Articles by

Grattis Jessica!



Vi säger stort grattis till vår fotograf Jessica Gow som tog hem andraplaceringen i Årets bild i kategorin Årets nyhetsbild vid galan i Linköping, lördagen den 11 mars.

På bilden ser vi en grupp flyktingar som uppehåller sig utanför Migrationsverket i Märsta i hopp om omplacering. De kommer från ett asylboendet i norra Dalarna, men vägrar att bo kvar där på grund av bråk och våldsamheter.

Övriga pristagare för Årets nyhetsbild var David Lagerlöf, frilans, som tog hem förstapriset och Roger Turesson, DN, som tog hem tredje pris.

På aretsbild.se kan du kolla in övriga pristagare.


Lista: Svengelska termerna du bör känna till



Vissa utländska ord tar sig in i svenskan och blir med tiden en naturlig del av vardagsspråket. Det kan till exempel vara ord för nya företeelser inom teknik, musik och idrott. För en del begrepp etableras lämpliga svenska ord, andra får ha kvar det ofta engelska ursprunget i en lätt försvenskad form: mejla och twittra, pop och hiphop, offside och tekning.

Andra är ord kopplade till en företeelse eller teknik som används en tid för att sedan försvinna liksom företeelsen det var kopplat till. Vem pratar i dag om rejvdans, gymping eller telefax?

Men en del i grunden engelska ord som sedan länge har etablerade svenska översättningar smygs allt som oftast in lite här och där och uppfattas av en del som självklara, men egentligen rör det sig om ren svengelska.

Här är vår lista på svengelska termer som ofta misstas för svenska. Hur många har du använt själv?  


Myter och fakta om pressrummet




Läs inlägget: Så tar du bättre pressbilder.

”Journalister besöker aldrig pressrum”. ”Pressrummet hos en leverantör är A och O, annars finns du inte”

Åsikterna om vikten av ett pressrum går vida isär hos tyckare. Sant är att de fyller en funktion, men kanske inte den du tror. Vi ville veta hur journalisterna själva upplevde pressrummen och hur de använder dem. Vi ställde en rad frågor till våra egna journalister och fick en del intressanta svar:

  • Fyra av fem journalister uppgav att de besöker företags/myndigheters/organisationers sajter för att hitta nyheter.
  • En tredjedel uppgav att de specifikt besökte pressrum på sajterna.
  • En tredjedel besöker pressrummen på sajterna dagligen. Ytterligare 20 procent besöker dem på veckobasis. Resterande mer sällan.
  • 25 procent uppger att de besöker pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 40 procent besöker aldrig pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 72 procent läser pressmeddelanden skickade med e-post.


Av de svarande tyckte de att följande var viktigast i ett pressrum:

  1. Kontaktuppgifter (81 %)
  2. Pressmeddelanden/företagsnyheter (60 %)
  3. Dokument (undersökningar, statistik, mm) (52 %)
  4. Bilder/videor (28 %)
  5. Logotyper, kalender (3 %)

Det här gillar de svarande med pressrum i dag:

  • De som publicerar direktnummer till experter.
  • Högupplösta pressbilder med tydlig byline, vad som är på bilden och hur bilden får användas.
  • Kontaktuppgifter.

Det här gillar inte journalister med pressrum i dag:

  • Frånvaron av telefonnummer/kontaktuppgifter till nyckelpersoner.
  • Sökfunktioner.
  • Dåligt uppdaterade/långsamma med nyheter
  • Att inte de kontaktpersoner som finns är tillgängliga.

Undersökningen tecknar bilden av att pressrummen fyller en viktig funktion för journalister som letar nyheter.  De föredrar dock att leta nyheter och material på din egen sajt framför ett pressrum hos en leverantör. Pressrummet hos leverantören är inte oviktigt men klart underordnat att ha ett uppdaterat pressrum på din egen sajt. Långt fler journalister är mer bekväma med att läsa pressmeddelanden i e-postformat framför att leta efter dem hos en leverantör.  

Egentligen är det inget märkligt. Er sajt är den naturliga plattformen för allt ert varumärkesrelaterade arbete, pressrummet självfallet inkluderat.

Undersökningen är gjord på TT Nyhetsbyråns egna journalister och hade 89 svarande. Den ska inte ses som representativ för hela journalistkåren.


Gymparlören – din guide till gymspråket



Funderat på att börja gymma? Alltså träna, motionera i grupp eller köra själv med vikter på gym?

Bered dig då på ett nytt språk. För på gymmet härskar de invigdas språk, det gäller att klyka tugget (ordspråk från Stockholms Söder, säkert så gammalt som från 1900-talet).

Ett stort modernt gym erbjuder många olika träningsformer: crossfit, bodypump, mojo, cage, ab session, core, tabata med flera. Den som är mer traditionell och inte törs satsa på det nya kan oftast välja säkra kort som cykel, jympa och cirkelfys.

Men om man tar steget in i till exempel crossfit-världen väntar en svindlande upplevelse med inte bara stärkande fysisk träning utan också en berikande språklig upplevelse. Lite svår att förstå i början, men det ger sig snabbt.

Kunniga instruktörer lär ut allt om de olika workouterna. De finns oftast i olika levels som rookie, strength och kanske också metcon. Övningarna har spännande namn: squat, deadlift, clean, jerk. Både clean och jerk kan göras som split eller sit. Squat kan göras som just squat eller som front squat.

Den som besökte en styrketräningslokal för länge sedan, kanske redan på 1990-talet eller tidigare, kan ha stött på de här övningarna under de svenska namn som en gång fanns: knäböjning, marklyft, frivändning och stöt. Och det är alltså frivändning och stöt som kan göras med både utfall och sitteknik.

För att riktigt krama musten ur deltagarna brukar passen avslutas med något väldigt svåröversatt – burpees. Och då spelar det liksom ingen roll att det inte finns något svenskt ord, man blir bara så extremt trött av de där burpeesarna.

Fotocred: Ny Times/TT


Grattis Jessica Gow till nomeringen i Årets bild



Vi säger grattis till vår fotograf Jessica Gow, som är nominerad till Årets bild för femte gången! Årets bild är pressfotobranschens mest prestigefyllda pris och inte förrän prisutdelningen vet fotograferna själva vilka eller vilken bild de vunnit pris för.

– Det är jätteroligt att bli nominerad i Årets bild. Det är alltid kul att få uppskattning för sitt arbete, och det blir en extra sporre att jobba vidare med sådant som man brinner för, säger Jessica. 

Som fotograf på TT Nyhetsbyrån måste man vara mångsidig. Jessica har utöver sin allsidighet visat prov på särskild skicklighet inom sport-och reportagefotografi, och det är bilder från dessa genrer som hon har valt att söka med.

Årets bild har genom åren fått kritik för att manliga fotografer har kraftig slagsida.  I år är det fortfarande övervägande manliga fotografer som är nominerade, hela 18 av totalt 26. Trots detta är Jessica optimistisk.

– Det har varit ett stort engagemang för att få fler kvinnor att söka. Det har varit förhållandevis få kvinnor inom sport-och nyhetsfotografi tidigare, men i dag är det många fler som är verksamma.

Grattis igen till en välförtjänt nominering. Den 11 mars vet vi om det bar hela vägen.


Boka fotograf – det här är bra att veta innan




Gör din hemläxa innan du bokar fotograf för att öka chansen att du blir nöjd med uppdraget på första försöket.

 

Vi har gjort en checklista på vad du som bildbeställare behöver ha koll på innan du bokar en fotograf:

 

Tänk igenom vilken typ av bilder du vill ha och vad du planerar att använda dem till. Mycket kan lämnas till fotografen, men syftet med bilderna och vilka olika användningsområden det rör sig om bör du ha klart för dig.

Fundera gärna också över följande frågor:

✓ Vilka budskap vill du förmedla med bilderna?

✓ Har du något bildspråk som du vill använda?

✓ Har du en grafisk profil som du vill att fotografen förhåller sig till?

✓ Vilken ton vill du ha i bilderna? Ljust, mörkt, realistiskt, stämningsfullt, drömskt?

✓ Visualisera dina idéer med ett inspirationskollage. Kollaget behöver inte vara tjusigt utan det fungerar enbart som underlag för fotografen som du vill boka.  

✓ Undvik fotografer som påstår att de kan göra allt. Skicklig bröllops-, natur- och modefotograf i ett? Möjligt, men inte troligt.  

✓ Titta på fotografens portfolio och stäm av mot det som du söker efter vad gäller bildkvalitet, bildspråk, ton och ljus. Behärskar fotografen känslan som du vill förmedla? Tänk på att fotografens Instagramkonto ger en viss indikation, men inte alltid en fullständig bild av fotografens förmåga.

✓ Be om skriftlig offert med tydliga specifikationer. Svenska Fotografers Förbund (SFF) har färdiga mallar som är gratis att ladda ner och använda. Här exempelvis: http://www.sfoto.se/offert-faktura-orderbekraftelse .När det är dags att boka så bör du och fotografen göra ett skriftligt avtal. Avtalsförslag finns att hämta gratis på SFF:s hemsida.

✓ Försäkra dig om att alla personer som eventuellt kommer att synas på bilderna ger sitt skriftliga medgivande redan innan om det rör sig om ett kommersiellt uppdrag. Det kan bli en dyrköpt läxa om du missar att söka medgivande på förhand.  

✓Boka alltid en professionell fotograf. Amatörfotografer behöver nödvändigtvis inte vara sämre på hantverket än professionella. Dock kan du som beställare ställa högre krav vad gäller leverans och kvalitet när du anlitar en professionell fotograf.   

 

Lycka till!

Fotocred: Kentaroo Tryman/Maskot/TT


TT ökar antalet fotografer



I samband med en pågående omorganisation väljer vi att stärka upp bildproduktionen och anställer en fotograf baserad i Skåne. Från och med första april börjar Johan Nilsson, i dag bildredaktör på TT Nyhetsbyrån, att arbeta som TT:s fotograf i Malmö. 

–  Under omorganisationen dök möjligheten upp att omvandla en bildredaktörstjänst till en fotograftjänst. För oss innebär det möjlighet att bli ännu bättre i fler delar av landet. Det händer så mycket i de södra Sverige och det känns extra kul att vi kan vara på plats med en fast anställd fotograf, säger Marika Långström, övergripande nyhetschef. Det är förstås också kul att våra medarbetare testar på nya roller inom företaget, fortsätter Marika. 

– Våra kunder ser gärna att vi gör till exempel livesändningar från andra delar av landet än Stockholm, vilket gjort att vi satsat även i Göteborg och Malmö. Jag är helt övertygad om att Johan kommer att bli en stor tillgång.

Johan Nilsson är utlånad från sin ordinarie tjänst, till en början under ett projekt på två år. Han kommer att vara baserad på TT:s Malmöredaktion som sitter i Sydsvenskans lokaler.


Fem steg för att hitta nyheten




Många pressmeddelanden blir aldrig nyheter. De vanligaste anledningarna är att texterna är för långa, de skickas till fel personer eller bifogas som pdf:er som förblir oöppnade. Kardinalfelet är förstås att de inte är nyheter från början. Vi har bett pr-konsulten Martina Ternheim, med mångårig erfarenhet av att skriva pressmeddelanden, om hennes bästa tips för att få uppslag till nyheter.

 

Så här kan du vaska fram nyheten:

 

  1. Spåna med en kollega. Det är bra att ha ett bollplank som hjälper dig att sortera de gångbara idéerna från de som är fruktlösa. Testskjut på fler personer i din organisation. Alla har olika roller och perspektiv och du kanske har missat något?
  2. Utgå från målgruppen eller målgrupperna. Hur berörs de av din nyhet? Det måste vara relevant för personerna som är tilltänkta mottagare. Det innebär att ni kanske behöver förbereda med olika vinklar och talespersoner, exempelvis experter eller personer som är drabbade eller påverkas. Välj talesperson med omsorg och utifrån den tilltänkta målgruppen. Om det är generella nyheter så kanske det är vd:n som uttalar sig, medan det i nischfrågor bör vara någon med expertkunskap.
  3. Omvärldsbevakning. Finns det pågående händelser eller trender som du kan koppla an till? Exempelvis prisutdelningar, evenemang, trender, pågående nyhetsskeenden. Ha ständigt ett öra mot marken och handla snabbt när tillfället dyker upp.
  4. Lägg ner mest arbete på att skriva rubrik och notisversion. Journalister vill snabbt kunna göra en bedömning av nyhetsvärdet och pressmeddelandets funktion är att göra det lätt för dem. Rubriken ska vara kärnan och en notisversion på två till fyra rader ska innehålla hela nyheten. Prioritera och skriv det viktigaste först och det minst viktiga mot slutet.
  5. Välj kanaler och mottagare med omsorg. Se punkt två om målgruppen. Anpassa innehållet efter respektive kanal och media. Ring och fråga om förhandsexklusivitet. Det kan också fungera som en fingervisning om du har något som är värt att skriva om.

Foto: Maskot/TT


När alla är fotografer – behövs verkligen en bildbyrå?




De tekniska framstegen och de bilddrivna sociala medierna har tagit fotografin från en nisch-hobby till ett folkligt nöje. Diskussionen har stundom blossat het kring fotografins nuvarande existens: Är tröskeln för låg för att kalla sig fotograf eller är det en demokratisering av en tidigare exkluderande konstform? Det kan vi inte svara på, men faktum är att bildberättandet är här för att stanna.  Så om alla är fotografer, behövs verkligen en bildbyrå?

 

Vi vill se på det så här: Alla kan fotografera, men alla kan inte ta bra bilder.

 

  • En bildbyrå är expert på bilder som har ett bredare tilltal. Bilderna är noga planerade för att illustrera många situationer och lämpar sig bättre för masskommunikation. Vid användande av bilder i pressmeddelanden eller i medier så är bilderna från bildbyrån ofta att föredra, eftersom amatörbilder eller egentagna produktbilder sällan gör sig bra i media. Handen på hjärtat: Hur trovärdig är en artikel som illustreras med en produktbild? Dokumentära och verkliga bilder är vad som skapar autenticitet.

 

  • Bildbyrån är din trygga partner i en snårig bransch. Bilder och fotografi är rättighetsbaserat. Fotografer, objekt som finns med och människor som porträtteras – alla har de olika rättigheter. Byrån ser till att ha full koll på rättigheterna så att du slipper otrevliga överraskningar.

 

  • En bra bildbyrå tillhandahåller bilder av teknisk och kompositionsmässig hög nivå. De bilderna går änsålänge inte att jämföra med bilder tagna med dagens telefoner.  

 

  • Letar du efter gamla bilder? Historiska bilder är svåra att återskapa. Som tur är ingår det i en bildbyrås uppdrag att spara alla bilder som har ett historiskt värde.

 

  • Bildbyråer har över hundra års erfarenhet av att lagra och sortera bilder. Hemmasnickrade arkiv har en tendens att bli en snårskog av märkliga organisationsmodeller som i slutändan gör det omöjligt att hitta rätt bild.

 

  • Du kan inte alltid förutspå i vilka sammanhang som bilden ska användas. Använder du bilder från en bildbyrå är du nästan garanterad att bilden håller för de flesta användningsområden: annonser, stora utomhustavlor, storbildskärmar.

 

  • Du kallar dig inte för hantverkare om du äger en verktygslåda. Detsamma gäller för fotografer. Bra bilder är inte avhängigt kamerans beskaffenhet utan fotografens yrkesskicklighet.  Om du inte har ett etablerat nätverk av fotografer är en bildbyrå din bästa vän.

Vi menar förstås inte att mobilbilder är oanvändbara i en generell mening, eller att alla situationer kräver en yrkesutbildad fotograf. Ibland är den bästa kameran den man har. Vi använder själva mobilbilder vid vissa tillfällen, men vi skulle aldrig sluta använda proffessionell utrustning bara för att det finns en mobil tillhands. 

Foto: Gabriele Lopez/Millenium/TT NTB Scanpix


Pensionera smartphones



Smartphones, smarta telefoner på TT-svenska, innebar ett stort tekniskt genombrott när de lanserades och gjorde mobilen till något mycket mer avancerat än tidigare. Namnet smarta telefoner var också signalen till att de här telefonerna kunde så mycket mer än vanliga mobiler. Men åren går fort, vanliga mobiler i den gamla bemärkelsen hör nu till undantagen och de flesta lurar nu för tiden är smarta. Behovet att tala om smarta mobiler finns inte därför längre. Begreppet kan pensioneras och det räcker gott att tala om mobiler eller mobiltelefoner. Ja, det där med telefoner är väl också snart överspelat då själva pratandet för många inte alls är det viktigaste skälet till att ha en mobil. Låt gå, vi behåller ordet mobiltelefoner ett tag till men allvarligt, hur länge hänger det med?


Back