubbelkolla livbåtarna och flottarna i vattnet, att de verkligen var tomma, säger Leif R Jansson.

Foto: Leif R Jansson/TT


Hoppet om att hitta någon ytterligare vid liv var ute och de döda hade bärgats under natten. Men helikopterfärden gav ändå dramatiska bilder med upp- och nervända livbåtar och de lysande orangea räddningsflottarna i det upprörda havet. Ytbärgare i grodmansdräkt vinschades ner för att kontrollera att inga människor fanns kvar.

Foto: Leif R Jansson/TT



- Vid en räddningsflotte såg man en regnkappa som hängde kvar i en flytväst som någon förmodligen hade glidit ur. När man tittade igenom kameran så var det som att titta igenom ett filter. Det var väldigt overkligt, fortsätter Leif.
Några döda vinschades inte upp i den helikopter han färdades i men vid finska Utö lastades döda ombord som skulle fraktas till Åbo. Kropparna låg en halvmeter framför honom i den trånga vertol-helikoptern. Hans starkaste minne var ett par bara fötter med nylackade naglar som stack ut.
- Det kändes som att hon hade gjort sig fin och kanske skulle dansa eller sitta i baren och ha lite trevligt. Det kan jag fortfarande se framför mig. Det var ganska jobbigt, säger Leif.
Några bilder på de nylackade tånaglarna blev det inte. Leif lät, av hänsyn, kameran ligga kvar i knät.

---


Så sjönk Estonia - rörlig infografik
Infografikfilm som TT Nyhetsbyråns Mikael Andersson har producerat om händelseförloppet under natten.





Här är TT:s nya chefer



Nya chefer på TT Nyhetsbyrån. Från vänster: Karin Birgersson, Annika Augustsson, Dan Skeppe, Tina Remius Strömberg, Jenny Danielsson. Foto: Thommy Tengborg/TT

På TT Nyhetsbyrån har vi nu tillsatt fem chefer i både nya och befintliga befattningar på nyhetsredaktionen och printredaktionen. Det här gänget är en mix av rutinerade medarbetare från TT och andra arbetsplatser samt nysatsande chefstalanger.

- Vi har stora förhoppningar på att dessa fem, tillsammans med den övriga chefsgruppen, ska fortsätta driva TT Nyhetsbyråns utveckling framåt. Det är ett viktigt och avgörande arbete i den tuffa miljö vår bransch verkar, säger redaktionschef Vicktor Olsson.

Annika Augustsson tillträdde före sommaren som chef för nyhetsredaktionens inrikesgrupp.

- TT:s inrikesreportrar är journalistiska fullblodsproffs, och vi har några av landets bästa ämnesreportrar. Det är fantastiskt roligt att vara en del av den verksamheten. Jag har varit på TT i snart åtta år, så vi känner varandra väl sedan tidigare. Min ambition är att jag i min nya roll ska vara närvarande och skapa lust och bra förutsättningar för gruppen att jobba vidare med att dagligen göra bra och viktig journalistik, säger hon.


Annika Augustsson, ny inrikeschef. Foto: Thommy Tengborg/TT

Nedan kan ni läsa om samtliga nytillträdda chefer på TT Nyhetsbyrån:

Dan Skeppe nyhetschef för kvällsdesken
Dan Skeppe har stor erfarenhet från TT:s nyhetsdesk och har innan han började på TT varit nyhetschef på dåvarande nyhetsbyrån FLT och Metro. Han har vikarierat i rollen som kvällschef en tid men blir nu permanent på platsen.

Tina Remius Strömberg vikarierande nyhetschef för kvällsdesken
Tina Remius Strömberg går in på ett längre vikariat som nyhetschef kväll. Hon började på TT 2014 och kommer senast från en redaktörsroll på morgondesken. Tidigare har hon jobbat på Aftonbladet.

Karin Birgersson redaktörschef
Karin Birgersson är TT:s nya redaktörschef på printredaktionen. Hon har tidigare haft flera tjänster på Svenska Dagbladet, bland annat redigeringschef, printchef, nattchef och chef för featurematerialets digitala utveckling. Till TT kom hon i december i fjol som redaktör med ansvar för Expressens tv-material.

Jenny Danielsson redigeringschef
Jenny Danielsson är ny redigeringschef på printredaktionen. Hon har jobbat på TT sedan 2004 – med en kort avstickare till Nynäshamnsposten 2006. Hon har haft flera chefs- och redaktörstjänster inom printverksamheten. Jenny har sedan 2017 varit sportredaktör för Svenska Dagbladet, vars sportsidor planeras och redigeras av TT, med TT-material.

Annika Augustsson chef för inrikesgruppen

Annika Augustsson tillträdde före sommaren som chef för nyhetsredaktionens inrikesgrupp.
Hon började på TT Nyhetsbyrån 2012 och har jobbat i olika roller på nyhetsdesken, och även vikarierat som inrikeschef. Tidigare har hon jobbat på Göteborgs-Posten och Sveriges Radio Halland.

Frågor?
Välkommen att kontakta biträdande redaktionschef Lisa Abrahamsson 08-692 28 91 eller mejl lisa.abrahamsson@tt.se


Val och väder på nördnivå med TT:s robotar



Det är stort fokus på robotar i medievärlden just nu. TT Nyhetsbyrån ligger i framkant och har utvecklat en rad produkter för automatiserad journalistik.

Vår utvecklingsredaktör Mats Rörbecker är både programmerare och journalist och har i flera år arbetat med det här. Det handlar om robotar både för internt bruk, som exempelvis statistikroboten Ronja, och om så kallade widgetar, webbappar som bäddas in på kundernas nyhetssajter och där läsarna själva kan välja vilka orter de vill läsa om.


Mats Rörbecker. Foto: Janerik Henriksson/TT


Mats Rörbecker, vad jobbar du med just nu?
– Vi har tagit fram en väderrobot som just nu rullar ut hos kunderna. Den baseras på data från SMHI och levererar initierade och detaljerade rapporter om det lokala vädret. Nästan 1 800 svenska orter är sökbara i roboten. Tanken är att den ska kunna användas på en massa olika sätt; av lokalredaktioner som söker nyhetsuppslag men framför allt av enskilda, väderintresserade personer. Och så har de valwidgetar som vi tog fram inför det svenska valet 2018 dammats av och anpassats inför det stundande EU-valet.
   
Vilken är den största utmaningen när man jobbar med automatiserad journalistik och visualisering?
– Att få tag på data av tillräckligt hög kvalitet. Som jag ser det är huvudpoängen med automatiserad journalistik att den möjliggör hyperlokal rapportering inom olika områden, som bostadsmarknaden, brottslighetens utveckling, kvaliteten inom skolan och förskolan, och så vidare. Men Sverige är ett litet land, och ofta är den statistik som finns tillgänglig för “gles”, underlaget är för litet för att man ska kunna dra några slutsatser om utvecklingen i enskilda orter. Samtidigt blir tillgången på öppen data bara större och större, så jag är hoppfull inför framtiden.

Tar inte robotarna jobben från journalisterna?
– Knappast. Däremot kan de bespara oss mänskliga journalister en hel del tråkigt, repetitivt jobb, så att vi får tid över till viktigare saker. Och det mesta av den journalistik som skapas av robotar hade annars inte producerats alls. Det är till exempel få redaktioner som skulle mäkta med att regelbundet skriva om vädret på 1 800 olika orter.

Du var nyligen nominerad i TU:s tävling, grattis!
– Det är förstås väldigt hedrande. Och jättekul att en av alla de satsningar på digitala produkter som vi har gjort på TT de senaste åren uppmärksammas på det här sättet. Jag tycker att detta, och även framgångarna när det gäller trafiken till valwidgetarna, visar på styrkan med att jobba gränsöverskridande, över avdelningsgränserna. Det här projektet har involverat både redaktionen, it-avdelningen, affärsutvecklare och säljare, och det var den mixen som gjorde att det blev så pass bra.

Mats Rörbeckers nominering var i branschtävlingen Årets Dagstidning som TU - Medier i Sverige arrangerar årligen. Här lyfter man framför allt fram det som Mats och kollegorna på TT har arbetat med i samband med valen 2018. “Nytänkande affärsutveckling med snygg design, skicklig kodning och smart automation som tillsammans levererar samhällsvital journalistik i ett kritiskt läge”, löd delar av motiveringen till nomineringen. Förutom Mats Rörbecker nominerades även Karin Skogh på Expressen och Mattias Andersson på Aftonbladet. Karin Skogh tog sedan hem vinsten.

TT:s valrobot

 

Inför valet i höstas utvecklade TT Nyhetsbyrån två olika widgetar för presentation av valresultatet. Dels en interaktiv grafik för riksdagsvalet, där man kunde följa den preliminära röst- och mandatfördelningen allt medan sammanräkningen pågick, dels en valrobot som med både text och grafik berättade om resultatet i de tre olika valen ända ner på valdistriktsnivå. Widgetarna publicerades av en lång rad sajter och hade sammanlagt över tre miljoner användare under valnatten och de följande dagarna. Nu får de alltså nytt liv i samband med valet till Europaparlamentet. Ett annat område där TT satsar på automatiserad journalistik och visualisering är väder. Se exempel på väderroboten hos Nya Wermlands-Tidningen.  

Osäker på vad du ska rösta på? Ta hjälp av valkompassen!
EU-valkompassen som TT Nyhetsbyrån har producerat ligger nu ute på ett antal sajter (exempelvis hos SvD, SR och Expressen). Här kan ni se vår kompass på en av våra kunders webbar (SvD).  Vi har också gjort en version av kompassen åt Hufvudstadsbladet inför det finska EU-valet, som används flitigt just nu i vårt östra grannland.

Vill ni veta mer om TT:s robotar?
Mats Rörbecker, utvecklingsredaktör TT Nyhetsbyrån
mats.rorbecker@tt.se, 070-207 28 67

Vill du veta mer om TT:s digitala erbjudanden?
Göran Westin, chef affärsutveckling
goran.westin@tt.se, 070-5757457


TT:s vd ordförande i Minds



TT Nyhetsbyråns vd och chefredaktör tar över ordförandeskapet i nyhetsbyrånätverket Minds.


Minds styrelse 2019: Tony Gillies (AAP), Wolfgang Nedomansky (generalsekreterare Minds), Pihla Lehmusjoki (STT), Marc Westerhoff (ANP), Jonas Eriksson (TT Nyhetsbyrån), Monica Garcia (LUSA). Foto: Rodrigo Antunes



Minds grundades 2007 och är ett globalt nätverk för de ledande nyhetsbyråerna i världen. Dess fokus är att driva på den digitala utvecklingen för nyhetsbyråer men även för mediebranschen generellt. De områden som man arbetar med är både kommersiella och redaktionella och stor vikt läggs under de senaste åren på teknikutveckling.


Stort grattis Jonas! Hur känns det att ta över ordförandeklubban i Minds?

Det känns väldigt hedrande! Det är en viktig organisation, speciellt just nu när vi är i en period med stora och vitala utmaningar för mediebranschens utveckling. Och förstås ett bra betyg för TT Nyhetsbyrån med all vår kompetens, att vi tar plats i detta sammanhang.


24 nyhetsbyråer är medlemmar och de stora jättarna är förstås representerade som AP, AFP, AAP och DPA. Nytt för i år är att även Reuters blir medlem. Se alla medlemmar här.

Två gånger per år träffas medlemmarna på konferens där grundtanken är att nyhetsbyråer ska kunna dela med sig av utvecklingsprojekt, organisatoriska utmaningar, affärsutveckling och hitta vägar att kunna samarbeta.


Delegationen vid vårens konferens i Lissabon. Foto: Rodrigo Antunes


Läs mer om Minds


För frågor
Jonas Eriksson, vd och chefredaktör på TT Nyhetsbyrån

jonas.eriksson@tt.se, 070-697 62 35



TT-fotografer tar hem priser



Vi kan stolt berätta att vår fotograf Anders Wiklund tog hem förstapris i Årets bild i kategorin sportbild action. Dessutom tog Henrik Montgomery hem tredjepris i kategorin Kultur/Nöje.


Henrik till vänster och Anders till höger med förstaprispokalen. Foto: Pontus Lundahl/TT


Anders vinner med sin bild på Federica Sanfilippo under damernas sprinttävling under vinter-os i Pyeongchang, Sydkorea. Henrik vann tredjepris med sin bild från Svenska Akademiens högtidssammankomst. Vi säger även stort grattis till Expressens Niclas Hammarström som tog hem förstapris i Årets bild, Årets nyhetsbild utland, årets porträttserie och bildreportage utland.


Federica Sanfilippo från Italien kämpar sig fram i spåret under de mycket kraftiga vindarna som rådde under damernas sprinttävling Alpensia biathlon centre under vinter-os i Pyeongchang, Sydkorea. Foto: Anders Wiklund/TT

Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst i Stora börssalen i Börshuset i Stockholm den 20 december 2018. Foto: Henrik Montgomery/TT


Foto: Pontus Lundahl/TT


Anders, stort grattis till förstapriset! Hur känns det?

- Tack så mycket! Det känns naturligtvis jätteroligt! Bilden togs under vinter-os i Pyeonchang. Förutsättningarna för oss fotografer var utmanande med vidrig kyla och kraftiga vindar, vilket också blev fina komponenter i bilden. Tycker det är en klassisk stark actionbild i sportklassen, där val av plats och uthållighet blev en vinnare.


Tävlingen Årets bild arrangeras av Pressfotografernas klubb, PFK. Juryn har i år bedömt drygt 1 600 bidrag från 192 fotografer. Totalt finns 18 klasser och i varje klass utses tre pristagare – en förstaplats, en andraplats och en tredjeplats. Prisutdelningen hölls detta år på Jönköping läns museum.

I ett tidigare blogginlägg kan ni se ett urval av de bilder som Anders och Henrik skickade in.  

TT Nyhetsbyråns fotografer har varit nominerade i tävlingen ett antal gånger tidigare, i många olika kategorier. Det prestigefyllda huvudpriset, Årets bild, tog Henrik Montgomery hem 2010 med en bild från klimattoppmötet i Köpenhamn.

Årets bilds webb kan ni se alla pristagare.

Det är förstås väldigt ärofullt att vinna Årets bild men även väldigt stort att bli nominerad. Förutom våra fotografer Henrik Montgomery och Anders Wiklund så var det många duktiga branschkollegor som också bör hyllas för sina bilder och nomineringar:
* Christian Andersson, Appelöga
* Andreas Bardell, Aftonbladet
* Lotta Brundin Gyllensten, Lotta Pictures
* Lars Dareberg, Frilans
* Anders Deros, Frilans/Aftonbladet
* Niclas Hammarström, Frilans/Expressen
* Paul Hansen, Dagens Nyheter
* Anders Hansson, Frilans/ Dagens Nyheter
* Malin Hoelstad, Svenska Dagbladet
* Lotta Härdelin, Dagens Nyheter
* Torbjörn Jakobsson, Västerbottens-kuriren
* Jörgen Johansson, Frilans
* Emil Larsson, SVT
* Jonas Lindkvist, Dagens Nyheter
* Alex Ljungdahl, Frilans/Expressen
* Carla Lomakka, Nordens fotoskola
* Nora Lorek, Panos Pictures
* David Lundmark, Dagens Arbete
* Joel Marklund, Bildbyrån
* Jack Mikrut, Dagens Industri/SOK
* Jonathan Näckstrand, AFP
* Pontus Orre, Frilans/Aftonbladet
* Åsa Sjöström, Frilans
* Iman Tahbaz, SVT
* Eva Tedesjö, Dagens Nyheter
* Roger Turesson, Dagens Nyheter
* Magnus Wennman, Aftonbladet


TT hjälper Globen minnas



Nu 30-årsjubilerar Stockholmsbyggnaden Globen, som stod klar i februari 1989. Det uppmärksammas genom en bildutställning både inne på Globen men också på själva fasaden på världens största sfäriska byggnad. Alla professionella bilder i utställningen kommer från vårt bildarkiv och det är en salig blandning. Allt från när påven höll mässa Globens första år till Metallicas konsert i november i fjol, som dessutom satte publikrekord.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på Britney Spears från 9 november 2000 har tagits av Anders Wiklund/TT

Bildredaktör Cecilia Almqvist tog fram ett urval bilder på önskan av kunden Stockholm live, som driver arenan.  

- Det var ett riktigt roligt bilduppdrag, dels att se vilka som uppträtt i Globen, hur de såg ut och vad de hade på sig och dels kul att vi har så enormt många bilder från många olika evenemang där, säger Cecilia.

Hur kom det sig att TT fick uppdraget?

- De hörde av sig och hade sonderat terrängen lite och insett att vi hade bäst täckning på området, vilket kändes kul. Mycket finns ju digitalt men Stephan Bergman i vårt arkiv i Marieberg grävde fram ytterligare några guldkorn.

Utställningen kan ses på Globens fasad den 19-26 februari mellan klockan 18-19 samt inne på arenan under kommande år. Se några av bilderna nedan.

Behöver du illustrera något? Besök vårt bildarkiv. Behöver du historiska bilder? Leta under fliken "Historiskt". Söker du mer kreativa bilder så kika under fliken "Genre".


En bild från utställningen: Metallica slår publikrekord med 17 303 besökare den 7 maj 2018. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Foto: Erik Simander/TT. Bilden på David Bowie har tagits av Magnus Hallgren/DN/TT.

Påven håller mässa i Globen vid sitt besök i Stockholm 1989. Foto: Örjan Björkdahl/TT

Roxette med Marie Fredriksson och Per Gessle spelar på Globen 2011. Foto: Fredrik Sandberg/TT