Articles by Sophia Schyman

Tips: bilderna som konverterar på nätet



De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

  • Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
  • Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
  • Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

  • Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
  • Produktbilder som visar mycket detaljer.
  • Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
  • Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017


Tänk på detta innan du delar nyheter



Var inte för ivrig med att dela på Facebook eller retweeta på Twitter under stora nyhetshändelser.

Innan du delar, tänk på detta först:

1. Fel information först

Direkt efter händelsen kommer mediebolagen publicera felaktigheter. Informationen är knapphändig samtidigt som kravet att berätta det som hänt är stort.

2. Lita inte på anonyma källor

“Källor inom polisen” kan betyda allt från Säpo-chef till trafikpolis i en bil som “hört nåt”. Behandla de uppgifterna med stor skepsis.

3. Lita inte på nyheter som citerar andra nyhetsbolag som i sin tur citerar anonyma källor.

Bara för att ett annat mediebolag skrivit något så blir det inte sant. Extra vaksamhet krävs dessutom när andra mediebolaget använder sig av anonyma källor.

4. Blixten slår oftast bara ner en gång

Det förekommer nästan alltid uppgifter om en andra skjutning eller en andra bomb eller en andra någonting, och de uppgifterna är i de allra flesta fall falska. Det är lätt att bli fartblind och övertolka andra händelser direkt efteråt, så ta sådana uppgifter med en stor nypa salt tills de bekräftats.

5. Var noga med att känna igen språket i rapporteringen.

“Vi får rapporter att…..” kan egentligen betyda vad som helst. “Vi väntar på bekräftelse” betyder att de inte har just det.

6. Närheten

Se till att följa nyhetsbolag som, rent geografiskt, är nära händelsen.

Har de som rapporterat sett saken med egna ögon, är de på plats, känner de till omgivningen? Ju närmare nyheten ju högre trovärdighet.

7. Jämföra många nyheter.

Om något mediebolag säger sig kunna bekräfta att “det eller det” har hänt, vad uppger de andra? Ju färre exempel man har på det som har hänt, ju större anledning till att vara försiktig.

8. Stora händelser föder stora fejkare och stora photshoppare.

Det finns många bedragare som vet att folk griper tag i vilken bild som helst under stora nyhetshändelser. Så de kanske photoshoppar en gammal bild för att få den att se ny ut. Var väldigt försiktig med bilder som verkar “för bra”, titta också hur spridd bilden är i övrigt.

9. Undvik reflexstyrd retweetning.

Tänk efter först. Annars blir du själv en spridare av fejkade nyheter, vilket är precis vad de vill uppnå.

Källor:

On the Media’s “Breaking News Consumers Handbook”

NTB

TT Nyhetsbyrån

Länktips för dig som vill läsa mer:

Svenska sidor:

https://www.svd.se/om/falska-nyheter

http://www.dn.se/om/falska-nyheter/

https://www.metro.se/om/falska-nyheter

http://www.gp.se/om/Falska%20nyheter

Utländska:

http://faktisk.no/

https://digiday.com/uk/le-monde-identifies-600-unreliable-websites-fake-news-crackdown/

http://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-pdf/

Facebook:

https://media.fb.com/2017/04/06/a-new-educational-tool-against-misinformation/


Vi släpper pressrummet 2.0



Vi ställde tidigare i år frågan till våra journalister vad de tyckte var viktigast när de besöker ett pressrum.  Deras åsikter är grunden för sommarens stora uppdatering som innehåller en rad förbättringar.  På kvällen den 16 juni släpper vi vårt nya pressrum, med de största förändringarna sedan vi lanserade Via TT. Förändringarna gäller bara de hostade pressrummen på Via.

Hantera dina kontakter

Uppgradera vissa kontakter till primära, informera om kontaktens tillgänglighet eller dölj dem. Primära kontakter får en VIP-placering i pressrummet, så att journalister snabbt kan ringa till dem utan att söka bland kontakterna. 

Gruppera kontakterna efter funktion eller ämnesområden. Samla alla i ledningen eller alla era ämnesexperter under en grupp så att journalisterna ser direkt vem de ska ringa om vad. Läs mer. 


Sortera ditt pressmaterial i kategorier

Skapa samlingar med olika typer av pressmaterial som handlar om samma ämne. Det gör det enkelt för intresserade att snabbare hitta alla relaterade bilder, statistik, grafiker med mera. Läs mer.

 

Skapa en egen, sökbar mediebank i ditt pressrum

Namnge dina bilder, skriv beskrivningar, lägg dem i kategorier och hantera rättigheter. Använd Via TT som mediebank för allt pressmaterial. Ladda upp dokument, logotyper eller videor. Filerna blir sökbara för alla. Du kan också dölja filer om du vill bygga upp en privat mediebank med filer som inte är sökbara eller tillgängliga för utomstående. Läs mer.



Bädda in bilder

Lagra alla dina bilder på exempelvis Flickr och bädda in dem i mediebanken.  

Redigera fokuspunkten i bilder

Ställ in fokuspunkten i dina bilder så att beskärningen av bilderna som visas i pressrummet blir optimal. Läs mer.

Enklare att prenumerera

Bädda in vår prenumerera-länk på din webbsida, i e-postsignaturer eller sociala medier. De som klickar på länken får upp en dialogruta där de kan välja att prenumerera på alla era pressutskick. Läs mer.

 

Tekniska förbättringar

I denna uppdatering har vi gjort en del större förändringar under huven, som syftar till att förbättra sökmotorernas sätt att indexera ditt innehåll i pressrummet.

I korthet har vi:

  • förbättrat prestandan och hastigheten, nu laddas innehållet ännu snabbare än tidigare vilket är särskilt bra för dem som läser dina pressmeddelanden via mobilen,
  • gjort om responsiviteten för att göra upplevelsen bättre för dem som surfar in via mobil och padda,
  • förbättrat url-strukturen till innehållet i ditt pressrum så att sökmotorer enklare kan läsa in vad det är för något
  • tagit bort skräp som indexerats i onödan.

Vill du veta hur du gör i ditt befintliga pressrum, eller vill du veta mer om Via TT? Läs våra guider på supportsidorna eller kontakta oss direkt på 08-6922615


Pressmeddelandets förbjudna lista



Det är mycket lättare att skriva pressmeddelande än man först kan tro.  Pressmeddelandet har ett visst antal komponenter som alltid bör finnas med; rubrik, notisversion (ingress), brödtext, citat, kontaktuppgifter och länkar. Har du bara en nyhet så brukar det mesta falla på plats av sig självt. När du har börjat att författa texten finns det dock några fallgropar du bör vara vaksam på. 

Här listar vi de viktigaste sakerna som du bör undvika i ett pressmeddelande:

  • Ulf Lundell-språk.  Strunta i långa och krångliga meningar med en massa kommatecken och bisatser. Två korta meningar är oftast bättre än en lång.
  • Ernest Hemingway-språk. Extremt korta meningar kan ge texten en hård, stötig och ibland till och med komisk prägel.  
  • Modeord: Uttryck som känns rätt i dag kan lätt kännas gamla och trötta redan i morgon.  Hoppa därför över uttryck som "det kärvar", "slå ett slag för", "starta upp", "ställa upp på" och "uppleva sin situation". 
  • Klyschor: Språkliga uttryck som har använts så frekvent att de slitits ut och endast används av slentrian ska också undvikas. Som till exempel "boven i dramat", "slog en järnring", "komma in i bilden", "komma till skott" och "lägga locket på".
  • Konsultsvenska. Uttryck som ”fokusera brett”, "Ikläda sig marknadsledarhatten", ”stretcha visionen”, ”DoA, dead on arrival”, ”Pinpointa" och "Användargenererat content" ska naturligtvis undvikas.
  • Förkortningar. Skriv ut dem istället. Förkortningar som "bland annat", "bland andra", "cirka", "med flera", "det vill säga", "etcetera", "med mera", "och dylikt" och "och så vidare" skrivs ut just så.

Lycka till!



Fler tips på ämnet:

Fem steg för att hitta nyheten

Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi


Back