Tips: bilderna som konverterar på nätet



De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

  • Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
  • Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
  • Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

  • Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
  • Produktbilder som visar mycket detaljer.
  • Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
  • Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017


Skrivråd: fastna inte i andras språkbruk



Vem ska läsa det du skriver?

Det är den första frågan varje skribent måste ställa sig. Vem skriver du för?

Svaret på frågan avgör hur du skriver och det gäller alla som vill förmedla ett budskap i skrift.

Ändå fastnar vana skribenter, som till exempel nyhetsjournalister, ofta i just den fällan.

Har journalisten pratat med en polis om något dramatiskt som inträffat blir texterna inte sällan en uppvisning i polisprosa. Ord som bragts om livet, anträffa, efterspana, avfördes används inte i vardagligt tal. Men orden förekommer i polisrapporter som oftast är avsedda främst för andra poliser eller åklagare och de används av poliser när de svarar på journalisternas frågor.

En nyhetstext med de orden blir främmande och stelbent för den vanlige läsaren eller lyssnaren, de enda som känner sig hemma i ordvalen är andra poliser.

Och den som intervjuar en läkare eller specialist inom vetenskapens område måste lägga stor kraft på att förklara för den som inte är expert vad det handlar om. Då går det inte att enbart använda korrekta fackuttryck och komplicerade orsakssamband måste förenklas och förkortas så att de blir begripliga utan att för den skull bli felaktiga.

Undantag

Men, det finns ett stort MEN, är det andra experter som ska läsa det du skriver är kraven naturligtvis andra. Då blir sannolikt exaktheten i berättelsen viktigare än att vem som helst fullt ut ska förstå vad som skrivs. Förenklingarna behöver inte göras och skribenten kan utgå från att den etablerade fackterminologin förstås av läsaren. Det handlar alltså om vem som ska läsa det du skriver.

Av och till hörs att ett visst sätt att skriva stänger ute de som inte redan är insatta. Och målet för en skribent som vill nå ut brett med sin text måste tveklöst vara att locka så många som möjligt till läsning (om det nu inte är så att texten är avsedd för en begränsad och homogen grupp).

Egentligen är det samma sak som för politiker, talar du för den egna lokala partigruppen eller är du ute på valturné för att locka nya väljare? Skriver du för de redan troende, för de som redan är väl insatta i ämnet, eller skriver du för att locka andra, inte lika insatta, att läsa och intresseras av ämnet?

Vem ska läsa det du skriver?

Några handfasta tips:

  • Ska den som uttalar sig göra det i egenskap av sin yrkesroll? Förbered dig redan innan intervjun på fikonspråk och läs på om vardagliga motsvarigheter som kan användas i stället.
  • Vi har samlat några vanligt förekommande fackord och dess vardagliga motsvarighet i TT-språket. Du hittar dem här: TT-språket
  • Be någon som inte är insatt i ämnet att läsa din text för att säkerställa att den är begriplig. 

Tänk på detta innan du delar nyheter



Var inte för ivrig med att dela på Facebook eller retweeta på Twitter under stora nyhetshändelser.

Innan du delar, tänk på detta först:

1. Fel information först

Direkt efter händelsen kommer mediebolagen publicera felaktigheter. Informationen är knapphändig samtidigt som kravet att berätta det som hänt är stort.

2. Lita inte på anonyma källor

“Källor inom polisen” kan betyda allt från Säpo-chef till trafikpolis i en bil som “hört nåt”. Behandla de uppgifterna med stor skepsis.

3. Lita inte på nyheter som citerar andra nyhetsbolag som i sin tur citerar anonyma källor.

Bara för att ett annat mediebolag skrivit något så blir det inte sant. Extra vaksamhet krävs dessutom när andra mediebolaget använder sig av anonyma källor.

4. Blixten slår oftast bara ner en gång

Det förekommer nästan alltid uppgifter om en andra skjutning eller en andra bomb eller en andra någonting, och de uppgifterna är i de allra flesta fall falska. Det är lätt att bli fartblind och övertolka andra händelser direkt efteråt, så ta sådana uppgifter med en stor nypa salt tills de bekräftats.

5. Var noga med att känna igen språket i rapporteringen.

“Vi får rapporter att…..” kan egentligen betyda vad som helst. “Vi väntar på bekräftelse” betyder att de inte har just det.

6. Närheten

Se till att följa nyhetsbolag som, rent geografiskt, är nära händelsen.

Har de som rapporterat sett saken med egna ögon, är de på plats, känner de till omgivningen? Ju närmare nyheten ju högre trovärdighet.

7. Jämföra många nyheter.

Om något mediebolag säger sig kunna bekräfta att “det eller det” har hänt, vad uppger de andra? Ju färre exempel man har på det som har hänt, ju större anledning till att vara försiktig.

8. Stora händelser föder stora fejkare och stora photshoppare.

Det finns många bedragare som vet att folk griper tag i vilken bild som helst under stora nyhetshändelser. Så de kanske photoshoppar en gammal bild för att få den att se ny ut. Var väldigt försiktig med bilder som verkar “för bra”, titta också hur spridd bilden är i övrigt.

9. Undvik reflexstyrd retweetning.

Tänk efter först. Annars blir du själv en spridare av fejkade nyheter, vilket är precis vad de vill uppnå.

Källor:

On the Media’s “Breaking News Consumers Handbook”

NTB

TT Nyhetsbyrån

Länktips för dig som vill läsa mer:

Svenska sidor:

https://www.svd.se/om/falska-nyheter

http://www.dn.se/om/falska-nyheter/

https://www.metro.se/om/falska-nyheter

http://www.gp.se/om/Falska%20nyheter

Utländska:

http://faktisk.no/

https://digiday.com/uk/le-monde-identifies-600-unreliable-websites-fake-news-crackdown/

http://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-pdf/

Facebook:

https://media.fb.com/2017/04/06/a-new-educational-tool-against-misinformation/


"Man samlar alla, och så HÄNDER det"




- Det som verkligen gjorde intryck var när jag bad TT Nyhetsbyråns designer om en sak och tänkte att det skulle väl ta fem veckor, och så frågade han mig om det var okej ifall jag fick det först nästa dag.

Anna Nordström är nybliven IT-chef på TT Nyhetsbyrån och berättar om sin första vecka på TT, för tre och ett halvt år sedan när hon började som projektledare.

Hon kom då från en IT-avdelning på 150 personer till en med under 20. Och blev förvånad över hur mycket teknikutveckling som pågick. Och hur det gick till.

- Känslan att man på TT kan samla alla i ett rum, diskutera och ta beslut, och så HÄNDER det.

- Det är bra när det är väldigt kort mellan beslut och handling, då kan man göra om ifall det blev fel. Och man måste våga prova.

Det är vad som lockade henne att ta chefsjobbet. Hon "tycker inte om att ha tråkigt på jobbet" och säger att här finns hela tiden saker att förändra. Hon låter som om förändring i sig alltid är bra.

- Ja, jag tror att ALLT kan förbättras! Så att man utvecklar kreativa, smidiga lösningar och arbetssätt.

De tekniska plattformarna gillar hon: TT är en bra bit in i skalbara molntjänster, och bygger en sammanhållen arkitektur av mikrotjänster för att kunder ska kunna filtrera och bearbeta nyhetstjänster och annat. Dessutom en rad redaktionella verktyg.

Vad fick då IT-proffset från Svenska Spel att söka sig till nyhetsbranschen?

- Samhällsnyttan. Varumärket TT är något jag kan stå för. 

Väl på plats fann hon drivet mot modernisering inom IT-avdelningen stimulerande. TT förser alla Sveriges medier med nyhetstexter, video, foto och grafik dygnet runt och är också innehållsbyrå åt många verksamheter utanför mediebranschen. Man provar maskininlärning och vill ge sig på automatiserad bildigenkänning och redskap för att detektera fejknyheter ihop med redaktionen.

Som ny chef – och som erfaren projektledare – vad menar Anna Nordström får en IT-avdelning att fungera riktigt bra?


- Öppenhet är viktigast, att inte bygga väggar. Alla måste kunna prata med varandra, över avdelningarna.

Och:

- De som kan saken måste ha mandat och ta ansvar för att själva fatta beslut. Man får inte lägga besluten för högt upp i organisationen. Det måste kunna gå fort, om det är något problem.

På TT är gränsen flytande mellan driftare och programmerare, vilket ger både större stabilitet i systemen och utrymme för personlig kompetenshöjning. Anna Nordström vill nu fortsätta driva redaktioner och IT närmare varandra.

- Vi går mot allt mer tekniska lösningar. Det är redan flera på redaktionen som lär sig att koda. Det är viktigt att kunna skriva och uttrycka sig som journalist, men också att lära sig mer och mer tekniskt, och att vi hjälps åt.

En framtidsspaning - vad har TT:s kunder att vänta sig framöver?

- Att vi lyckas visualisera och sam-paketera mer, så att man lätt kan hämta in och publicera allt som TT gör vid en stor nyhetshändelse: video, grafik, direktrapportering… och vår enorma bilddatabas.

Samt redaktionella verktyg för att göra bildspel, tidslinjer och diagram.

- Det fina är att vi testar dem internt på vår redaktion, medan vi utvecklar dem, och ser att de funkar innan våra kunder börjar använda dem. Anna Nordström började en gång som florist och kom in på kundservicen på Tipstjänst för 23 år sedan. Tipstjänst blev Svenska Spel och hon blev projektledare på en slingrande väg via ombud, marknads- och säljavdelningarna och med testning och teknisk projektledning. Till sist metod- och processansvarig. Vid sidan om det är hon utbildad till fartygsbefäl och maskinbefäl och aktiv i Sjöräddningssällskapet. Cyklar gärna och åker skidor. Kan snickra och sticka. Samt har familj.


Infografik: Vilket diagram passar till vad?



Dags att damma av mellanstadiematten. En graf eller ett diagram är en av de vanligaste beståndsdelarna inom infografiken. Eftersom människor bearbetar bilder ofantligt mycket snabbare än text är infografik det perfekta verktyget när du vill sätta siffror i ett sammanhang. I detta blogginlägg går vi igenom vilka diagram som lämpar sig för vad ur ett infografiskt perspektiv, alltså vilka diagramtyper som vi använder oftast och till vad.

Var vaksam på valet av diagram

Redan i mellanstadiematematiken får vi lära oss vilka diagram som passar till vad, men alltför ofta ser vi exempel på hur det blir fel ändå. Att välja fel diagram innebär att mottagaren kanske missar poängen eller värre – att siffrorna inte blir begripliga.  I värsta fall blir datan helt förvanskad. 

Här är de vanligaste diagramtyperna som vi använder och exempel på när de bör användas.

Stapeldiagram:

Stapeldiagram är ett av de vanligaste diagrammen, som används för att grafiskt illustrera värden. Staplarnas höjd i diagrammen visualiserar hur olika värden förhåller sig till varandra.

Använd stapeldiagram för att illustrera värden som inte är rena tal, som till exempel när du vill visa fördelningen mellan olika svarsalternativ i en enkät. Stapeldiagram kan också användas för att jämföra värden i en datakategori (alltså grupp), till exempel för att visa på försäljningen av en viss vara över tid. Men om du har många mätpunkter (till exempel datum) som du vill illustrera rekommenderas i stället ett linjediagram.

Här är ett exempel på ett stapeldiagram som använts för att redovisa enkätsvar. 

Och här för att jämföra värden i samma datakategori, alltså att visa på försäljningen över tid. 



Cirkeldiagram:

Cirkeldiagram kallas ofta för pajdiagram. De olika ”pajbitarna” representerar delar av en helhet och hela cirkeln är alltid 100 procent.

När används cirkeldiagram? Använd cirkeldiagram där du har en helhet och vill visa delarna, till exempel om du vill visa bolagsandelar i en bransch eller könsfördelningen i en skolklass. 

                



Linjediagram (kurvdiagram)

Linjediagram kallas ofta för kurvdiagram. De används när det finns många mätpunkter och du vill visa utvecklingen över tid. Du kan också använda flera dataserier för att jämföra dem sinsemellan. 

När används linjediagram? När du vill visa på förändringar över tid, såsom trender eller historisk utveckling. Allt från befolkningsutveckling till försäljningssiffror eller hur många gånger frasen “funny cats” har googlats sedan 2007.

I exemplet ser ett linjediagram som visar hur många samtal som rings till 1177 om nästäppa och snuva. 



Skiktat stolpdiagram:

Precis som cirkeldiagram visar skiktade stolpdiagram andelen och totalen.  Jämfört med cirkeldiagram kan ett skiktat stolpdiagram vara mer överskådligt när du vill jämföra flera datakällor.

När används stolpdiagram? Använd skiktade stolpdiagram när jämförelsen mellan olika datakällor är viktigare än totalen. Till exempel om du vill illustrera hur stor pensionen blir totalt och nedbrutet på de olika inbetalningstyperna.  

Här är ett exempel på ett skiktat stolpdiagram som visar mängden hushållsavfall per person och nedbrutet på vilken typ av avfall.



Ytdiagram:

Ytdiagrammen påminner om linjediagrammen, men informationen överlappar (standardytdiagram) eller staplas på varandra så att totalen visas högst upp. Ytdiagrammen visar också förändringen över tid. 

Staplat ytdiagram:

Ett staplat ytdiagram visar flera dataserier över tid och deras andelar i förhållande till totalen, som representeras av ytlinjen högst upp.  Det finns också ytdiagram som inte visar andelarna av totalen, utan bara förändringarna över tid, men de är inte särskilt vanliga i infografik. 

När används staplade ytdiagram? Använd staplade ytdiagram när du vill se både utvecklingen över tid och bryta ner datan och jämföra den med annan data, till exempel om du vill illustrera hur företagets försäljning har utvecklats de senaste fem åren och nedbrutet på olika marknader.

Här är ett exempel på ett skiktat ytdiagram som visar antalet körkortsinnehavare fördelat på ålderskategori och hur antalet har förändrats över tid. 



Runda ytdiagram

Det är en typ av diagram som visar värden som lika stora cirklar, där cirkelns yta motsvarar värdet. Använd denna typ av diagram försiktigt eftersom det kan bli ganska svårtytt.

När används runda ytdiagram? Runda ytdiagram används i stort sett bara i kartor där datan är knuten till en plats, till exempel när du vill visa hur många foodtrucks det finns i Stockholm och var de står. 

Här är ett exempel på ett runt ytdiagram som visar på hur många valpkullar som fötts på olika ställen i Sverige. 



Verkar det rörigt? Här en fuskblad över alla diagramtyper och vad de används till. Lycka till!

 



Sju typer av fejknyheter





Här följer del två av tre i vår bloggserie om falska nyheter. I förra inlägget skrev  vi om hur du identifierar fejkade nyheter. I detta inlägg går vi djupare in på vad falska nyheter egentligen är. Fejkade nyheter har funnits så länge som det har funnits nyhetsförmedling. Med om det tidigare var svårare att nå ut med fejkade nyheter till en bred publik är det i dag busenkelt tack vare sociala medier. 

Vad är egentligen en fejkad nyhet?  Enligt Magnus Aabech, nyhetsutvecklare på norska nyhetsbyrån NTB, finns det sju typer av fejknyheter med varierande grad av uppsåt.

1. Satir eller parodi

Satirtexter eller parodier är en form av fejkade nyheter. De är i huvudsak skapade för att roa och inte för att skada – även om det kan missförstås. 

2. Falskt kopplat

När rubriken, bilden eller texten inte stöder innehållet. 

3. Vilseledande innehåll

Skapat för att skada individ eller företeelse.

4. Falskt sammanhang

När riktigt innehåll är delat i felaktigt sammanhang.

5. Utnyttjade källor

När trovärdiga källor påstås säga saker de inte har sagt.

6. Manipulerat innehåll

När riktigt innehåll är manipulerat eller ändrat för att vilseleda.

7. Fabricerat innehåll

Enbart skapat för att skapa oreda. 




Så känner du igen fejkade nyheter



Verkar nyheten för bra för att vara sann?

Då är den oftast det.

Här kommer några enkla sätt att avgöra om nyheten är fejkad eller ej.

Börja med att undersöka om källan är trovärdig. Vem står bakom? Kolla upp andra texter från samma avsändare. Verkar de trovärdiga? Läs mer än bara rubriken och se om den verkligen har täckning i texten. Vill avsändaren sälja något? Klicka på deras sajts “Om oss”-länk och undersök vad de säger sig vara. Har de koll på ämnet?

Om källan verkar trovärdig, kolla upp den sajt texten ligger på. Verkar den trovärdig? Googla sajtens namn och “fake news” eller “fejkade nyheter”. Kolla vem som äger domännamnet, för svenska sidor via söktjänsten på Internetstiftelsens hemsida (iis.se) och för utländska via sajten who.is.

Om nyhetssajten upplevs trovärdig, undersök om nyheten verkligen är ny. Se när den publicerades, i många fall cirkulerar gamla nyheter runt för andra, sjunde eller 23:e gången på sociala medier. Det som var sant för fyra år sedan behöver inte vara sant i dag.

Om den är ny, undersök om bilden är riktig. Vem tog den? Kolla upp filnamnet och filens metadata. Är den gammal eller manipulerad? Försök hitta bilden i ett annat sammanhang. Bildgoogla!

Om den är riktig, använd magkänslan. Gör texten dig upprörd? Det kanske är just därför den publicerats. Bottnar din reaktion i politisk hemvist eller fördomar? Den kanske är tänkt att få just en sådan som du att reagera. Hur hållbar är argumentationen? Bottnar den i forskning och statistik eller bara i tyckande och känsla?

Om magkänslan är med så undersök andra källor. Vad skriver andra medier om saken? Finns det länkar? Avsaknad av länkar kan vara ett tecken på att den är fejk.

Och, till slut, verkar historien fortfarande vara för bra för att vara sann? Var då försiktig med att sprida den vidare.

Källor: NTB/TT/Internetstiftelsen i Sverige/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap



Prova själv hur lätt det är att fejka nyheter på sidan Break your own news



Möt Ronja som bara skriver om pressmeddelanden



Sedan många år rapporterar vi om offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och nu låter vi vår nyaste reporter Ronja sköta jobbet. Hon gör det utan att någonsin skriva fel eller behöva ta ledigt och hon kräver inte ens lön. Ronja är nämligen vår nya reporterrobot.

Vår journalist/utvecklare Mats Rörbecker är den som ligger bakom roboten Ronja. Han lät bygga roboten – som läser pressmeddelandet och skriver en notis – för att underlätta rutinmässiga arbetsuppgifter på redaktionen. Förr gjordes arbetet manuellt, genom att en reporter hämtade ett pressmeddelande och i väldigt mallad form skrev de viktigaste uppgifterna om, exempelvis, hur industriproduktionen utvecklats den senaste månaden. 

Målet är att låta Ronja producera 10 till 20 rutinjobb i veckan och sända notiserna direkt till våra kunder. Sedan tar våra journalister vid och utvecklar de statistiknyheter vi bedömer att vi behöver gå vidare med.

Vi letar just nu fler aktörer för Ronja att bevaka. Det som krävs för att Ronja ska kunna skriva notiser är att aktören har intressant data och ett öppet API som vi kan koppla upp henne mot. 


Känner du till någon aktör som vi borde låta Ronja bevaka,  eller vill du veta mer om våra projekt för automatiserad journalistik? Kontakta Vicktor Olsson vicktor.olsson [at] tt.se.

Foto: Klara G/TT


Vi släpper pressrummet 2.0



Vi ställde tidigare i år frågan till våra journalister vad de tyckte var viktigast när de besöker ett pressrum.  Deras åsikter är grunden för sommarens stora uppdatering som innehåller en rad förbättringar.  På kvällen den 16 juni släpper vi vårt nya pressrum, med de största förändringarna sedan vi lanserade Via TT. Förändringarna gäller bara de hostade pressrummen på Via.

Hantera dina kontakter

Uppgradera vissa kontakter till primära, informera om kontaktens tillgänglighet eller dölj dem. Primära kontakter får en VIP-placering i pressrummet, så att journalister snabbt kan ringa till dem utan att söka bland kontakterna. 

Gruppera kontakterna efter funktion eller ämnesområden. Samla alla i ledningen eller alla era ämnesexperter under en grupp så att journalisterna ser direkt vem de ska ringa om vad. Läs mer. 


Sortera ditt pressmaterial i kategorier

Skapa samlingar med olika typer av pressmaterial som handlar om samma ämne. Det gör det enkelt för intresserade att snabbare hitta alla relaterade bilder, statistik, grafiker med mera. Läs mer.

 

Skapa en egen, sökbar mediebank i ditt pressrum

Namnge dina bilder, skriv beskrivningar, lägg dem i kategorier och hantera rättigheter. Använd Via TT som mediebank för allt pressmaterial. Ladda upp dokument, logotyper eller videor. Filerna blir sökbara för alla. Du kan också dölja filer om du vill bygga upp en privat mediebank med filer som inte är sökbara eller tillgängliga för utomstående. Läs mer.



Bädda in bilder

Lagra alla dina bilder på exempelvis Flickr och bädda in dem i mediebanken.  

Redigera fokuspunkten i bilder

Ställ in fokuspunkten i dina bilder så att beskärningen av bilderna som visas i pressrummet blir optimal. Läs mer.

Enklare att prenumerera

Bädda in vår prenumerera-länk på din webbsida, i e-postsignaturer eller sociala medier. De som klickar på länken får upp en dialogruta där de kan välja att prenumerera på alla era pressutskick. Läs mer.

 

Tekniska förbättringar

I denna uppdatering har vi gjort en del större förändringar under huven, som syftar till att förbättra sökmotorernas sätt att indexera ditt innehåll i pressrummet.

I korthet har vi:

  • förbättrat prestandan och hastigheten, nu laddas innehållet ännu snabbare än tidigare vilket är särskilt bra för dem som läser dina pressmeddelanden via mobilen,
  • gjort om responsiviteten för att göra upplevelsen bättre för dem som surfar in via mobil och padda,
  • förbättrat url-strukturen till innehållet i ditt pressrum så att sökmotorer enklare kan läsa in vad det är för något
  • tagit bort skräp som indexerats i onödan.

Vill du veta hur du gör i ditt befintliga pressrum, eller vill du veta mer om Via TT? Läs våra guider på supportsidorna eller kontakta oss direkt på 08-6922615


Pressmeddelandets förbjudna lista



Det är mycket lättare att skriva pressmeddelande än man först kan tro.  Pressmeddelandet har ett visst antal komponenter som alltid bör finnas med; rubrik, notisversion (ingress), brödtext, citat, kontaktuppgifter och länkar. Har du bara en nyhet så brukar det mesta falla på plats av sig självt. När du har börjat att författa texten finns det dock några fallgropar du bör vara vaksam på. 

Här listar vi de viktigaste sakerna som du bör undvika i ett pressmeddelande:

  • Ulf Lundell-språk.  Strunta i långa och krångliga meningar med en massa kommatecken och bisatser. Två korta meningar är oftast bättre än en lång.
  • Ernest Hemingway-språk. Extremt korta meningar kan ge texten en hård, stötig och ibland till och med komisk prägel.  
  • Modeord: Uttryck som känns rätt i dag kan lätt kännas gamla och trötta redan i morgon.  Hoppa därför över uttryck som "det kärvar", "slå ett slag för", "starta upp", "ställa upp på" och "uppleva sin situation". 
  • Klyschor: Språkliga uttryck som har använts så frekvent att de slitits ut och endast används av slentrian ska också undvikas. Som till exempel "boven i dramat", "slog en järnring", "komma in i bilden", "komma till skott" och "lägga locket på".
  • Konsultsvenska. Uttryck som ”fokusera brett”, "Ikläda sig marknadsledarhatten", ”stretcha visionen”, ”DoA, dead on arrival”, ”Pinpointa" och "Användargenererat content" ska naturligtvis undvikas.
  • Förkortningar. Skriv ut dem istället. Förkortningar som "bland annat", "bland andra", "cirka", "med flera", "det vill säga", "etcetera", "med mera", "och dylikt" och "och så vidare" skrivs ut just så.

Lycka till!



Fler tips på ämnet:

Fem steg för att hitta nyheten

Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi