Möt Ronja som bara skriver om pressmeddelanden



Sedan många år rapporterar vi om offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och nu låter vi vår nyaste reporter Ronja sköta jobbet. Hon gör det utan att någonsin skriva fel eller behöva ta ledigt och hon kräver inte ens lön. Ronja är nämligen vår nya reporterrobot.

Vår journalist/utvecklare Mats Rörbecker är den som ligger bakom roboten Ronja. Han lät bygga roboten – som läser pressmeddelandet och skriver en notis – för att underlätta rutinmässiga arbetsuppgifter på redaktionen. Förr gjordes arbetet manuellt, genom att en reporter hämtade ett pressmeddelande och i väldigt mallad form skrev de viktigaste uppgifterna om, exempelvis, hur industriproduktionen utvecklats den senaste månaden. 

Målet är att låta Ronja producera 10 till 20 rutinjobb i veckan och sända notiserna direkt till våra kunder. Sedan tar våra journalister vid och utvecklar de statistiknyheter vi bedömer att vi behöver gå vidare med.

Vi letar just nu fler aktörer för Ronja att bevaka. Det som krävs för att Ronja ska kunna skriva notiser är att aktören har intressant data och ett öppet API som vi kan koppla upp henne mot. 


Känner du till någon aktör som vi borde låta Ronja bevaka,  eller vill du veta mer om våra projekt för automatiserad journalistik? Kontakta Vicktor Olsson vicktor.olsson [at] tt.se.

Foto: Klara G/TT


Vi släpper pressrummet 2.0



Vi ställde tidigare i år frågan till våra journalister vad de tyckte var viktigast när de besöker ett pressrum.  Deras åsikter är grunden för sommarens stora uppdatering som innehåller en rad förbättringar.  På kvällen den 16 juni släpper vi vårt nya pressrum, med de största förändringarna sedan vi lanserade Via TT. Förändringarna gäller bara de hostade pressrummen på Via.

Hantera dina kontakter

Uppgradera vissa kontakter till primära, informera om kontaktens tillgänglighet eller dölj dem. Primära kontakter får en VIP-placering i pressrummet, så att journalister snabbt kan ringa till dem utan att söka bland kontakterna. 


Gruppera kontakterna efter funktion eller ämnesområden. Samla alla i ledningen eller alla era ämnesexperter under en grupp så att journalisterna ser direkt vem de ska ringa om vad. Läs mer. 


Sortera ditt pressmaterial i kategorier

Skapa samlingar med olika typer av pressmaterial som handlar om samma ämne. Det gör det enkelt för intresserade att snabbare hitta alla relaterade bilder, statistik, grafiker med mera. Läs mer.

 

Skapa en egen, sökbar mediebank i ditt pressrum

Namnge dina bilder, skriv beskrivningar, lägg dem i kategorier och hantera rättigheter. Använd Via TT som mediebank för allt pressmaterial. Ladda upp dokument, logotyper eller videor. Filerna blir sökbara för alla. Du kan också dölja filer om du vill bygga upp en privat mediebank med filer som inte är sökbara eller tillgängliga för utomstående. Läs mer.



Bädda in bilder

Lagra alla dina bilder på exempelvis Flickr och bädda in dem i mediebanken.  

Redigera fokuspunkten i bilder

Ställ in fokuspunkten i dina bilder så att beskärningen av bilderna som visas i pressrummet blir optimal. Läs mer.

Enklare att prenumerera

Bädda in vår prenumerera-länk på din webbsida, i e-postsignaturer eller sociala medier. De som klickar på länken får upp en dialogruta där de kan välja att prenumerera på alla era pressutskick. Läs mer.

 

Tekniska förbättringar

I denna uppdatering har vi gjort en del större förändringar under huven, som syftar till att förbättra sökmotorernas sätt att indexera ditt innehåll i pressrummet.

I korthet har vi:

  • förbättrat prestandan och hastigheten, nu laddas innehållet ännu snabbare än tidigare vilket är särskilt bra för dem som läser dina pressmeddelanden via mobilen,
  • gjort om responsiviteten för att göra upplevelsen bättre för dem som surfar in via mobil och padda,
  • förbättrat url-strukturen till innehållet i ditt pressrum så att sökmotorer enklare kan läsa in vad det är för något
  • tagit bort skräp som indexerats i onödan.

Vill du veta hur du gör i ditt befintliga pressrum, eller vill du veta mer om Via TT? Läs våra guider på supportsidorna eller kontakta oss direkt på 08-6922615


Pressmeddelandets förbjudna lista



Det är mycket lättare att skriva pressmeddelande än man först kan tro.  Pressmeddelandet har ett visst antal komponenter som alltid bör finnas med; rubrik, notisversion (ingress), brödtext, citat, kontaktuppgifter och länkar. Har du bara en nyhet så brukar det mesta falla på plats av sig självt. När du har börjat att författa texten finns det dock några fallgropar du bör vara vaksam på. 

Här listar vi de viktigaste sakerna som du bör undvika i ett pressmeddelande:

  • Ulf Lundell-språk.  Strunta i långa och krångliga meningar med en massa kommatecken och bisatser. Två korta meningar är oftast bättre än en lång.
  • Ernest Hemingway-språk. Extremt korta meningar kan ge texten en hård, stötig och ibland till och med komisk prägel.  
  • Modeord: Uttryck som känns rätt i dag kan lätt kännas gamla och trötta redan i morgon.  Hoppa därför över uttryck som "det kärvar", "slå ett slag för", "starta upp", "ställa upp på" och "uppleva sin situation". 
  • Klyschor: Språkliga uttryck som har använts så frekvent att de slitits ut och endast används av slentrian ska också undvikas. Som till exempel "boven i dramat", "slog en järnring", "komma in i bilden", "komma till skott" och "lägga locket på".
  • Konsultsvenska. Uttryck som ”fokusera brett”, "Ikläda sig marknadsledarhatten", ”stretcha visionen”, ”DoA, dead on arrival”, ”Pinpointa" och "Användargenererat content" ska naturligtvis undvikas.
  • Förkortningar. Skriv ut dem istället. Förkortningar som "bland annat", "bland andra", "cirka", "med flera", "det vill säga", "etcetera", "med mera", "och dylikt" och "och så vidare" skrivs ut just så.

Lycka till!



Fler tips på ämnet:

Fem steg för att hitta nyheten

Pressmeddelandemall – en guide över pressmeddelandets anatomi


Fyra knep för att ta bättre pressbilder



Det enklaste sättet att öka intresset för ditt pressmeddelande är att bifoga pressbilder. Pressbilder är tacksamt för medier som vill publicera din nyhet, eftersom det är tids-och kostnadskrävande att skicka dit en fotograf som ska ta egna bilder. En bra pressbild är bilden som demonstrerar nyttan med din tjänst eller produkt, som kan påvisa allvaret i problemet som du kan lösa eller ger ett ansikte åt något som annars förblir anonymt för läsaren. Ett vanligt misstag kan vara att bara bifoga produktbilder som säger föga mer om produkten än att den finns. Självklart har produktbilden sin givna plats,  exempelvis i inspirationskollage, produktrecensioner, "plock-sidor" med mera, men glöm inte att säkra upp med bilder på när produkten eller tjänsten används.

Här är fyra perspektiv att ta i beaktande som hjälper dig att ta mer intressanta pressbilder:

  • Målgruppen. Vilka bilder skickar du till vilka medier? Featurebilagor, glossy magasin eller kvällspress – alla har de olika bildspråk. Låt de också fungera som inspiration för dina bilder. Hur ser de andra bilderna ut i respektive media? 
  • Narrativet. Tänk ut en historia som bilden ska berätta. Är det människan som påverkas, produkten eller tjänsten som löser ett problem eller allvaret i situationen som ska avbildas?
  • Känslorna. Vilka känslor ska betraktaren få? Igenkänning? Köplust? Inspiration?
  • Tonaliteten. Låt nyheten sätta tonen för bilderna. En glad nyhet kan med fördel illustreras av en leende vd. En mer dämpad nyhet kommer till sin rätt med en sober bild.

Situation #1 Produktbilden
Du vill ha en bild som visar din nya produkt eller tjänst. Välj ut en situation där din produkt eller tjänst bidrar med den största nyttan. Det viktigaste är att produkten eller tjänsten faktiskt används. Du kan också visa på känslorna hos personen när den används, om det till exempel är en digital tjänst som är svår att fotografera. Eller bild på den digitala tjänsten i rätt miljö, så som i mobiltelefonen och så vidare. Som komplement är det bra med en produktbild med neutral bakgrund så att produkten enkelt går att frilägga, men tänk på att det inte är en katalog du fotograferar för.

Situation #2 Personporträttet
Den absolut vanligaste pressbilden är porträttbilden på företrädare för verksamheten. Ett grundläggande tips är att alltid använda nytagna och högupplösta bilder på den som är citerad. Hur ska personen som avbildas framträda? Beroende på hur personen fotograferas förmedlar bilden olika budskap. Om personen avbildas i sin arbetsmiljö ger det ett mer professionellt intryck än om hen avbildas tagen ur sin miljö, som exempelvis på gatan utanför kontoret. Inget är rätt eller fel utan det handlar om vad sammanhanget ska förmedla. Tänk också på personens kroppsspråk. Uppställt och med neutralt ansiktsuttryck eller in action och mindre regisserat. Pressbilderna ska samspela med innehållet i pressmeddelandet.

Situation #3 Nyhetsbilden
Du vill ha pressbilder från ett event eller en händelse. En nyhetsbild strävar efter att vara autentisk. Undvik därför arrangerade situationer eller bilder som är hårt redigerade, till exempel orealistiskt ljusa bilder.  Bilder som kanske inte är tekniskt riktiga kan göra jobbet bra ändå, om de bara sammanfattar budskapet.
Fundera också över utsnittet. Allt som syns i bilden är budskapsbärande. Ska varumärkets logotyp finnas med? Vilken färgskala syns i bilderna? Ska färgerna vara i linje med varumärkets grafiska profil? Fotograferar du inne på kontoret är det en god idé att rensa bort sladdar eller andra störande element, som annars riskerar skapa distraktionsmoment i bilden.
Avslutningsvis vill vi också tipsa om att hellre fota fler bilder än färre. Formatsäkra och välj samma motiv i både stående och liggande format och variera samma motiv med neutrala och mer färgglada bakgrunder.  Då ökar chansen för att någon av bilderna faller redaktören i smaken eller fungerar med den övriga layouten.
 




TT satsar på robotjournalistiken



Så jämförs lärarbehörighet med enkel automatisering

TT:s nyhetsrobot gör det enkelt för läsare att jämföra kvaliteten i tusentals skolor.
Vår skolreporter Anna Lena Wallström och projektredaktör Mats Rörbecker har masserat Skolverkets data i vår senaste nyhetsrobot som publiceras i dag. Med hjälp av den kan våra kunder låta läsare göra egna jämförelser direkt på den egna sajten eller i mobiler och appar.

- Nyhetsroboten ger också redaktionerna snabb tillgång till underlag för egna lokala eller regionala vinklar på riksintressanta nyheter, säger Vicktor Olsson, nyhetschef och redaktionell utvecklingschef.

Sedan slutet av förra året har TT Nyhetsbyrån producerat ett antal nyhetsrobotar med olika inriktningar, exempelvis arbetslöshet, bostadspriser, befolkningsstatistik och nyföretagande. Formen vi valt är enkel, rak och mallad. Utifrån offentlig eller unik data kan vi med ett egenbyggt verktyg i dag snabbt skapa en widget och generera exempelvis 290 kommunrelevanta texter.

- Detta ökar värdet av våra nyheter. Inte minst för de läsare som befinner sig utanför storstadsområdena och de största kommunerna, säger Mats Rörbecker, som är reporter och utvecklare.


Grattis Jessica!



Vi säger stort grattis till vår fotograf Jessica Gow som tog hem andraplaceringen i Årets bild i kategorin Årets nyhetsbild vid galan i Linköping, lördagen den 11 mars.

På bilden ser vi en grupp flyktingar som uppehåller sig utanför Migrationsverket i Märsta i hopp om omplacering. De kommer från ett asylboendet i norra Dalarna, men vägrar att bo kvar där på grund av bråk och våldsamheter.

Övriga pristagare för Årets nyhetsbild var David Lagerlöf, frilans, som tog hem förstapriset och Roger Turesson, DN, som tog hem tredje pris.

På aretsbild.se kan du kolla in övriga pristagare.


Lista: Svengelska termerna du bör känna till



Vissa utländska ord tar sig in i svenskan och blir med tiden en naturlig del av vardagsspråket. Det kan till exempel vara ord för nya företeelser inom teknik, musik och idrott. För en del begrepp etableras lämpliga svenska ord, andra får ha kvar det ofta engelska ursprunget i en lätt försvenskad form: mejla och twittra, pop och hiphop, offside och tekning.

Andra är ord kopplade till en företeelse eller teknik som används en tid för att sedan försvinna liksom företeelsen det var kopplat till. Vem pratar i dag om rejvdans, gymping eller telefax?

Men en del i grunden engelska ord som sedan länge har etablerade svenska översättningar smygs allt som oftast in lite här och där och uppfattas av en del som självklara, men egentligen rör det sig om ren svengelska.

Här är vår lista på svengelska termer som ofta misstas för svenska. Hur många har du använt själv?  


Myter och fakta om pressrummet




Läs inlägget: Så tar du bättre pressbilder.

”Journalister besöker aldrig pressrum”. ”Pressrummet hos en leverantör är A och O, annars finns du inte”

Åsikterna om vikten av ett pressrum går vida isär hos tyckare. Sant är att de fyller en funktion, men kanske inte den du tror. Vi ville veta hur journalisterna själva upplevde pressrummen och hur de använder dem. Vi ställde en rad frågor till våra egna journalister och fick en del intressanta svar:

  • Fyra av fem journalister uppgav att de besöker företags/myndigheters/organisationers sajter för att hitta nyheter.
  • En tredjedel uppgav att de specifikt besökte pressrum på sajterna.
  • En tredjedel besöker pressrummen på sajterna dagligen. Ytterligare 20 procent besöker dem på veckobasis. Resterande mer sällan.
  • 25 procent uppger att de besöker pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 40 procent besöker aldrig pressrum hos en pressmeddelandeleverantör.
  • 72 procent läser pressmeddelanden skickade med e-post.


Av de svarande tyckte de att följande var viktigast i ett pressrum:

  1. Kontaktuppgifter (81 %)
  2. Pressmeddelanden/företagsnyheter (60 %)
  3. Dokument (undersökningar, statistik, mm) (52 %)
  4. Bilder/videor (28 %)
  5. Logotyper, kalender (3 %)

Det här gillar de svarande med pressrum i dag:

  • De som publicerar direktnummer till experter.
  • Högupplösta pressbilder med tydlig byline, vad som är på bilden och hur bilden får användas.
  • Kontaktuppgifter.

Det här gillar inte journalister med pressrum i dag:

  • Frånvaron av telefonnummer/kontaktuppgifter till nyckelpersoner.
  • Sökfunktioner.
  • Dåligt uppdaterade/långsamma med nyheter
  • Att inte de kontaktpersoner som finns är tillgängliga.

Undersökningen tecknar bilden av att pressrummen fyller en viktig funktion för journalister som letar nyheter.  De föredrar dock att leta nyheter och material på din egen sajt framför ett pressrum hos en leverantör. Pressrummet hos leverantören är inte oviktigt men klart underordnat att ha ett uppdaterat pressrum på din egen sajt. Långt fler journalister är mer bekväma med att läsa pressmeddelanden i e-postformat framför att leta efter dem hos en leverantör.  

Egentligen är det inget märkligt. Er sajt är den naturliga plattformen för allt ert varumärkesrelaterade arbete, pressrummet självfallet inkluderat.

Undersökningen är gjord på TT Nyhetsbyråns egna journalister och hade 89 svarande. Den ska inte ses som representativ för hela journalistkåren.


Gymparlören – din guide till gymspråket



Funderat på att börja gymma? Alltså träna, motionera i grupp eller köra själv med vikter på gym?

Bered dig då på ett nytt språk. För på gymmet härskar de invigdas språk, det gäller att klyka tugget (ordspråk från Stockholms Söder, säkert så gammalt som från 1900-talet).

Ett stort modernt gym erbjuder många olika träningsformer: crossfit, bodypump, mojo, cage, ab session, core, tabata med flera. Den som är mer traditionell och inte törs satsa på det nya kan oftast välja säkra kort som cykel, jympa och cirkelfys.

Men om man tar steget in i till exempel crossfit-världen väntar en svindlande upplevelse med inte bara stärkande fysisk träning utan också en berikande språklig upplevelse. Lite svår att förstå i början, men det ger sig snabbt.

Kunniga instruktörer lär ut allt om de olika workouterna. De finns oftast i olika levels som rookie, strength och kanske också metcon. Övningarna har spännande namn: squat, deadlift, clean, jerk. Både clean och jerk kan göras som split eller sit. Squat kan göras som just squat eller som front squat.

Den som besökte en styrketräningslokal för länge sedan, kanske redan på 1990-talet eller tidigare, kan ha stött på de här övningarna under de svenska namn som en gång fanns: knäböjning, marklyft, frivändning och stöt. Och det är alltså frivändning och stöt som kan göras med både utfall och sitteknik.

För att riktigt krama musten ur deltagarna brukar passen avslutas med något väldigt svåröversatt – burpees. Och då spelar det liksom ingen roll att det inte finns något svenskt ord, man blir bara så extremt trött av de där burpeesarna.

Fotocred: Ny Times/TT


Grattis Jessica Gow till nomeringen i Årets bild



Vi säger grattis till vår fotograf Jessica Gow, som är nominerad till Årets bild för femte gången! Årets bild är pressfotobranschens mest prestigefyllda pris och inte förrän prisutdelningen vet fotograferna själva vilka eller vilken bild de vunnit pris för.

– Det är jätteroligt att bli nominerad i Årets bild. Det är alltid kul att få uppskattning för sitt arbete, och det blir en extra sporre att jobba vidare med sådant som man brinner för, säger Jessica. 

Som fotograf på TT Nyhetsbyrån måste man vara mångsidig. Jessica har utöver sin allsidighet visat prov på särskild skicklighet inom sport-och reportagefotografi, och det är bilder från dessa genrer som hon har valt att söka med.

Årets bild har genom åren fått kritik för att manliga fotografer har kraftig slagsida.  I år är det fortfarande övervägande manliga fotografer som är nominerade, hela 18 av totalt 26. Trots detta är Jessica optimistisk.

– Det har varit ett stort engagemang för att få fler kvinnor att söka. Det har varit förhållandevis få kvinnor inom sport-och nyhetsfotografi tidigare, men i dag är det många fler som är verksamma.

Grattis igen till en välförtjänt nominering. Den 11 mars vet vi om det bar hela vägen.