Articles by

Stor eller liten bokstav - spelar det någon roll?



Visst gör det skillnad. Att ha bra koll på stor och liten bokstav kan vara avgörande för hur trovärdig en text och en skribent uppfattas.

I många fall finns det självklara regler som man sällan reflekterar över, till exempel att det ska vara stor bokstav på för- och efternamn, på platser, företag och i början av meningar.
Men ganska snabbt blir det svårare och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir fler och fler.

Förkortningar, namn med flera led, företagsnamn med bara versaler, företag med versaler mitt i namnet. Förkortningar som blir vardagsord, utländska förkortningar, fackspråk kontra vardagsspråk - det där kan vara riktigt knepigt.

Grundreglerna

Men det finns ändå några grundregler att hålla sig till. Om vi börjar med förkortningar av företag, organisationer och länder så handlar det om uttalet. Säger vi namnet bokstav för bokstav eller sägs det som ett helt ord? Om det är bokstav för bokstav som SMHI, UD och USA ska det vara versaler, men läses förkortningen som ett ord blir det små bokstäver utom på den första eftersom det är ett namn. Så här: Nato, Bris och Sida.

Men Ikea, Asea och Saab kanske någon undrar? Klassiska och internationellt kända företag som själva skriver sina namn med genomgående versaler, men språkregeln säger att de bara ska versal begynnelsebokstav. 

I övrigt kan företag skriva sina namn enligt egen praxis om de inte bryter mot etablerade språkregler som till exempel PrisXtra och TeliaSonera. Det är inte godkänt med versaler mitt i namn. 

Myndighetsnamn

Myndighetssverige har en egen regeluppsättning, som till vissa delar skiljer sig från det allmänna och etablerade systemet att skriva offentliga instanser. Myndigheterna tycker att i stort sett alla offentliga funktioner med en egen organisation och verksamhet ska skrivas med versal första bokstav. Det håller inte alla språkvårdare med om.
En gammal tumregel på det området är att myndigheter och instanser som är unika och fristående ska skrivas versalt, som Socialstyrelsen, Högsta domstolen och Försvarsmakten. Däremot säger samma regel att myndigheter och instanser som inte är unika, som tingsrätter, länsstyrelser och kommunala förvaltningar och nämnder, ska skrivas med liten begynnelsebokstav. Det är också den regeln som är dominerande i mediernas språkbruk, men myndigheterna själva tycker alltså tvärtom och skriver allt från tingsrätten i Karlstad, kommunstyrelsen i Vallentuna och justitiedepartementet med versal begynnelsebokstav. 

Vardagsorden

Teknikutvecklingen har gett oss många apparater i hemmen och många nya vardagsord. Ofta är orden förkortningar av längre och mer komplicerade uttryck och lika ofta hämtade direkt från engelskan. Allt från tv via cd och dvd till sms. Ursprungligen när de nya begreppen dyker upp skrivs de med genomgående versaler då de inte är uttalbara. Men på svenska finns regeln att de skrivs gement när de etableras som ord i vardagsspråket. På engelska hålls dock versalskrivningen kvar, samma sak på bland annat tyska och franska.        

En annan sak att tänka på är i vilket sammanhang texten ska användas. Är den avsedd för en allmän läsekrets eller för en specialiserad publik? På många områden finns regler för det egna fackområdet, ord som i en branschtidning eller facktidskrift skrivs med versaler eller versal förstabokstav skrivs i det allmänna nyhetsspråket ofta med gemener. Skrivningen av namn på sortbeteckningar inom djur- och växtriket, liksom på begrepp inom vetenskap och medicin kan skilja mellan fack- och allmänspråk.

Reglerna kan tyckas många och det finns ännu fler än de ovan. Men att vara noga med storleken på bokstäverna är viktigt om texten ska falla läsaren i smaken.



Fördjupning i ämnet:

TT-språket: Versaler och gemener

Se alla våra exempel på stor eller liten bokstav.


Infografik och marknadsföring: tre anledningar till att det fungerar



Vi människor filtrerar all inkommande information för att undvika att överbelasta hjärnan. Visste du att hjärnan filtrerar bort 99 procent av alla sinnesintryck omedelbart? En nyckelkomponent i filtreringsprocessen är förmågan att värdera om information är annorlunda från vad vår hjärna är van vid.  All information som bedöms vara ny eller avvikande drar till sig hjärnans uppmärksamhet.

Hur hänger detta samman med infografik? Jo, infografik kan sätta din information i ett sammanhang som blir både unikt och iögonfallande för målgruppen

Vad lämpar sig infografik väl för? Mark Smiciklas skriver i boken The Power of Infographics att infografik lämpar sig särskilt bra i marknadsföring. Det finns tre anledningar till det:

Lättsmält information

Vi konsumerar mer och mer innehåll på nätet och generellt är lästakten långsammare på skärmar än i böcker.  Faktum är att vi mestadels skummar och scannar innehåll. Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har i sin forskning konstaterat att en genomsnittlig person bara läser 20 procent av texten på en vanlig webbsida.  Annan beteendeforskning visar också på att vi konsumerar mycket innehåll i olika kanaler samtidigt, men på en ytlig nivå. Infografik och visuell information har förmågan att sticka ut från övrigt innehåll på nätet och fånga användarens intresse.

Delbarhet

Du har säkert hört talas om word of mouth – men känner du till word of mouse?  Alltså hur information sprids mellan användare på nätet. De flesta människor vill vara säkra på att innehållet som de delar på nätet stämmer överens med deras värderingar och är relevant för personerna i deras nätverk. Samtidigt har många inte tid att läsa igenom allt innehåll i exempelvis ett blogginlägg. Följaktligen är många mindre benägna att dela en viss typ av innehåll, som exempelvis långa texter. Tröskeln för att dela är dock betydligt lägre för infografik. I en grafik är budskapet tydligt summerat och all nödvändig information finns tillgänglig vid första anblick – och på så vis är det enklare för människor att avgöra om de vill dela innehållet i sina nätverk.

Coolhetsfaktorn

Sist men inte minst nämner Marc Smiciklas att estetiken är en anledning till att det är så effektivt. Infografik är annorlunda och ”coolt” att titta på. Konkurrensen om uppmärksamheten är otroligt hård – en vanlig användare blir exponerad för information som motsvarar 174 tidningar – varje dag! Personen som du vill nå tillbringar max ett par sekunder på att ta del av ditt innehåll innan hen bestämmer sig för att gå vidare till nästa sajt, inlägg eller nätverk. Ett par sekunders uppmärksamhet på en infografik är ofta gott om tid för att personen ska kunna bedöma om innehållet är intressant. Med visuell information kan du särskilja ditt innehåll på ett sätt som står ut och drar till sig målgruppens uppmärksamhet.

Källa:

Marc Smiciklas: The Power of Infographics: Using pictures to Communicate and Connect With Your Audience.


Skrivråd: fastna inte i andras språkbruk



Vem ska läsa det du skriver?

Det är den första frågan varje skribent måste ställa sig. Vem skriver du för?

Svaret på frågan avgör hur du skriver och det gäller alla som vill förmedla ett budskap i skrift.

Ändå fastnar vana skribenter, som till exempel nyhetsjournalister, ofta i just den fällan.

Har journalisten pratat med en polis om något dramatiskt som inträffat blir texterna inte sällan en uppvisning i polisprosa. Ord som bragts om livet, anträffa, efterspana, avfördes används inte i vardagligt tal. Men orden förekommer i polisrapporter som oftast är avsedda främst för andra poliser eller åklagare och de används av poliser när de svarar på journalisternas frågor.

En nyhetstext med de orden blir främmande och stelbent för den vanlige läsaren eller lyssnaren, de enda som känner sig hemma i ordvalen är andra poliser.

Och den som intervjuar en läkare eller specialist inom vetenskapens område måste lägga stor kraft på att förklara för den som inte är expert vad det handlar om. Då går det inte att enbart använda korrekta fackuttryck och komplicerade orsakssamband måste förenklas och förkortas så att de blir begripliga utan att för den skull bli felaktiga.

Undantag

Men, det finns ett stort MEN, är det andra experter som ska läsa det du skriver är kraven naturligtvis andra. Då blir sannolikt exaktheten i berättelsen viktigare än att vem som helst fullt ut ska förstå vad som skrivs. Förenklingarna behöver inte göras och skribenten kan utgå från att den etablerade fackterminologin förstås av läsaren. Det handlar alltså om vem som ska läsa det du skriver.

Av och till hörs att ett visst sätt att skriva stänger ute de som inte redan är insatta. Och målet för en skribent som vill nå ut brett med sin text måste tveklöst vara att locka så många som möjligt till läsning (om det nu inte är så att texten är avsedd för en begränsad och homogen grupp).

Egentligen är det samma sak som för politiker, talar du för den egna lokala partigruppen eller är du ute på valturné för att locka nya väljare? Skriver du för de redan troende, för de som redan är väl insatta i ämnet, eller skriver du för att locka andra, inte lika insatta, att läsa och intresseras av ämnet?

Vem ska läsa det du skriver?

Några handfasta tips:

  • Ska den som uttalar sig göra det i egenskap av sin yrkesroll? Förbered dig redan innan intervjun på fikonspråk och läs på om vardagliga motsvarigheter som kan användas i stället.
  • Vi har samlat några vanligt förekommande fackord och dess vardagliga motsvarighet i TT-språket. Du hittar dem här: TT-språket
  • Be någon som inte är insatt i ämnet att läsa din text för att säkerställa att den är begriplig. 

"Man samlar alla, och så HÄNDER det"




- Det som verkligen gjorde intryck var när jag bad TT Nyhetsbyråns designer om en sak och tänkte att det skulle väl ta fem veckor, och så frågade han mig om det var okej ifall jag fick det först nästa dag.

Anna Nordström är nybliven IT-chef på TT Nyhetsbyrån och berättar om sin första vecka på TT, för tre och ett halvt år sedan när hon började som projektledare.

Hon kom då från en IT-avdelning på 150 personer till en med under 20. Och blev förvånad över hur mycket teknikutveckling som pågick. Och hur det gick till.

- Känslan att man på TT kan samla alla i ett rum, diskutera och ta beslut, och så HÄNDER det.

- Det är bra när det är väldigt kort mellan beslut och handling, då kan man göra om ifall det blev fel. Och man måste våga prova.

Det är vad som lockade henne att ta chefsjobbet. Hon "tycker inte om att ha tråkigt på jobbet" och säger att här finns hela tiden saker att förändra. Hon låter som om förändring i sig alltid är bra.

- Ja, jag tror att ALLT kan förbättras! Så att man utvecklar kreativa, smidiga lösningar och arbetssätt.

De tekniska plattformarna gillar hon: TT är en bra bit in i skalbara molntjänster, och bygger en sammanhållen arkitektur av mikrotjänster för att kunder ska kunna filtrera och bearbeta nyhetstjänster och annat. Dessutom en rad redaktionella verktyg.

Vad fick då IT-proffset från Svenska Spel att söka sig till nyhetsbranschen?

- Samhällsnyttan. Varumärket TT är något jag kan stå för. 

Väl på plats fann hon drivet mot modernisering inom IT-avdelningen stimulerande. TT förser alla Sveriges medier med nyhetstexter, video, foto och grafik dygnet runt och är också innehållsbyrå åt många verksamheter utanför mediebranschen. Man provar maskininlärning och vill ge sig på automatiserad bildigenkänning och redskap för att detektera fejknyheter ihop med redaktionen.

Som ny chef – och som erfaren projektledare – vad menar Anna Nordström får en IT-avdelning att fungera riktigt bra?


- Öppenhet är viktigast, att inte bygga väggar. Alla måste kunna prata med varandra, över avdelningarna.

Och:

- De som kan saken måste ha mandat och ta ansvar för att själva fatta beslut. Man får inte lägga besluten för högt upp i organisationen. Det måste kunna gå fort, om det är något problem.

På TT är gränsen flytande mellan driftare och programmerare, vilket ger både större stabilitet i systemen och utrymme för personlig kompetenshöjning. Anna Nordström vill nu fortsätta driva redaktioner och IT närmare varandra.

- Vi går mot allt mer tekniska lösningar. Det är redan flera på redaktionen som lär sig att koda. Det är viktigt att kunna skriva och uttrycka sig som journalist, men också att lära sig mer och mer tekniskt, och att vi hjälps åt.

En framtidsspaning - vad har TT:s kunder att vänta sig framöver?

- Att vi lyckas visualisera och sam-paketera mer, så att man lätt kan hämta in och publicera allt som TT gör vid en stor nyhetshändelse: video, grafik, direktrapportering… och vår enorma bilddatabas.

Samt redaktionella verktyg för att göra bildspel, tidslinjer och diagram.

- Det fina är att vi testar dem internt på vår redaktion, medan vi utvecklar dem, och ser att de funkar innan våra kunder börjar använda dem. Anna Nordström började en gång som florist och kom in på kundservicen på Tipstjänst för 23 år sedan. Tipstjänst blev Svenska Spel och hon blev projektledare på en slingrande väg via ombud, marknads- och säljavdelningarna och med testning och teknisk projektledning. Till sist metod- och processansvarig. Vid sidan om det är hon utbildad till fartygsbefäl och maskinbefäl och aktiv i Sjöräddningssällskapet. Cyklar gärna och åker skidor. Kan snickra och sticka. Samt har familj.


Infografik: Vilket diagram passar till vad?



Dags att damma av mellanstadiematten. En graf eller ett diagram är en av de vanligaste beståndsdelarna inom infografiken. Eftersom människor bearbetar bilder ofantligt mycket snabbare än text är infografik det perfekta verktyget när du vill sätta siffror i ett sammanhang. I detta blogginlägg går vi igenom vilka diagram som lämpar sig för vad ur ett infografiskt perspektiv, alltså vilka diagramtyper som vi använder oftast och till vad.

Var vaksam på valet av diagram

Redan i mellanstadiematematiken får vi lära oss vilka diagram som passar till vad, men alltför ofta ser vi exempel på hur det blir fel ändå. Att välja fel diagram innebär att mottagaren kanske missar poängen eller värre – att siffrorna inte blir begripliga.  I värsta fall blir datan helt förvanskad. 

Här är de vanligaste diagramtyperna som vi använder och exempel på när de bör användas.

Stapeldiagram:

Stapeldiagram är ett av de vanligaste diagrammen, som används för att grafiskt illustrera värden. Staplarnas höjd i diagrammen visualiserar hur olika värden förhåller sig till varandra.

Använd stapeldiagram för att illustrera värden som inte är rena tal, som till exempel när du vill visa fördelningen mellan olika svarsalternativ i en enkät. Stapeldiagram kan också användas för att jämföra värden i en datakategori (alltså grupp), till exempel för att visa på försäljningen av en viss vara över tid. Men om du har många mätpunkter (till exempel datum) som du vill illustrera rekommenderas i stället ett linjediagram.

Här är ett exempel på ett stapeldiagram som använts för att redovisa enkätsvar. 

Och här för att jämföra värden i samma datakategori, alltså att visa på försäljningen över tid. 



Cirkeldiagram:

Cirkeldiagram kallas ofta för pajdiagram. De olika ”pajbitarna” representerar delar av en helhet och hela cirkeln är alltid 100 procent.

När används cirkeldiagram? Använd cirkeldiagram där du har en helhet och vill visa delarna, till exempel om du vill visa bolagsandelar i en bransch eller könsfördelningen i en skolklass. 

                



Linjediagram (kurvdiagram)

Linjediagram kallas ofta för kurvdiagram. De används när det finns många mätpunkter och du vill visa utvecklingen över tid. Du kan också använda flera dataserier för att jämföra dem sinsemellan. 

När används linjediagram? När du vill visa på förändringar över tid, såsom trender eller historisk utveckling. Allt från befolkningsutveckling till försäljningssiffror eller hur många gånger frasen “funny cats” har googlats sedan 2007.

I exemplet ser ett linjediagram som visar hur många samtal som rings till 1177 om nästäppa och snuva. 



Skiktat stolpdiagram:

Precis som cirkeldiagram visar skiktade stolpdiagram andelen och totalen.  Jämfört med cirkeldiagram kan ett skiktat stolpdiagram vara mer överskådligt när du vill jämföra flera datakällor.

När används stolpdiagram? Använd skiktade stolpdiagram när jämförelsen mellan olika datakällor är viktigare än totalen. Till exempel om du vill illustrera hur stor pensionen blir totalt och nedbrutet på de olika inbetalningstyperna.  

Här är ett exempel på ett skiktat stolpdiagram som visar mängden hushållsavfall per person och nedbrutet på vilken typ av avfall.



Ytdiagram:

Ytdiagrammen påminner om linjediagrammen, men informationen överlappar (standardytdiagram) eller staplas på varandra så att totalen visas högst upp. Ytdiagrammen visar också förändringen över tid. 

Staplat ytdiagram:

Ett staplat ytdiagram visar flera dataserier över tid och deras andelar i förhållande till totalen, som representeras av ytlinjen högst upp.  Det finns också ytdiagram som inte visar andelarna av totalen, utan bara förändringarna över tid, men de är inte särskilt vanliga i infografik. 

När används staplade ytdiagram? Använd staplade ytdiagram när du vill se både utvecklingen över tid och bryta ner datan och jämföra den med annan data, till exempel om du vill illustrera hur företagets försäljning har utvecklats de senaste fem åren och nedbrutet på olika marknader.

Här är ett exempel på ett skiktat ytdiagram som visar antalet körkortsinnehavare fördelat på ålderskategori och hur antalet har förändrats över tid. 



Runda ytdiagram

Det är en typ av diagram som visar värden som lika stora cirklar, där cirkelns yta motsvarar värdet. Använd denna typ av diagram försiktigt eftersom det kan bli ganska svårtytt.

När används runda ytdiagram? Runda ytdiagram används i stort sett bara i kartor där datan är knuten till en plats, till exempel när du vill visa hur många foodtrucks det finns i Stockholm och var de står. 

Här är ett exempel på ett runt ytdiagram som visar på hur många valpkullar som fötts på olika ställen i Sverige. 



Verkar det rörigt? Här en fuskblad över alla diagramtyper och vad de används till. Lycka till!

 



Sju typer av fejknyheter





Här följer del två av tre i vår bloggserie om falska nyheter. I förra inlägget skrev  vi om hur du identifierar fejkade nyheter. I detta inlägg går vi djupare in på vad falska nyheter egentligen är. Fejkade nyheter har funnits så länge som det har funnits nyhetsförmedling. Med om det tidigare var svårare att nå ut med fejkade nyheter till en bred publik är det i dag busenkelt tack vare sociala medier. 

Vad är egentligen en fejkad nyhet?  Enligt Magnus Aabech, nyhetsutvecklare på norska nyhetsbyrån NTB, finns det sju typer av fejknyheter med varierande grad av uppsåt.

1. Satir eller parodi

Satirtexter eller parodier är en form av fejkade nyheter. De är i huvudsak skapade för att roa och inte för att skada – även om det kan missförstås. 

2. Falskt kopplat

När rubriken, bilden eller texten inte stöder innehållet. 

3. Vilseledande innehåll

Skapat för att skada individ eller företeelse.

4. Falskt sammanhang

När riktigt innehåll är delat i felaktigt sammanhang.

5. Utnyttjade källor

När trovärdiga källor påstås säga saker de inte har sagt.

6. Manipulerat innehåll

När riktigt innehåll är manipulerat eller ändrat för att vilseleda.

7. Fabricerat innehåll

Enbart skapat för att skapa oreda. 




Så känner du igen fejkade nyheter



Verkar nyheten för bra för att vara sann?

Då är den oftast det.

Här kommer några enkla sätt att avgöra om nyheten är fejkad eller ej.

Börja med att undersöka om källan är trovärdig. Vem står bakom? Kolla upp andra texter från samma avsändare. Verkar de trovärdiga? Läs mer än bara rubriken och se om den verkligen har täckning i texten. Vill avsändaren sälja något? Klicka på deras sajts “Om oss”-länk och undersök vad de säger sig vara. Har de koll på ämnet?

Om källan verkar trovärdig, kolla upp den sajt texten ligger på. Verkar den trovärdig? Googla sajtens namn och “fake news” eller “fejkade nyheter”. Kolla vem som äger domännamnet, för svenska sidor via söktjänsten på Internetstiftelsens hemsida (iis.se) och för utländska via sajten who.is.

Om nyhetssajten upplevs trovärdig, undersök om nyheten verkligen är ny. Se när den publicerades, i många fall cirkulerar gamla nyheter runt för andra, sjunde eller 23:e gången på sociala medier. Det som var sant för fyra år sedan behöver inte vara sant i dag.

Om den är ny, undersök om bilden är riktig. Vem tog den? Kolla upp filnamnet och filens metadata. Är den gammal eller manipulerad? Försök hitta bilden i ett annat sammanhang. Bildgoogla!

Om den är riktig, använd magkänslan. Gör texten dig upprörd? Det kanske är just därför den publicerats. Bottnar din reaktion i politisk hemvist eller fördomar? Den kanske är tänkt att få just en sådan som du att reagera. Hur hållbar är argumentationen? Bottnar den i forskning och statistik eller bara i tyckande och känsla?

Om magkänslan är med så undersök andra källor. Vad skriver andra medier om saken? Finns det länkar? Avsaknad av länkar kan vara ett tecken på att den är fejk.

Och, till slut, verkar historien fortfarande vara för bra för att vara sann? Var då försiktig med att sprida den vidare.

Källor: NTB/TT/Internetstiftelsen i Sverige/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap



Prova själv hur lätt det är att fejka nyheter på sidan Break your own news



Möt Ronja som bara skriver om pressmeddelanden



Sedan många år rapporterar vi om offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och nu låter vi vår nyaste reporter Ronja sköta jobbet. Hon gör det utan att någonsin skriva fel eller behöva ta ledigt och hon kräver inte ens lön. Ronja är nämligen vår nya reporterrobot.

Vår journalist/utvecklare Mats Rörbecker är den som ligger bakom roboten Ronja. Han lät bygga roboten – som läser pressmeddelandet och skriver en notis – för att underlätta rutinmässiga arbetsuppgifter på redaktionen. Förr gjordes arbetet manuellt, genom att en reporter hämtade ett pressmeddelande och i väldigt mallad form skrev de viktigaste uppgifterna om, exempelvis, hur industriproduktionen utvecklats den senaste månaden. 

Målet är att låta Ronja producera 10 till 20 rutinjobb i veckan och sända notiserna direkt till våra kunder. Sedan tar våra journalister vid och utvecklar de statistiknyheter vi bedömer att vi behöver gå vidare med.

Vi letar just nu fler aktörer för Ronja att bevaka. Det som krävs för att Ronja ska kunna skriva notiser är att aktören har intressant data och ett öppet API som vi kan koppla upp henne mot. 


Känner du till någon aktör som vi borde låta Ronja bevaka,  eller vill du veta mer om våra projekt för automatiserad journalistik? Kontakta Vicktor Olsson vicktor.olsson [at] tt.se.

Foto: Klara G/TT


Fyra knep för att ta bättre pressbilder



Det enklaste sättet att öka intresset för ditt pressmeddelande är att bifoga pressbilder. Pressbilder är tacksamt för medier som vill publicera din nyhet, eftersom det är tids-och kostnadskrävande att skicka dit en fotograf som ska ta egna bilder. En bra pressbild är bilden som demonstrerar nyttan med din tjänst eller produkt, som kan påvisa allvaret i problemet som du kan lösa eller ger ett ansikte åt något som annars förblir anonymt för läsaren. Ett vanligt misstag kan vara att bara bifoga produktbilder som säger föga mer om produkten än att den finns. Självklart har produktbilden sin givna plats,  exempelvis i inspirationskollage, produktrecensioner, "plock-sidor" med mera, men glöm inte att säkra upp med bilder på när produkten eller tjänsten används.

Här är fyra perspektiv att ta i beaktande som hjälper dig att ta mer intressanta pressbilder:

  • Målgruppen. Vilka bilder skickar du till vilka medier? Featurebilagor, glossy magasin eller kvällspress – alla har de olika bildspråk. Låt de också fungera som inspiration för dina bilder. Hur ser de andra bilderna ut i respektive media? 
  • Narrativet. Tänk ut en historia som bilden ska berätta. Är det människan som påverkas, produkten eller tjänsten som löser ett problem eller allvaret i situationen som ska avbildas?
  • Känslorna. Vilka känslor ska betraktaren få? Igenkänning? Köplust? Inspiration?
  • Tonaliteten. Låt nyheten sätta tonen för bilderna. En glad nyhet kan med fördel illustreras av en leende vd. En mer dämpad nyhet kommer till sin rätt med en sober bild.

Situation #1 Produktbilden
Du vill ha en bild som visar din nya produkt eller tjänst. Välj ut en situation där din produkt eller tjänst bidrar med den största nyttan. Det viktigaste är att produkten eller tjänsten faktiskt används. Du kan också visa på känslorna hos personen när den används, om det till exempel är en digital tjänst som är svår att fotografera. Eller bild på den digitala tjänsten i rätt miljö, så som i mobiltelefonen och så vidare. Som komplement är det bra med en produktbild med neutral bakgrund så att produkten enkelt går att frilägga, men tänk på att det inte är en katalog du fotograferar för.

Situation #2 Personporträttet
Den absolut vanligaste pressbilden är porträttbilden på företrädare för verksamheten. Ett grundläggande tips är att alltid använda nytagna och högupplösta bilder på den som är citerad. Hur ska personen som avbildas framträda? Beroende på hur personen fotograferas förmedlar bilden olika budskap. Om personen avbildas i sin arbetsmiljö ger det ett mer professionellt intryck än om hen avbildas tagen ur sin miljö, som exempelvis på gatan utanför kontoret. Inget är rätt eller fel utan det handlar om vad sammanhanget ska förmedla. Tänk också på personens kroppsspråk. Uppställt och med neutralt ansiktsuttryck eller in action och mindre regisserat. Pressbilderna ska samspela med innehållet i pressmeddelandet.

Situation #3 Nyhetsbilden
Du vill ha pressbilder från ett event eller en händelse. En nyhetsbild strävar efter att vara autentisk. Undvik därför arrangerade situationer eller bilder som är hårt redigerade, till exempel orealistiskt ljusa bilder.  Bilder som kanske inte är tekniskt riktiga kan göra jobbet bra ändå, om de bara sammanfattar budskapet.
Fundera också över utsnittet. Allt som syns i bilden är budskapsbärande. Ska varumärkets logotyp finnas med? Vilken färgskala syns i bilderna? Ska färgerna vara i linje med varumärkets grafiska profil? Fotograferar du inne på kontoret är det en god idé att rensa bort sladdar eller andra störande element, som annars riskerar skapa distraktionsmoment i bilden.
Avslutningsvis vill vi också tipsa om att hellre fota fler bilder än färre. Formatsäkra och välj samma motiv i både stående och liggande format och variera samma motiv med neutrala och mer färgglada bakgrunder.  Då ökar chansen för att någon av bilderna faller redaktören i smaken eller fungerar med den övriga layouten.
 




TT satsar på robotjournalistiken



Så jämförs lärarbehörighet med enkel automatisering

TT:s nyhetsrobot gör det enkelt för läsare att jämföra kvaliteten i tusentals skolor.
Vår skolreporter Anna Lena Wallström och projektredaktör Mats Rörbecker har masserat Skolverkets data i vår senaste nyhetsrobot som publiceras i dag. Med hjälp av den kan våra kunder låta läsare göra egna jämförelser direkt på den egna sajten eller i mobiler och appar.

- Nyhetsroboten ger också redaktionerna snabb tillgång till underlag för egna lokala eller regionala vinklar på riksintressanta nyheter, säger Vicktor Olsson, nyhetschef och redaktionell utvecklingschef.

Sedan slutet av förra året har TT Nyhetsbyrån producerat ett antal nyhetsrobotar med olika inriktningar, exempelvis arbetslöshet, bostadspriser, befolkningsstatistik och nyföretagande. Formen vi valt är enkel, rak och mallad. Utifrån offentlig eller unik data kan vi med ett egenbyggt verktyg i dag snabbt skapa en widget och generera exempelvis 290 kommunrelevanta texter.

- Detta ökar värdet av våra nyheter. Inte minst för de läsare som befinner sig utanför storstadsområdena och de största kommunerna, säger Mats Rörbecker, som är reporter och utvecklare.


Bakåt