TT på konferens om språkteknologi



Hur kan man automatiskt upptäcka nättroll eller skilja falska nyheter från äkta? Och hur funkar det när robotar med hjälp av tekniker för artificiell intelligens (AI) kommunicerar med människor? Det är några av ämnena som avhandlas på årets upplaga av Swedish Language Technology Conference (SLTC), en tvådagarskonferens om språkteknologi som just nu pågår i Stockholm. TT Nyhetsbyrån är i år en av konferensens sponsorer och Mats Rörbecker, redaktionell utvecklingsredaktör, är där som deltagare.

– TT har de senaste åren genomfört flera projekt inom automatiserad journalistik, eller robotjournalistik, och automatisk extraktion och tolkning av data. För oss är det värdefullt att synas i de här sammanhangen, bli uppdaterade på den senaste utvecklingen och knyta kontakter med forskare och andra som jobbar med språkteknologi, säger Mats Rörbecker.

Konferensen arrangeras av institutionerna för data- och systemvetenskap (DSV) och lingvistik vid Stockholms universitet och har cirka 100 anmälda deltagare från universitet och företag främst i Sverige, men även andra europeiska länder samt USA.

Enligt en av arrangörerna, professor Hercules Dalianis vid DSV, har svenska medieföretag all anledning att intressera sig för språkteknologi.

– Vi språkteknologer gör många saker åt er medier, vi hjälper er med stavnings- och grammatikkontroll, att automatiskt sammanfatta texter och att automatiskt generera text utifrån data som väderprognoser och sportresultat. Kanske kan vi även hjälpa er att hitta falska nyheter, vi får se hur bra vi lyckas med det, säger han.
Andra tillämpningsområden för språkteknologi, som tas upp under konferensen, är automatisk översättning av språk och utvinning av information ur patientjournaler.


Konferensens arrangörer Hercules Dalianis, professor vid institutionen för data- och systemvetenskap, och Mats Wirén, docent vid institutionen för lingvistik. Foto: Mats Rörbecker/TT

Foto: Mats Rörbecker/TT

Fakta: Språkteknologi
Språkteknologi handlar om att få datorer att hantera mänskligt språk, i förlängningen att förstå språk.
Forskningsområdet har blivit viktigare i takt med framväxten av internet, sökmotorer och sociala medier.
De senaste decennierna har utvecklingen inom området drivits på av ökningen av elektroniskt tillgänglig data, datorernas allt större beräkningskapacitet och den snabba utvecklingen inom maskininlärning/AI.
Källa: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Läs tidigare blogginlägg om TT och robotar (2017)
Möt Ronja som bara skriver om pressmeddelanden
TT satsar på robotjournalistiken

...

Skriver du mycket i din vardag?
Vi vill tipsa om TT-språket som är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Reglerna är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning av svenska medier och av personer som gillar språk. Till TT-språket.



TT fyller Zlatan-bok med bilder



Vi var enormt stolta när vi fick detta ”kungliga” uppdrag. Under stort hemlighetsmakeri letade vi land och rike runt bland tusentals och åter tusentals bilder på fotbollslegenden. Nu äntligen är boken "Jag är fotboll" färdig och det är kul att se att så många av bilderna kommer från TT Nyhetsbyrån.   

Nypremiär för Malmö FF i Allsvenskan, 9 april 2001. Bilden är tagen efter Zlatans 2-0-mål mot AIK. Foto: Drago Prvulovic/TT

Hemligt projekt

I två och ett halvt år har TT Nyhetsbyråns bildavdelning jobbat hårt med att hitta de bästa bilderna från Zlatan Ibrahimovics karriär. Endast en handfull medarbetare på TT fick veta om projektet. Catherine Åberg, Key Account Manager, skötte affärskontakterna med Bonnier Fakta. Tobias Röstlund, chef för TT Bild, förhandlade rättigheter med andra bild- och nyhetsbyråer och även direkt med fotbollsklubbarna och sist men inte minst såg de två bildredaktörerna, Stephan Bergman och Annika Jönsson, till att de allra bästa bilderna valdes ut.

Gått igenom nästan 50 000 bilder

Hyllmeter efter hyllmeter med bilder ligger under DN-skrapan i Marieberg. Stephan Bergman som jobbar med TT:s analoga bildarkiv har tillsammans med Annika Jönsson letat fram riktiga guldkorn ur gömmorna hos TT och hos diverse internationella byråer. Man har vaskat fram en unik blandning bilder åt Bonnier Fakta. Teamet gick igenom uppskattningsvis 40-50 000 bilder och har presenterat runt 6 000 av dessa för bokförlaget. Slutligen hamnade runt 200 bilder i boken, alla med Zlatans godkännande givetvis. Stephan, Tobias och Annika har alla bidragit med unik kompetens vad gäller fotbollskunskap och bildspråk men framför allt har de alla tre ett genuint Zlatan-intresse.      


Zlatan Ibrahimovic klackade sig in i VM-truppen sedan han gjort 3-0-målet i sista VM-kvalmatchen mot Azerbajdzjan på Råsunda i Stockholm. 7 oktober 2001. Foto: Torbjörn Jakobsson/VK/TT

Stephan och Annika, vad tyckte ni om projektet?

- Det har varit en utmaning att hitta ”rätt” bild. Ibland vill man välja en annan bild som har bättre vinkel eller komposition men det kan vara händelsen i sig som får styra. Otroligt kul projekt att få vara med i.
Just för att jag både älskar bild och fotboll, säger Stephan Bergman.

- Bildredaktörsarbetet med att gå igenom i princip ALLA bilder som finns från hela Zlatans karriär var massivt men också riktigt kul! Att hantera den mängd bilder i ett projekt kräver struktur och bra samarbete vilket TT Nyhetsbyrån och Bonnier hade. Tillsammans med mina extremt bildkunniga kollegor Tobias och Stephan var vi säkra på att hitta de rätta bilderna. Och tack vare TT:s goda kontakter med de största utländska bildbyråerna kunde vi även känna en trygghet i att processen med att licensiera bilder skulle gå smidigt, säger Annika Jönsson.

Jag har sällan haft så roligt på jobbet. Att leta bilder på ett ämne som sträcker sig under lång tid, med så många specifika detaljer, är utmanande. Då hjälper det att Zlatan oftast blir riktigt bra på bild. I det här arbetet kunde jag fokusera på att leta fram de allra coolaste bilderna på Zlatan och lita på Stephans genuina sportkunnande för faktagranskandet. Jag visste att vi alltid levererade den bästa bilden på rätt mål i rätt match och rätt vinkel, fortsätter Annika. Nu hoppas jag bara att förlaget kan fixa en signerad kopia till mig, avslutar Annika och ler finurligt. 

Nöjd kund. Nöjd Zlatan?

Vår kund Bonnier Fakta verkar nöjd med vårt arbete med att bildredaktöra boken. Vi hoppas förstås att även huvudpersonen är minst lika nöjd.  

- Bilderna är ju fokus i boken och det har därför varit otroligt skönt att TT Nyhetsbyråns bildbyrå har varit med från dag ett. Deras bildredaktörer är grymma och TT har alla viktiga kontakter med utländska bildbyråer som behövdes i detta projekt. De har också skött bilddialogen med Zlatans olika klubbar, säger Martin Ransgart, förläggare på Bonnier Fakta. TT har varit en ovärderlig samarbetspartner för oss, fortsätter Ransgart.  

- Många vet att TT sitter på en guldgruva med bilder men inte lika många vet att vi kan ta oss an bildredaktörsuppdrag. Här fick vi verkligen visa framfötterna i ett stort och utmanande uppdrag, säger Catherine Åberg, Key Account Manager på TT Nyhetsbyrån.  


Zlatan Ibrahimovic lämnar planen i spöregn. Paris St Germain mot Ajax i Champions League på Parc des Princes i Paris i Paris, 26 november 2014. Foto: Charles Platiau/Reuters/TT


Fakta
"Jag är fotboll" av Zlatan Ibrahimovic är en bilddriven självbiografisk bok som även innehåller intervjuer med spelare, tränare och vänner. Bokens författare är, förutom Zlatan Ibrahimovic, journalisten Mats Olsson. Boken släpptes av Bonnier Fakta den 8 november.

Kontakt

Tobias Röstlund, bildbyråchef, TT Nyhetsbyrån
tobias.rostlund@tt.se, +46 70 555 3166


Sara Perers, marknadschef
, TT Nyhetsbyrån
sara.perers@tt.se, +46 73 903 0000

Följ oss gärna på Instagram




TT:s Ola Westerberg nominerad till Stora Journalistpriset



Stolta kan vi berätta att vår reporter Ola Westerberg i dag har nominerats till Stora Journalistpriset i kategorin Årets avslöjande för den så kallade paradisläckan. Han är nominerad tillsammans med Joachim Dyfvermark, Sven Bergman, Fredrik Laurin och Karin Mattisson på Uppdrag Granskning samt Linda Larsson Kakuli, Kristina Lagerström och Johan Zachrisson Winberg på SVT Nyheter.

- Det var ett riktigt hästjobb att vaska fram 2 000 svenska namn ur 13,4 miljoner dokument från skatteparadis, och att delta i den internationella researchen av de multinationella bolagens dolda upplägg. Fantastiskt glädjande att det slitet får detta erkännande, hälsar Ola Westerberg från en lunchceremoni på Bonniers Nedre Manilla på Djurgården.


Foto: Claudio Bresciani/TT

Juryns motivering:
"Deras granskning av 13 miljoner läckta dokument visade hur storföretag och rika undviker skatt. Moral sattes i centrum och frågan som ekade i Sverige var: Vad fan får jag för pengarna?"

Den så kallade paradisläckan avslöjades i november 2017. Precis som vid Panama Papers lämnades läckan - ett material på över 13 miljoner dokument - till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung och granskades sedan av TT Nyhetsbyrån, SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter och över 90 andra internationella medieföretag, samordnade av det globala journalistnätverket ICIJ.

Tillsammans med hundratals kollegor världen över gjorde Ola Westerberg research och jobbade därefter med att skriva, paketera och samordna arbetet internt.
 Ola Westerberg nominerades även 2003 till Stora Journalistpriset. Då gällde det ett scoop som visade hur försvarets experter under täckmantel begav sig till Irak på politiskt känsligt uppdrag utan regeringens vetskap.

Hans renommé var en nyckel till projektet med paradisläckan. Nomineringen är samtidigt ett väldigt gott betyg till hela TT Nyhetsbyrån. TT:s starka ställning som en seriös, trovärdig och proffsig nyhetsbyrå har också spelat en viktig roll.
 TT Nyhetsbyråns arbete med paradisläckan fick stor spridning i Sverige: artiklar, bilder, videoinslag, nyhetsgrafik och explainers där fler av TT:s medarbetare var inblandade.


Foto: Claudio Bresciani/TT

Infografik: Johan Hallnäs/TT


TT med i stort Europa-scoop



I vad som kallas Europas största skattesvindel stals minst 70 miljarder ur statskassorna. Några av världens största banker har deltagit i ett avancerat upplägg för att komma åt skattemedel. Genom det europeiska gräv som TT Nyhetsbyrån, genom Ola Westerberg, och SVT deltagit i har vi avslöjat att SEB är indraget i härvan.

Storyn - under namnet cum-ex-filerna - som släpptes i torsdags morse dominerade sajterna och etern. Överenskommelsen var att alla skulle publicera samtidigt i hela Europa. Med i projektet var 39 journalister, från 19 medieföretag i tolv länder.



Infografik från TT Nyhetsbyrån. Så här hävdar åklagare och vittnesmål att SEB:s affär går till. Grafik av Johan Hallnäs/TT


Vi ställer några snabba frågor till Ola Westerberg, journalist på TT Nyhetsbyrån, som arbetat med detta under hösten.

Hej Ola, grattis till ännu ett gediget grävjobb. Hur blev TT Nyhetsbyrån inblandade i detta?

Jag blev kontaktad av grävchefen på den danska dagstidningen Politiken. Han ingick i en grupp med europeiska journalister och berättade att det projekt han jobbade med hade en svensk aspekt och behövde därför en partner i Sverige. Vi hade tidigare båda ingått i samarbetet med den stora paradisläckan 2017. Parallellt vände sig tv-kanalen Danmarks Radio av samma skäl till SVT för att få med en svensk tv-kanal. SVT och TT Nyhetsbyrån kom därför att samarbeta och samordna vårt arbete direkt.


”Hemliga dokument och tekniskt strul"

Vilka utmaningar hade du under resans gång?

Den senaste månaden har inneburit många timmar med att försöka förstå innehållet, och innebörden, av 180 000 hemliga dokument. Framför allt att vaska fram och förstå det för Sverige relevanta materialet.

Vi var tvungna att få bekräftat vad allt material faktiskt betydde, vad dokumenten faktiskt visade, för att veta att vi hade fog för att rapportera att SEB var indraget.

Det ställdes också stora krav på säkra kommunikationsvägar med våra samarbetspartner - de andra journalisterna och medieföretagen. Eftersom vi granskar väldigt resursstarka företag och personer var det extremt viktigt att materialet var kassaskåpssäkert skyddat men ändå tillgängligt för oss för att kunna göra research. Det tog tolv dagar innan jag kom in i databasen med allt material. Det var tekniskt strul med åtkomsten, jag fick be om nya lösenord titt som tätt och vpn-kopplingar som försvann.

Vad är nästa steg, antar att det finns mer material?

Ja, vi har mängder av dokument att rota i och det finns mycket pengar att leta efter så fler nyheter kan vi med säkerhet utlova! Jag hoppas att svenska Skatteverket har bra koll på dessa upplägg. Om de inte har det så hoppas jag att detta blev en väckarklocka.


Ola Westerberg i TT Nyhetsbyråns lokaler i Stockholm. Foto: Hanna Franzén/TT


Se en intervju med Ola Westerberg och ekonomireporter Knut Kainz Rognerud från SVT.

Läs mer om the Cumex files


TT:s valkompass nu på tio språk




Inför riksdagsvalet den 9 september finns TT Nyhetsbyråns valkompass för första gången på tio olika språk. Detta tack vare ett samarbete mellan TT och Sveriges Radio, som presenterar de olika kompasserna på sin hemsida.


Nyligen lanserades valkompassen på meänkieli/tornedalsfinska, som är den tionde språkversionen i raden. Innan dess har den lagts ut på i tur och ordning svenska, sorani, somali, persiska, arabiska, engelska, kurmanji/nordkurdiska, romani, finska och lätt svenska.

”Vi har en stor publik som efterfrågar nyheter på andra språk än svenska. Det här är vår service till dem”, säger Karin Lindblom, digitalchef på Ekot.

TT har producerat valkompasser inför alla riksdagsval sedan 2006 i samarbete med Christer Isaksson, författare och journalist med politik som specialitet, och Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Genom valkompassen kan man ta ställning i ett antal viktiga politiska sakfrågor och därefter få ett resultat som visar hur de egna åsikterna matchar de olika politiska partiernas. Valkompassen hålls högaktuell ända fram till valdagen den 9 september.

Nytt för i år är bland annat att frågorna förklaras med s k explainervideor och att kompassen kan anpassas med egna frågor och design. Detta gör att kompassen kan se annorlunda ut och ha delvis olika profil på de mediers och intresseorganisationers sajter som publicerar kompassen.

“Det är kul att se alla specialanpassade kompasser på våra kunders sajter. Och det är extra kul att den nu finns på så många olika språk.”, säger Martin Levy, produktchef på TT Nyhetsbyrån, som fortsätter:
“Från tidigare val vet vi att användningen av och intresset för valkompassen blir allt högre ju närmare valdagen vi kommer. Den trenden håller i sig även i år och det gäller även de kompasser på olika språk som Sveriges Radio tagit fram i samarbete med oss.”
 
Testa valkompassen på olika språk
 
För frågor, kontakta
Martin Levy, produktchef, TT Nyhetsbyrån
martin.levy@tt.se, 073-150 00 22

 

 


TT:s redaktionschef går vidare




TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg väljer att sluta på TT Nyhetsbyrån. Han kommer istället att bli chefredaktör och vd för Råd & Rön.


- Jag har haft 16 helt fantastiska år på TT och har hela tiden haft förmånen att få lära mig nya saker och utvecklas. Men jag har också känt att jag någon gång i livet vill göra något annat, säger Daniel.
- Nu har jag fått möjligheten att göra det. Först och främst är det jobb jag erbjudits och tackat ja till både kul, utmanande och viktigt. Behovet av oberoende och vass konsumentjournalistik är större än någonsin och det ska bli riktigt kul att få jobba med det. Det ska så klart också bli både spännande och utvecklande att få det helhetsansvar som den kombinerade chefredaktörs- och vd-rollen innebär.

Han säger också att beslutet känns odramatiskt och där har även tajmingen varit viktig. De senaste åren på TT Nyhetsbyrån har innehållit en lång rad stora, viktiga och omvälvande processer.

-Behovet av utveckling, förbättringar och nytänk kommer naturligtvis att vara fortsatt stort, men vi är just nu inne i en fas där redaktionen känns väldigt stabil och välfungerande. Överlag upplever jag också att det i dag genomgående finns ett stort driv, förändringsvilja och engagemang och det är väldigt viktigt inför framtiden.
-Väldigt mycket har också hänt de senaste åren. Redaktionen har både innehållsmässigt och organisatoriskt ställt om mot en digital logik, vi har tagit fram i dag etablerade livetjänster av olika slag, vi har byggt upp en redaktionsdel på andra sidan jordklotet, vi har tagit våra första viktiga steg när det handlar om automatiseringar och effektiviserat och moderniserat hela printproduktionen. Detta samtidigt som vi har tvingats att spara väldigt mycket pengar, säger Daniel.

TT Nyhetsbyråns vd och chefredaktör Jonas Eriksson:
-Daniel är en person som inte gör någonting halvdant. Under hans tid som redaktionschef har han på ett fantastiskt sätt lyckats möta dom allt hårdare krav som våra kunder ställer på oss, genom att få hela redaktionen att arbeta på ett flexibelt och kreativt sätt. Detta har skett med fortsatt hög trovärdighet i det vi levererar. Vi vill önska Daniel lycka till som vd och chefredaktör för Råd & Rön och är övertygade om att han kommer att göra succé även där.

Vicktor Olsson kommer med start i augusti att ta över som tf redaktionschef. Vid sin sida får han Lisa Abrahamsson som tf biträdande redaktionschef. I Vicktor får TT en redaktionschef med lång erfarenhet från ett antal redaktionella chefsbefattningar. Vicktor har förutom stor rutin i rena utgivningsfrågor ett starkt digitalt kunnande och har varit en viktig kugge i vårt ständiga förändringsarbete med målet att leverera nyheter på de plattformar som våra kunder önskar och i passande leveransformat. Lisa Abrahamsson har tidigare varit chef för TT:s ekonomi- och politikredaktion och är i dag chef för vår nattredaktion i Sydney. I den rollen har hon varit en stark bidragande faktor till att stärka vår nattbevakning som i dag är av yppersta kvalitet.

-Med Vicktor, Marika Långström, Jimmy Morén och Marianne Ahlenius finns det ett urstarkt, rutinerat och smart gäng kvar i redaktionsledningen. Och med Vicktor och Lisa blir det en superduo som nu tar över stafettpinnen från mig, säger Daniel Kjellberg. Jag vill tacka Jonas för de förtroenden jag fått och jag kommer framför allt att sakna alla som jobbar på TT. Det har varit en stor förmån att få jobba med ett så urproffsigt, samarbetsinriktat, prestigelöst och sympatiskt gäng, avslutar Daniel


Burma blir Myanmar



Fredag den 1 juni går TT Nyhetsbyrån över till att kalla landet Burma för Myanmar. Beslutet har fattats i samråd med Språkrådet och med övriga redaktioner i den så kallade Mediespråksgruppen.
 

Foto: Khin Maung Win/AP/TT

Så här skriver vi:

Myanmar (Burma)

myanmarisk, myanmariska

(en/flera) myanmarier

Språk: burmesiska

Det är snart 30 år sedan landet utropade det nya namnet efter en militärkupp. Till en början undveks namnet Myanmar internationellt då den nya regimen inte hade tillkommit på ett demokratiskt sätt. Med tiden har bland annat FN gått över till att använda namnet Myanmar som också på flera andra håll nu anses etablerat. Flera val har också hållits i landet utan att det påverkat namnfrågan.

Inledningsvis kommer vi i TT:s texter att kalla landet för Myanmar men ange Burma inom parentes för begripligheten – Myanmar (Burma).

Invånarna i landet kallas myanmarier – en myanmarier, flera myanmarier.

Myanmarisk, myanmariska blir den adjektivform som används – den myanmariska regeringen etcetera.

Språket heter fortsatt burmesiska, det finns inget myanmariskt språk i landet. Burmesiska talas främst av folkgruppen burmeser/burmaner som är den största etniska gruppen. Andra etniska grupper talar andra språk. I intervjuer och citat kan Burma, burmesisk etcetera förekomma om intervjupersoner uttrycker sig så.

Ibland används namnet Yangon på den största staden i landet men TT behåller det i Sverige etablerade namnet Rangoon.

Läs gärna också det aktuella språkråd som Språkrådet har publicerat.


/TT Språkvård

Du har väl inte missat att ta hjälp av TT-språket? Reglerna är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning av svenska medier och av personer som gillar språk. Till TT-språket


Nu lanseras TT:s valkompass



Vår valkompass 2018 lanseras i morgon och är högaktuell ända till valdagen den 9 september. Årets kompass, som gjort stor succé vid tidigare val, publiceras i år hos rekordmånga sajter. Valkompassen låter dig svara på ett antal politiska sakfrågor och därefter får du ett resultat som visar vilka partier du sympatiserar mest med.


En stor nyhet i årets valkompass är att fördjupningstexterna till varje fråga har ersatts av korta explainervideor.

- Om man tar en starkare ställning i sina svar blir resultatet tydligare. I förra kompassen märkte vi att få läste texterna. Nu ville vi göra det annorlunda med explainers och gensvaret från kunder och testanvändare har varit fantastiskt, säger Martin Levy, produktchef på TT Nyhetsbyrån.

En annan nyhet i årets valkompass är möjligheten för kunder att anpassa både utseende och innehåll, vilket gör att det kommer att se annorlunda ut på de mediers och intresseorganisationers sajter som publicerar valkompassen.

Valkompassen hjälper väljarna att hitta rätt bland partierna i riksdagsvalet. Den talar inte om hur användaren ska rösta, men pekar ut åt vilket håll intresset kan riktas. Valkompassen kommer att uppdateras under valrörelsen när nya sakfrågor blir aktuella.



Martin Levy, Christer Isaksson och Tommy Möller under arbete med Valkompassen 2018. Foto: Claudio Bresciani/TT


Precis som vid tidigare valår tas kompassen fram av TT Nyhetsbyrån i samarbete med Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Christer Isaksson, författare och journalist med svensk politik som specialitet.

För fjärde gången tar vi fram en valkompass och 2018-års variant går live i morgon torsdag, den 19 april. Håll utkik på våra kunders sajter.

Vill du veta mer om TT:s valkompass så hör av dig till oss.

Fakta om valkompassen:
När du gör valkompassen får du svara på 25 särskiljande politiska sakfrågor. Därefter rangordnas dina partisympatier i procentsatser utifrån hur du svarat. Frågorna är utvalda som representativa för den aktuella politiska debatten och är tänkta att skilja ut partierna från varandra. Dessutom är någon eller några av respektive partis främsta frågor inkluderade.

Partiernas exakta ställningstaganden är inte alltid lätta att bestämma. Vi har tillsammans med Christer Isaksson och Tommy Möller undersökt vad partierna har sagt i sina program och i olika utspel, hur de faktiskt agerat, men har också utgått från vad några av deras främsta företrädare svarat när de har gjort valkompassen. Valkompassen ersätter naturligtvis inte väljarens eget ansvar för att hitta fram till ”rätt” parti. Det är mycket som påverkar oss när vi väljer parti på valdagen – inte bara åsikter i sakfrågor och valkompassens datorsimulerade svarsresultat.

Valkompassen är som vi tidigare nämnt framtagen av TT Nyhetsbyrån tillsammans med Christer Isaksson och Tommy Möller. Isaksson är journalist och författare med politik som huvudintresse, Möller är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. De har lång erfarenhet av att arbeta med valkompasser och har gjort sådana sedan 2002 års val.





Stor eller liten bokstav - spelar det någon roll?



Visst gör det skillnad. Att ha bra koll på stor och liten bokstav kan vara avgörande för hur trovärdig en text och en skribent uppfattas.

I många fall finns det självklara regler som man sällan reflekterar över, till exempel att det ska vara stor bokstav på för- och efternamn, på platser, företag och i början av meningar.
Men ganska snabbt blir det svårare och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir fler och fler.

Förkortningar, namn med flera led, företagsnamn med bara versaler, företag med versaler mitt i namnet. Förkortningar som blir vardagsord, utländska förkortningar, fackspråk kontra vardagsspråk - det där kan vara riktigt knepigt.

Grundreglerna

Men det finns ändå några grundregler att hålla sig till. Om vi börjar med förkortningar av företag, organisationer och länder så handlar det om uttalet. Säger vi namnet bokstav för bokstav eller sägs det som ett helt ord? Om det är bokstav för bokstav som SMHI, UD och USA ska det vara versaler, men läses förkortningen som ett ord blir det små bokstäver utom på den första eftersom det är ett namn. Så här: Nato, Bris och Sida.

Men Ikea, Asea och Saab kanske någon undrar? Klassiska och internationellt kända företag som själva skriver sina namn med genomgående versaler, men språkregeln säger att de bara ska versal begynnelsebokstav. 

I övrigt kan företag skriva sina namn enligt egen praxis om de inte bryter mot etablerade språkregler som till exempel PrisXtra och TeliaSonera. Det är inte godkänt med versaler mitt i namn. 

Myndighetsnamn

Myndighetssverige har en egen regeluppsättning, som till vissa delar skiljer sig från det allmänna och etablerade systemet att skriva offentliga instanser. Myndigheterna tycker att i stort sett alla offentliga funktioner med en egen organisation och verksamhet ska skrivas med versal första bokstav. Det håller inte alla språkvårdare med om.
En gammal tumregel på det området är att myndigheter och instanser som är unika och fristående ska skrivas versalt, som Socialstyrelsen, Högsta domstolen och Försvarsmakten. Däremot säger samma regel att myndigheter och instanser som inte är unika, som tingsrätter, länsstyrelser och kommunala förvaltningar och nämnder, ska skrivas med liten begynnelsebokstav. Det är också den regeln som är dominerande i mediernas språkbruk, men myndigheterna själva tycker alltså tvärtom och skriver allt från tingsrätten i Karlstad, kommunstyrelsen i Vallentuna och justitiedepartementet med versal begynnelsebokstav. 

Vardagsorden

Teknikutvecklingen har gett oss många apparater i hemmen och många nya vardagsord. Ofta är orden förkortningar av längre och mer komplicerade uttryck och lika ofta hämtade direkt från engelskan. Allt från tv via cd och dvd till sms. Ursprungligen när de nya begreppen dyker upp skrivs de med genomgående versaler då de inte är uttalbara. Men på svenska finns regeln att de skrivs gement när de etableras som ord i vardagsspråket. På engelska hålls dock versalskrivningen kvar, samma sak på bland annat tyska och franska.        

En annan sak att tänka på är i vilket sammanhang texten ska användas. Är den avsedd för en allmän läsekrets eller för en specialiserad publik? På många områden finns regler för det egna fackområdet, ord som i en branschtidning eller facktidskrift skrivs med versaler eller versal förstabokstav skrivs i det allmänna nyhetsspråket ofta med gemener. Skrivningen av namn på sortbeteckningar inom djur- och växtriket, liksom på begrepp inom vetenskap och medicin kan skilja mellan fack- och allmänspråk.

Reglerna kan tyckas många och det finns ännu fler än de ovan. Men att vara noga med storleken på bokstäverna är viktigt om texten ska falla läsaren i smaken.



Fördjupning i ämnet:

TT-språket: Versaler och gemener

Se alla våra exempel på stor eller liten bokstav.


Infografik och marknadsföring: tre anledningar till att det fungerar



Vi människor filtrerar all inkommande information för att undvika att överbelasta hjärnan. Visste du att hjärnan filtrerar bort 99 procent av alla sinnesintryck omedelbart? En nyckelkomponent i filtreringsprocessen är förmågan att värdera om information är annorlunda från vad vår hjärna är van vid.  All information som bedöms vara ny eller avvikande drar till sig hjärnans uppmärksamhet.

Hur hänger detta samman med infografik? Jo, infografik kan sätta din information i ett sammanhang som blir både unikt och iögonfallande för målgruppen

Vad lämpar sig infografik väl för? Mark Smiciklas skriver i boken The Power of Infographics att infografik lämpar sig särskilt bra i marknadsföring. Det finns tre anledningar till det:

Lättsmält information

Vi konsumerar mer och mer innehåll på nätet och generellt är lästakten långsammare på skärmar än i böcker.  Faktum är att vi mestadels skummar och scannar innehåll. Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har i sin forskning konstaterat att en genomsnittlig person bara läser 20 procent av texten på en vanlig webbsida.  Annan beteendeforskning visar också på att vi konsumerar mycket innehåll i olika kanaler samtidigt, men på en ytlig nivå. Infografik och visuell information har förmågan att sticka ut från övrigt innehåll på nätet och fånga användarens intresse.

Delbarhet

Du har säkert hört talas om word of mouth – men känner du till word of mouse?  Alltså hur information sprids mellan användare på nätet. De flesta människor vill vara säkra på att innehållet som de delar på nätet stämmer överens med deras värderingar och är relevant för personerna i deras nätverk. Samtidigt har många inte tid att läsa igenom allt innehåll i exempelvis ett blogginlägg. Följaktligen är många mindre benägna att dela en viss typ av innehåll, som exempelvis långa texter. Tröskeln för att dela är dock betydligt lägre för infografik. I en grafik är budskapet tydligt summerat och all nödvändig information finns tillgänglig vid första anblick – och på så vis är det enklare för människor att avgöra om de vill dela innehållet i sina nätverk.

Coolhetsfaktorn

Sist men inte minst nämner Marc Smiciklas att estetiken är en anledning till att det är så effektivt. Infografik är annorlunda och ”coolt” att titta på. Konkurrensen om uppmärksamheten är otroligt hård – en vanlig användare blir exponerad för information som motsvarar 174 tidningar – varje dag! Personen som du vill nå tillbringar max ett par sekunder på att ta del av ditt innehåll innan hen bestämmer sig för att gå vidare till nästa sajt, inlägg eller nätverk. Ett par sekunders uppmärksamhet på en infografik är ofta gott om tid för att personen ska kunna bedöma om innehållet är intressant. Med visuell information kan du särskilja ditt innehåll på ett sätt som står ut och drar till sig målgruppens uppmärksamhet.

Källa:

Marc Smiciklas: The Power of Infographics: Using pictures to Communicate and Connect With Your Audience.