Kategori – TT-språket

Burma blir Myanmar



Fredag den 1 juni går TT Nyhetsbyrån över till att kalla landet Burma för Myanmar. Beslutet har fattats i samråd med Språkrådet och med övriga redaktioner i den så kallade Mediespråksgruppen.
 

Foto: Khin Maung Win/AP/TT

Så här skriver vi:

Myanmar (Burma)

myanmarisk, myanmariska

(en/flera) myanmarier

Språk: burmesiska

Det är snart 30 år sedan landet utropade det nya namnet efter en militärkupp. Till en början undveks namnet Myanmar internationellt då den nya regimen inte hade tillkommit på ett demokratiskt sätt. Med tiden har bland annat FN gått över till att använda namnet Myanmar som också på flera andra håll nu anses etablerat. Flera val har också hållits i landet utan att det påverkat namnfrågan.

Inledningsvis kommer vi i TT:s texter att kalla landet för Myanmar men ange Burma inom parentes för begripligheten – Myanmar (Burma).

Invånarna i landet kallas myanmarier – en myanmarier, flera myanmarier.

Myanmarisk, myanmariska blir den adjektivform som används – den myanmariska regeringen etcetera.

Språket heter fortsatt burmesiska, det finns inget myanmariskt språk i landet. Burmesiska talas främst av folkgruppen burmeser/burmaner som är den största etniska gruppen. Andra etniska grupper talar andra språk. I intervjuer och citat kan Burma, burmesisk etcetera förekomma om intervjupersoner uttrycker sig så.

Ibland används namnet Yangon på den största staden i landet men TT behåller det i Sverige etablerade namnet Rangoon.

Läs gärna också det aktuella språkråd som Språkrådet har publicerat.


/TT Språkvård

Du har väl inte missat att ta hjälp av TT-språket? Reglerna är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning av svenska medier och av personer som gillar språk. Till TT-språket


Stor eller liten bokstav - spelar det någon roll?



Visst gör det skillnad. Att ha bra koll på stor och liten bokstav kan vara avgörande för hur trovärdig en text och en skribent uppfattas.

I många fall finns det självklara regler som man sällan reflekterar över, till exempel att det ska vara stor bokstav på för- och efternamn, på platser, företag och i början av meningar.
Men ganska snabbt blir det svårare och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir fler och fler.

Förkortningar, namn med flera led, företagsnamn med bara versaler, företag med versaler mitt i namnet. Förkortningar som blir vardagsord, utländska förkortningar, fackspråk kontra vardagsspråk - det där kan vara riktigt knepigt.

Grundreglerna

Men det finns ändå några grundregler att hålla sig till. Om vi börjar med förkortningar av företag, organisationer och länder så handlar det om uttalet. Säger vi namnet bokstav för bokstav eller sägs det som ett helt ord? Om det är bokstav för bokstav som SMHI, UD och USA ska det vara versaler, men läses förkortningen som ett ord blir det små bokstäver utom på den första eftersom det är ett namn. Så här: Nato, Bris och Sida.

Men Ikea, Asea och Saab kanske någon undrar? Klassiska och internationellt kända företag som själva skriver sina namn med genomgående versaler, men språkregeln säger att de bara ska versal begynnelsebokstav. 

I övrigt kan företag skriva sina namn enligt egen praxis om de inte bryter mot etablerade språkregler som till exempel PrisXtra och TeliaSonera. Det är inte godkänt med versaler mitt i namn. 

Myndighetsnamn

Myndighetssverige har en egen regeluppsättning, som till vissa delar skiljer sig från det allmänna och etablerade systemet att skriva offentliga instanser. Myndigheterna tycker att i stort sett alla offentliga funktioner med en egen organisation och verksamhet ska skrivas med versal första bokstav. Det håller inte alla språkvårdare med om.
En gammal tumregel på det området är att myndigheter och instanser som är unika och fristående ska skrivas versalt, som Socialstyrelsen, Högsta domstolen och Försvarsmakten. Däremot säger samma regel att myndigheter och instanser som inte är unika, som tingsrätter, länsstyrelser och kommunala förvaltningar och nämnder, ska skrivas med liten begynnelsebokstav. Det är också den regeln som är dominerande i mediernas språkbruk, men myndigheterna själva tycker alltså tvärtom och skriver allt från tingsrätten i Karlstad, kommunstyrelsen i Vallentuna och justitiedepartementet med versal begynnelsebokstav. 

Vardagsorden

Teknikutvecklingen har gett oss många apparater i hemmen och många nya vardagsord. Ofta är orden förkortningar av längre och mer komplicerade uttryck och lika ofta hämtade direkt från engelskan. Allt från tv via cd och dvd till sms. Ursprungligen när de nya begreppen dyker upp skrivs de med genomgående versaler då de inte är uttalbara. Men på svenska finns regeln att de skrivs gement när de etableras som ord i vardagsspråket. På engelska hålls dock versalskrivningen kvar, samma sak på bland annat tyska och franska.        

En annan sak att tänka på är i vilket sammanhang texten ska användas. Är den avsedd för en allmän läsekrets eller för en specialiserad publik? På många områden finns regler för det egna fackområdet, ord som i en branschtidning eller facktidskrift skrivs med versaler eller versal förstabokstav skrivs i det allmänna nyhetsspråket ofta med gemener. Skrivningen av namn på sortbeteckningar inom djur- och växtriket, liksom på begrepp inom vetenskap och medicin kan skilja mellan fack- och allmänspråk.

Reglerna kan tyckas många och det finns ännu fler än de ovan. Men att vara noga med storleken på bokstäverna är viktigt om texten ska falla läsaren i smaken.



Fördjupning i ämnet:

TT-språket: Versaler och gemener

Se alla våra exempel på stor eller liten bokstav.


Skrivråd: fastna inte i andras språkbruk



Vem ska läsa det du skriver?

Det är den första frågan varje skribent måste ställa sig. Vem skriver du för?

Svaret på frågan avgör hur du skriver och det gäller alla som vill förmedla ett budskap i skrift.

Ändå fastnar vana skribenter, som till exempel nyhetsjournalister, ofta i just den fällan.

Har journalisten pratat med en polis om något dramatiskt som inträffat blir texterna inte sällan en uppvisning i polisprosa. Ord som bragts om livet, anträffa, efterspana, avfördes används inte i vardagligt tal. Men orden förekommer i polisrapporter som oftast är avsedda främst för andra poliser eller åklagare och de används av poliser när de svarar på journalisternas frågor.

En nyhetstext med de orden blir främmande och stelbent för den vanlige läsaren eller lyssnaren, de enda som känner sig hemma i ordvalen är andra poliser.

Och den som intervjuar en läkare eller specialist inom vetenskapens område måste lägga stor kraft på att förklara för den som inte är expert vad det handlar om. Då går det inte att enbart använda korrekta fackuttryck och komplicerade orsakssamband måste förenklas och förkortas så att de blir begripliga utan att för den skull bli felaktiga.

Undantag

Men, det finns ett stort MEN, är det andra experter som ska läsa det du skriver är kraven naturligtvis andra. Då blir sannolikt exaktheten i berättelsen viktigare än att vem som helst fullt ut ska förstå vad som skrivs. Förenklingarna behöver inte göras och skribenten kan utgå från att den etablerade fackterminologin förstås av läsaren. Det handlar alltså om vem som ska läsa det du skriver.

Av och till hörs att ett visst sätt att skriva stänger ute de som inte redan är insatta. Och målet för en skribent som vill nå ut brett med sin text måste tveklöst vara att locka så många som möjligt till läsning (om det nu inte är så att texten är avsedd för en begränsad och homogen grupp).

Egentligen är det samma sak som för politiker, talar du för den egna lokala partigruppen eller är du ute på valturné för att locka nya väljare? Skriver du för de redan troende, för de som redan är väl insatta i ämnet, eller skriver du för att locka andra, inte lika insatta, att läsa och intresseras av ämnet?

Vem ska läsa det du skriver?

Några handfasta tips:

  • Ska den som uttalar sig göra det i egenskap av sin yrkesroll? Förbered dig redan innan intervjun på fikonspråk och läs på om vardagliga motsvarigheter som kan användas i stället.
  • Vi har samlat några vanligt förekommande fackord och dess vardagliga motsvarighet i TT-språket. Du hittar dem här: TT-språket
  • Be någon som inte är insatt i ämnet att läsa din text för att säkerställa att den är begriplig. 

Lista: Svengelska termerna du bör känna till



Vissa utländska ord tar sig in i svenskan och blir med tiden en naturlig del av vardagsspråket. Det kan till exempel vara ord för nya företeelser inom teknik, musik och idrott. För en del begrepp etableras lämpliga svenska ord, andra får ha kvar det ofta engelska ursprunget i en lätt försvenskad form: mejla och twittra, pop och hiphop, offside och tekning.

Andra är ord kopplade till en företeelse eller teknik som används en tid för att sedan försvinna liksom företeelsen det var kopplat till. Vem pratar i dag om rejvdans, gymping eller telefax?

Men en del i grunden engelska ord som sedan länge har etablerade svenska översättningar smygs allt som oftast in lite här och där och uppfattas av en del som självklara, men egentligen rör det sig om ren svengelska.

Här är vår lista på svengelska termer som ofta misstas för svenska. Hur många har du använt själv?  


Gymparlören – din guide till gymspråket



Funderat på att börja gymma? Alltså träna, motionera i grupp eller köra själv med vikter på gym?

Bered dig då på ett nytt språk. För på gymmet härskar de invigdas språk, det gäller att klyka tugget (ordspråk från Stockholms Söder, säkert så gammalt som från 1900-talet).

Ett stort modernt gym erbjuder många olika träningsformer: crossfit, bodypump, mojo, cage, ab session, core, tabata med flera. Den som är mer traditionell och inte törs satsa på det nya kan oftast välja säkra kort som cykel, jympa och cirkelfys.

Men om man tar steget in i till exempel crossfit-världen väntar en svindlande upplevelse med inte bara stärkande fysisk träning utan också en berikande språklig upplevelse. Lite svår att förstå i början, men det ger sig snabbt.

Kunniga instruktörer lär ut allt om de olika workouterna. De finns oftast i olika levels som rookie, strength och kanske också metcon. Övningarna har spännande namn: squat, deadlift, clean, jerk. Både clean och jerk kan göras som split eller sit. Squat kan göras som just squat eller som front squat.

Den som besökte en styrketräningslokal för länge sedan, kanske redan på 1990-talet eller tidigare, kan ha stött på de här övningarna under de svenska namn som en gång fanns: knäböjning, marklyft, frivändning och stöt. Och det är alltså frivändning och stöt som kan göras med både utfall och sitteknik.

För att riktigt krama musten ur deltagarna brukar passen avslutas med något väldigt svåröversatt – burpees. Och då spelar det liksom ingen roll att det inte finns något svenskt ord, man blir bara så extremt trött av de där burpeesarna.

Fotocred: Ny Times/TT


Pensionera smartphones



Smartphones, smarta telefoner på TT-svenska, innebar ett stort tekniskt genombrott när de lanserades och gjorde mobilen till något mycket mer avancerat än tidigare. Namnet smarta telefoner var också signalen till att de här telefonerna kunde så mycket mer än vanliga mobiler. Men åren går fort, vanliga mobiler i den gamla bemärkelsen hör nu till undantagen och de flesta lurar nu för tiden är smarta. Behovet att tala om smarta mobiler finns inte därför längre. Begreppet kan pensioneras och det räcker gott att tala om mobiler eller mobiltelefoner. Ja, det där med telefoner är väl också snart överspelat då själva pratandet för många inte alls är det viktigaste skälet till att ha en mobil. Låt gå, vi behåller ordet mobiltelefoner ett tag till men allvarligt, hur länge hänger det med?


Därför ska vi undvika ordet pappamånad



När pappaledigheten infördes på 1970-talet anade sannolikt få hur stort och omfattande genomslaget skulle bli. Begreppet pappamånad lever kvar drygt 40 år efteråt. Det sista är särskilt märkligt då det inte finns något som heter pappamånad längre. Nu handlar det om att 90 dagar i föräldraförsäkringen reserverats för var och en av föräldrarna. Men pappamånad lever kvar - sannolikt för att det är kort, inarbetat och har stark signaleffekt om kampen för det jämställda samhället.

Bekymret är att ordet inte är korrekt och därför bör därför undvikas av media. Vad ska vi skriva i stället? Tala hellre om låsta föräldradagar eller reserverade föräldradagar. 

Foto: Hasse Holmberg/TT