TT:s valkompass nu på tio språk




Inför riksdagsvalet den 9 september finns TT Nyhetsbyråns valkompass för första gången på tio olika språk. Detta tack vare ett samarbete mellan TT och Sveriges Radio, som presenterar de olika kompasserna på sin hemsida.


Nyligen lanserades valkompassen på meänkieli/tornedalsfinska, som är den tionde språkversionen i raden. Innan dess har den lagts ut på i tur och ordning svenska, sorani, somali, persiska, arabiska, engelska, kurmanji/nordkurdiska, romani, finska och lätt svenska.

”Vi har en stor publik som efterfrågar nyheter på andra språk än svenska. Det här är vår service till dem”, säger Karin Lindblom, digitalchef på Ekot.

TT har producerat valkompasser inför alla riksdagsval sedan 2006 i samarbete med Christer Isaksson, författare och journalist med politik som specialitet, och Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Genom valkompassen kan man ta ställning i ett antal viktiga politiska sakfrågor och därefter få ett resultat som visar hur de egna åsikterna matchar de olika politiska partiernas. Valkompassen hålls högaktuell ända fram till valdagen den 9 september.

Nytt för i år är bland annat att frågorna förklaras med s k explainervideor och att kompassen kan anpassas med egna frågor och design. Detta gör att kompassen kan se annorlunda ut och ha delvis olika profil på de mediers och intresseorganisationers sajter som publicerar kompassen.

“Det är kul att se alla specialanpassade kompasser på våra kunders sajter. Och det är extra kul att den nu finns på så många olika språk.”, säger Martin Levy, produktchef på TT Nyhetsbyrån, som fortsätter:
“Från tidigare val vet vi att användningen av och intresset för valkompassen blir allt högre ju närmare valdagen vi kommer. Den trenden håller i sig även i år och det gäller även de kompasser på olika språk som Sveriges Radio tagit fram i samarbete med oss.”
 
Testa valkompassen på olika språk
 
För frågor, kontakta
Martin Levy, produktchef, TT Nyhetsbyrån
martin.levy@tt.se, 073-150 00 22

 

 


TT:s redaktionschef går vidare




TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg väljer att sluta på TT Nyhetsbyrån. Han kommer istället att bli chefredaktör och vd för Råd & Rön.


- Jag har haft 16 helt fantastiska år på TT och har hela tiden haft förmånen att få lära mig nya saker och utvecklas. Men jag har också känt att jag någon gång i livet vill göra något annat, säger Daniel.
- Nu har jag fått möjligheten att göra det. Först och främst är det jobb jag erbjudits och tackat ja till både kul, utmanande och viktigt. Behovet av oberoende och vass konsumentjournalistik är större än någonsin och det ska bli riktigt kul att få jobba med det. Det ska så klart också bli både spännande och utvecklande att få det helhetsansvar som den kombinerade chefredaktörs- och vd-rollen innebär.

Han säger också att beslutet känns odramatiskt och där har även tajmingen varit viktig. De senaste åren på TT Nyhetsbyrån har innehållit en lång rad stora, viktiga och omvälvande processer.

-Behovet av utveckling, förbättringar och nytänk kommer naturligtvis att vara fortsatt stort, men vi är just nu inne i en fas där redaktionen känns väldigt stabil och välfungerande. Överlag upplever jag också att det i dag genomgående finns ett stort driv, förändringsvilja och engagemang och det är väldigt viktigt inför framtiden.
-Väldigt mycket har också hänt de senaste åren. Redaktionen har både innehållsmässigt och organisatoriskt ställt om mot en digital logik, vi har tagit fram i dag etablerade livetjänster av olika slag, vi har byggt upp en redaktionsdel på andra sidan jordklotet, vi har tagit våra första viktiga steg när det handlar om automatiseringar och effektiviserat och moderniserat hela printproduktionen. Detta samtidigt som vi har tvingats att spara väldigt mycket pengar, säger Daniel.

TT Nyhetsbyråns vd och chefredaktör Jonas Eriksson:
-Daniel är en person som inte gör någonting halvdant. Under hans tid som redaktionschef har han på ett fantastiskt sätt lyckats möta dom allt hårdare krav som våra kunder ställer på oss, genom att få hela redaktionen att arbeta på ett flexibelt och kreativt sätt. Detta har skett med fortsatt hög trovärdighet i det vi levererar. Vi vill önska Daniel lycka till som vd och chefredaktör för Råd & Rön och är övertygade om att han kommer att göra succé även där.

Vicktor Olsson kommer med start i augusti att ta över som tf redaktionschef. Vid sin sida får han Lisa Abrahamsson som tf biträdande redaktionschef. I Vicktor får TT en redaktionschef med lång erfarenhet från ett antal redaktionella chefsbefattningar. Vicktor har förutom stor rutin i rena utgivningsfrågor ett starkt digitalt kunnande och har varit en viktig kugge i vårt ständiga förändringsarbete med målet att leverera nyheter på de plattformar som våra kunder önskar och i passande leveransformat. Lisa Abrahamsson har tidigare varit chef för TT:s ekonomi- och politikredaktion och är i dag chef för vår nattredaktion i Sydney. I den rollen har hon varit en stark bidragande faktor till att stärka vår nattbevakning som i dag är av yppersta kvalitet.

-Med Vicktor, Marika Långström, Jimmy Morén och Marianne Ahlenius finns det ett urstarkt, rutinerat och smart gäng kvar i redaktionsledningen. Och med Vicktor och Lisa blir det en superduo som nu tar över stafettpinnen från mig, säger Daniel Kjellberg. Jag vill tacka Jonas för de förtroenden jag fått och jag kommer framför allt att sakna alla som jobbar på TT. Det har varit en stor förmån att få jobba med ett så urproffsigt, samarbetsinriktat, prestigelöst och sympatiskt gäng, avslutar Daniel


Burma blir Myanmar



Fredag den 1 juni går TT Nyhetsbyrån över till att kalla landet Burma för Myanmar. Beslutet har fattats i samråd med Språkrådet och med övriga redaktioner i den så kallade Mediespråksgruppen.
 

Foto: Khin Maung Win/AP/TT

Så här skriver vi:

Myanmar (Burma)

myanmarisk, myanmariska

(en/flera) myanmarier

Språk: burmesiska

Det är snart 30 år sedan landet utropade det nya namnet efter en militärkupp. Till en början undveks namnet Myanmar internationellt då den nya regimen inte hade tillkommit på ett demokratiskt sätt. Med tiden har bland annat FN gått över till att använda namnet Myanmar som också på flera andra håll nu anses etablerat. Flera val har också hållits i landet utan att det påverkat namnfrågan.

Inledningsvis kommer vi i TT:s texter att kalla landet för Myanmar men ange Burma inom parentes för begripligheten – Myanmar (Burma).

Invånarna i landet kallas myanmarier – en myanmarier, flera myanmarier.

Myanmarisk, myanmariska blir den adjektivform som används – den myanmariska regeringen etcetera.

Språket heter fortsatt burmesiska, det finns inget myanmariskt språk i landet. Burmesiska talas främst av folkgruppen burmeser/burmaner som är den största etniska gruppen. Andra etniska grupper talar andra språk. I intervjuer och citat kan Burma, burmesisk etcetera förekomma om intervjupersoner uttrycker sig så.

Ibland används namnet Yangon på den största staden i landet men TT behåller det i Sverige etablerade namnet Rangoon.

Läs gärna också det aktuella språkråd som Språkrådet har publicerat.


/TT Språkvård

Du har väl inte missat att ta hjälp av TT-språket? Reglerna är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning av svenska medier och av personer som gillar språk. Till TT-språket


Nu lanseras TT:s valkompass



Vår valkompass 2018 lanseras i morgon och är högaktuell ända till valdagen den 9 september. Årets kompass, som gjort stor succé vid tidigare val, publiceras i år hos rekordmånga sajter. Valkompassen låter dig svara på ett antal politiska sakfrågor och därefter får du ett resultat som visar vilka partier du sympatiserar mest med.


En stor nyhet i årets valkompass är att fördjupningstexterna till varje fråga har ersatts av korta explainervideor.

- Om man tar en starkare ställning i sina svar blir resultatet tydligare. I förra kompassen märkte vi att få läste texterna. Nu ville vi göra det annorlunda med explainers och gensvaret från kunder och testanvändare har varit fantastiskt, säger Martin Levy, produktchef på TT Nyhetsbyrån.

En annan nyhet i årets valkompass är möjligheten för kunder att anpassa både utseende och innehåll, vilket gör att det kommer att se annorlunda ut på de mediers och intresseorganisationers sajter som publicerar valkompassen.

Valkompassen hjälper väljarna att hitta rätt bland partierna i riksdagsvalet. Den talar inte om hur användaren ska rösta, men pekar ut åt vilket håll intresset kan riktas. Valkompassen kommer att uppdateras under valrörelsen när nya sakfrågor blir aktuella.



Martin Levy, Christer Isaksson och Tommy Möller under arbete med Valkompassen 2018. Foto: Claudio Bresciani/TT


Precis som vid tidigare valår tas kompassen fram av TT Nyhetsbyrån i samarbete med Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Christer Isaksson, författare och journalist med svensk politik som specialitet.

För fjärde gången tar vi fram en valkompass och 2018-års variant går live i morgon torsdag, den 19 april. Håll utkik på våra kunders sajter.

Vill du veta mer om TT:s valkompass så hör av dig till oss.

Fakta om valkompassen:
När du gör valkompassen får du svara på 25 särskiljande politiska sakfrågor. Därefter rangordnas dina partisympatier i procentsatser utifrån hur du svarat. Frågorna är utvalda som representativa för den aktuella politiska debatten och är tänkta att skilja ut partierna från varandra. Dessutom är någon eller några av respektive partis främsta frågor inkluderade.

Partiernas exakta ställningstaganden är inte alltid lätta att bestämma. Vi har tillsammans med Christer Isaksson och Tommy Möller undersökt vad partierna har sagt i sina program och i olika utspel, hur de faktiskt agerat, men har också utgått från vad några av deras främsta företrädare svarat när de har gjort valkompassen. Valkompassen ersätter naturligtvis inte väljarens eget ansvar för att hitta fram till ”rätt” parti. Det är mycket som påverkar oss när vi väljer parti på valdagen – inte bara åsikter i sakfrågor och valkompassens datorsimulerade svarsresultat.

Valkompassen är som vi tidigare nämnt framtagen av TT Nyhetsbyrån tillsammans med Christer Isaksson och Tommy Möller. Isaksson är journalist och författare med politik som huvudintresse, Möller är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. De har lång erfarenhet av att arbeta med valkompasser och har gjort sådana sedan 2002 års val.





Stor eller liten bokstav - spelar det någon roll?



Visst gör det skillnad. Att ha bra koll på stor och liten bokstav kan vara avgörande för hur trovärdig en text och en skribent uppfattas.

I många fall finns det självklara regler som man sällan reflekterar över, till exempel att det ska vara stor bokstav på för- och efternamn, på platser, företag och i början av meningar.
Men ganska snabbt blir det svårare och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir fler och fler.

Förkortningar, namn med flera led, företagsnamn med bara versaler, företag med versaler mitt i namnet. Förkortningar som blir vardagsord, utländska förkortningar, fackspråk kontra vardagsspråk - det där kan vara riktigt knepigt.

Grundreglerna

Men det finns ändå några grundregler att hålla sig till. Om vi börjar med förkortningar av företag, organisationer och länder så handlar det om uttalet. Säger vi namnet bokstav för bokstav eller sägs det som ett helt ord? Om det är bokstav för bokstav som SMHI, UD och USA ska det vara versaler, men läses förkortningen som ett ord blir det små bokstäver utom på den första eftersom det är ett namn. Så här: Nato, Bris och Sida.

Men Ikea, Asea och Saab kanske någon undrar? Klassiska och internationellt kända företag som själva skriver sina namn med genomgående versaler, men språkregeln säger att de bara ska versal begynnelsebokstav. 

I övrigt kan företag skriva sina namn enligt egen praxis om de inte bryter mot etablerade språkregler som till exempel PrisXtra och TeliaSonera. Det är inte godkänt med versaler mitt i namn. 

Myndighetsnamn

Myndighetssverige har en egen regeluppsättning, som till vissa delar skiljer sig från det allmänna och etablerade systemet att skriva offentliga instanser. Myndigheterna tycker att i stort sett alla offentliga funktioner med en egen organisation och verksamhet ska skrivas med versal första bokstav. Det håller inte alla språkvårdare med om.
En gammal tumregel på det området är att myndigheter och instanser som är unika och fristående ska skrivas versalt, som Socialstyrelsen, Högsta domstolen och Försvarsmakten. Däremot säger samma regel att myndigheter och instanser som inte är unika, som tingsrätter, länsstyrelser och kommunala förvaltningar och nämnder, ska skrivas med liten begynnelsebokstav. Det är också den regeln som är dominerande i mediernas språkbruk, men myndigheterna själva tycker alltså tvärtom och skriver allt från tingsrätten i Karlstad, kommunstyrelsen i Vallentuna och justitiedepartementet med versal begynnelsebokstav. 

Vardagsorden

Teknikutvecklingen har gett oss många apparater i hemmen och många nya vardagsord. Ofta är orden förkortningar av längre och mer komplicerade uttryck och lika ofta hämtade direkt från engelskan. Allt från tv via cd och dvd till sms. Ursprungligen när de nya begreppen dyker upp skrivs de med genomgående versaler då de inte är uttalbara. Men på svenska finns regeln att de skrivs gement när de etableras som ord i vardagsspråket. På engelska hålls dock versalskrivningen kvar, samma sak på bland annat tyska och franska.        

En annan sak att tänka på är i vilket sammanhang texten ska användas. Är den avsedd för en allmän läsekrets eller för en specialiserad publik? På många områden finns regler för det egna fackområdet, ord som i en branschtidning eller facktidskrift skrivs med versaler eller versal förstabokstav skrivs i det allmänna nyhetsspråket ofta med gemener. Skrivningen av namn på sortbeteckningar inom djur- och växtriket, liksom på begrepp inom vetenskap och medicin kan skilja mellan fack- och allmänspråk.

Reglerna kan tyckas många och det finns ännu fler än de ovan. Men att vara noga med storleken på bokstäverna är viktigt om texten ska falla läsaren i smaken.



Fördjupning i ämnet:

TT-språket: Versaler och gemener

Se alla våra exempel på stor eller liten bokstav.


Infografik och marknadsföring: tre anledningar till att det fungerar



Vi människor filtrerar all inkommande information för att undvika att överbelasta hjärnan. Visste du att hjärnan filtrerar bort 99 procent av alla sinnesintryck omedelbart? En nyckelkomponent i filtreringsprocessen är förmågan att värdera om information är annorlunda från vad vår hjärna är van vid.  All information som bedöms vara ny eller avvikande drar till sig hjärnans uppmärksamhet.

Hur hänger detta samman med infografik? Jo, infografik kan sätta din information i ett sammanhang som blir både unikt och iögonfallande för målgruppen

Vad lämpar sig infografik väl för? Mark Smiciklas skriver i boken The Power of Infographics att infografik lämpar sig särskilt bra i marknadsföring. Det finns tre anledningar till det:

Lättsmält information

Vi konsumerar mer och mer innehåll på nätet och generellt är lästakten långsammare på skärmar än i böcker.  Faktum är att vi mestadels skummar och scannar innehåll. Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har i sin forskning konstaterat att en genomsnittlig person bara läser 20 procent av texten på en vanlig webbsida.  Annan beteendeforskning visar också på att vi konsumerar mycket innehåll i olika kanaler samtidigt, men på en ytlig nivå. Infografik och visuell information har förmågan att sticka ut från övrigt innehåll på nätet och fånga användarens intresse.

Delbarhet

Du har säkert hört talas om word of mouth – men känner du till word of mouse?  Alltså hur information sprids mellan användare på nätet. De flesta människor vill vara säkra på att innehållet som de delar på nätet stämmer överens med deras värderingar och är relevant för personerna i deras nätverk. Samtidigt har många inte tid att läsa igenom allt innehåll i exempelvis ett blogginlägg. Följaktligen är många mindre benägna att dela en viss typ av innehåll, som exempelvis långa texter. Tröskeln för att dela är dock betydligt lägre för infografik. I en grafik är budskapet tydligt summerat och all nödvändig information finns tillgänglig vid första anblick – och på så vis är det enklare för människor att avgöra om de vill dela innehållet i sina nätverk.

Coolhetsfaktorn

Sist men inte minst nämner Marc Smiciklas att estetiken är en anledning till att det är så effektivt. Infografik är annorlunda och ”coolt” att titta på. Konkurrensen om uppmärksamheten är otroligt hård – en vanlig användare blir exponerad för information som motsvarar 174 tidningar – varje dag! Personen som du vill nå tillbringar max ett par sekunder på att ta del av ditt innehåll innan hen bestämmer sig för att gå vidare till nästa sajt, inlägg eller nätverk. Ett par sekunders uppmärksamhet på en infografik är ofta gott om tid för att personen ska kunna bedöma om innehållet är intressant. Med visuell information kan du särskilja ditt innehåll på ett sätt som står ut och drar till sig målgruppens uppmärksamhet.

Källa:

Marc Smiciklas: The Power of Infographics: Using pictures to Communicate and Connect With Your Audience.


Tips: bilderna som konverterar på nätet



De flesta inom kommunikation känner till att innehåll med bilder oftast väcker större engagemang än innehåll utan bilder. Faktum är att artiklar med bilder väcker i snitt 94 procent mer engagemang än de utan.  

För många sker bildvalen på nätet och i sociala medier till en början med liten precision. Det skjuts lite från höften och försök görs att anpassa bildvalen efter vad man tror att målgruppen reagerar positivt på. Kanske är det också ont om både tid och budget.  

Bra eller dåliga bilder

När vi pratar (ofta med hånfull ton) om dåliga bilder menar vi nästan uteslutande stockbilder.  Det är ett samlingsbegrepp för genrebilder, alltså arrangerade bilder med modeller, som används för att illustrera riktiga situationer. Exempelvis två män som skakar hand ska illustrera en affärsuppgörelse, en man med en sedelbunt ska illustrera framgång och en skrattande kvinna med en salladsskål ska illustrera hälsa. Vi har alla sett och fnissat åt dem.  

Men varför är de dåliga? En dålig bild är väl bättre än ingen bild alls om det första påståendet stämmer? Men enligt studier på området är en dålig bild faktiskt lika med ingen bild alls för användaren.

Olika typer av syften med bilder

För att veta vad som är en bra respektive en dålig bild måste man också känna till kontexten. Bilden fyller helt olika syften beroende på om den är till en artikel, sociala medier eller på en webbshop. Inom till exempel e-handeln vill användarna främst att bilderna ska hjälpa dem att förstå produkten och kunna jämföra den mot andra, snarlika produkter. På en personlig webbplats vill däremot besökarna titta på bilder för att se vem som står bakom sajten.

Användbarhetsforskaren Jakob Nielsen har med hjälp av ögonscanning undersökt hur användare reagerar på bilder på nätet och funnit att vissa typer bilder ignoreras helt av användare.  Andra bilder blir dock behandlade som viktig information och detaljgranskas av användaren.

Bilder som ignoreras:

  • Klassiska stockbilder med modeller och fejkade situationer.
  • Bilder som används som utfyllnad och dekoration.
  • Produktbilder som inte visar detaljer.

Bilder som konverterar:

  • Bilder på riktiga människor i äkta situationer.
  • Produktbilder som visar mycket detaljer.
  • Stora bilder på begäran. På sidor med mycket skriftlig information om produkten lade användarna mer tid på att på att detaljstudera bilderna än att läsa. De vill gärna se alternativa bilder och titta på förstoringar. När du erbjuder förstoringar uppmanar Jakob Nielsen att de ska vara minst dubbelt så stora som originalet.
  • Informationsbärande bilder. Användare föredrar att titta på informationsbärande bilder där informationen är relevant för att de ska kunna slutföra sin uppgift.

Arrangerade eller autentiska bilder på sociala medier?

Nielsen är inte ensam om sin teori. Konverteringsexperten Gerry McCovern menar att det oftast är de tråkiga och autentiska bilderna som faktiskt skär igenom bruset hos användarna. Dagens konsumenter är luttrade och ignorerar helt enkelt bilder som verkar alltför orealistiska. Som exempel lyfter han fram en frisörsalong som A/B-testade två olika bilder till en Instagram-annons. Den första bilden föreställde en glad kvinna i en frisörstol och var fotad och retuscherad av en professionell fotograf. Den andra annonsen var tagen med en mobiltelefonkamera och visade riktiga före- och efterbilder på en styling. Annonsen med den äkta bilden fick 71 likes och 571 klick till bokningssidan och annonsen med den proffstagna bilden fick en (!) like och noll klick. Det enda som skilde annonserna åt var bilden, allt annat var likadant. Lärdomen är att många användare inte är mottagliga för bilder som utlovar orealistiska resultat och helt enkelt ignorerar dem. Målgruppen i caset ovan ville ha bilder som visade på hur den faktiskt färdiga stylingen såg ut och inte romantiserade bilder. 

Budskapet är att det lönar sig att investera i bra bilder. En fotograf som är skicklig och förstår syftet med bilden kan tillföra enormt mycket för affärsvärdet. Men bra bilder ur konverteringssynpunkt handlar om att välja bilder som användaren eller konsumenten finner meningsfulla, och inte bara agerar utfyllnad eller bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.

Källor: Jacob Nielsens ögonscanningstudie, 2010 

Gerry McCovern på Conversion Jam, 2017


Skrivråd: fastna inte i andras språkbruk



Vem ska läsa det du skriver?

Det är den första frågan varje skribent måste ställa sig. Vem skriver du för?

Svaret på frågan avgör hur du skriver och det gäller alla som vill förmedla ett budskap i skrift.

Ändå fastnar vana skribenter, som till exempel nyhetsjournalister, ofta i just den fällan.

Har journalisten pratat med en polis om något dramatiskt som inträffat blir texterna inte sällan en uppvisning i polisprosa. Ord som bragts om livet, anträffa, efterspana, avfördes används inte i vardagligt tal. Men orden förekommer i polisrapporter som oftast är avsedda främst för andra poliser eller åklagare och de används av poliser när de svarar på journalisternas frågor.

En nyhetstext med de orden blir främmande och stelbent för den vanlige läsaren eller lyssnaren, de enda som känner sig hemma i ordvalen är andra poliser.

Och den som intervjuar en läkare eller specialist inom vetenskapens område måste lägga stor kraft på att förklara för den som inte är expert vad det handlar om. Då går det inte att enbart använda korrekta fackuttryck och komplicerade orsakssamband måste förenklas och förkortas så att de blir begripliga utan att för den skull bli felaktiga.

Undantag

Men, det finns ett stort MEN, är det andra experter som ska läsa det du skriver är kraven naturligtvis andra. Då blir sannolikt exaktheten i berättelsen viktigare än att vem som helst fullt ut ska förstå vad som skrivs. Förenklingarna behöver inte göras och skribenten kan utgå från att den etablerade fackterminologin förstås av läsaren. Det handlar alltså om vem som ska läsa det du skriver.

Av och till hörs att ett visst sätt att skriva stänger ute de som inte redan är insatta. Och målet för en skribent som vill nå ut brett med sin text måste tveklöst vara att locka så många som möjligt till läsning (om det nu inte är så att texten är avsedd för en begränsad och homogen grupp).

Egentligen är det samma sak som för politiker, talar du för den egna lokala partigruppen eller är du ute på valturné för att locka nya väljare? Skriver du för de redan troende, för de som redan är väl insatta i ämnet, eller skriver du för att locka andra, inte lika insatta, att läsa och intresseras av ämnet?

Vem ska läsa det du skriver?

Några handfasta tips:

  • Ska den som uttalar sig göra det i egenskap av sin yrkesroll? Förbered dig redan innan intervjun på fikonspråk och läs på om vardagliga motsvarigheter som kan användas i stället.
  • Vi har samlat några vanligt förekommande fackord och dess vardagliga motsvarighet i TT-språket. Du hittar dem här: TT-språket
  • Be någon som inte är insatt i ämnet att läsa din text för att säkerställa att den är begriplig. 

Tänk på detta innan du delar nyheter



Var inte för ivrig med att dela på Facebook eller retweeta på Twitter under stora nyhetshändelser.

Innan du delar, tänk på detta först:

1. Fel information först

Direkt efter händelsen kommer mediebolagen publicera felaktigheter. Informationen är knapphändig samtidigt som kravet att berätta det som hänt är stort.

2. Lita inte på anonyma källor

“Källor inom polisen” kan betyda allt från Säpo-chef till trafikpolis i en bil som “hört nåt”. Behandla de uppgifterna med stor skepsis.

3. Lita inte på nyheter som citerar andra nyhetsbolag som i sin tur citerar anonyma källor.

Bara för att ett annat mediebolag skrivit något så blir det inte sant. Extra vaksamhet krävs dessutom när andra mediebolaget använder sig av anonyma källor.

4. Blixten slår oftast bara ner en gång

Det förekommer nästan alltid uppgifter om en andra skjutning eller en andra bomb eller en andra någonting, och de uppgifterna är i de allra flesta fall falska. Det är lätt att bli fartblind och övertolka andra händelser direkt efteråt, så ta sådana uppgifter med en stor nypa salt tills de bekräftats.

5. Var noga med att känna igen språket i rapporteringen.

“Vi får rapporter att…..” kan egentligen betyda vad som helst. “Vi väntar på bekräftelse” betyder att de inte har just det.

6. Närheten

Se till att följa nyhetsbolag som, rent geografiskt, är nära händelsen.

Har de som rapporterat sett saken med egna ögon, är de på plats, känner de till omgivningen? Ju närmare nyheten ju högre trovärdighet.

7. Jämföra många nyheter.

Om något mediebolag säger sig kunna bekräfta att “det eller det” har hänt, vad uppger de andra? Ju färre exempel man har på det som har hänt, ju större anledning till att vara försiktig.

8. Stora händelser föder stora fejkare och stora photshoppare.

Det finns många bedragare som vet att folk griper tag i vilken bild som helst under stora nyhetshändelser. Så de kanske photoshoppar en gammal bild för att få den att se ny ut. Var väldigt försiktig med bilder som verkar “för bra”, titta också hur spridd bilden är i övrigt.

9. Undvik reflexstyrd retweetning.

Tänk efter först. Annars blir du själv en spridare av fejkade nyheter, vilket är precis vad de vill uppnå.

Källor:

On the Media’s “Breaking News Consumers Handbook”

NTB

TT Nyhetsbyrån

Länktips för dig som vill läsa mer:

Svenska sidor:

https://www.svd.se/om/falska-nyheter

http://www.dn.se/om/falska-nyheter/

https://www.metro.se/om/falska-nyheter

http://www.gp.se/om/Falska%20nyheter

Utländska:

http://faktisk.no/

https://digiday.com/uk/le-monde-identifies-600-unreliable-websites-fake-news-crackdown/

http://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-pdf/

Facebook:

https://media.fb.com/2017/04/06/a-new-educational-tool-against-misinformation/


"Man samlar alla, och så HÄNDER det"




- Det som verkligen gjorde intryck var när jag bad TT Nyhetsbyråns designer om en sak och tänkte att det skulle väl ta fem veckor, och så frågade han mig om det var okej ifall jag fick det först nästa dag.

Anna Nordström är nybliven IT-chef på TT Nyhetsbyrån och berättar om sin första vecka på TT, för tre och ett halvt år sedan när hon började som projektledare.

Hon kom då från en IT-avdelning på 150 personer till en med under 20. Och blev förvånad över hur mycket teknikutveckling som pågick. Och hur det gick till.

- Känslan att man på TT kan samla alla i ett rum, diskutera och ta beslut, och så HÄNDER det.

- Det är bra när det är väldigt kort mellan beslut och handling, då kan man göra om ifall det blev fel. Och man måste våga prova.

Det är vad som lockade henne att ta chefsjobbet. Hon "tycker inte om att ha tråkigt på jobbet" och säger att här finns hela tiden saker att förändra. Hon låter som om förändring i sig alltid är bra.

- Ja, jag tror att ALLT kan förbättras! Så att man utvecklar kreativa, smidiga lösningar och arbetssätt.

De tekniska plattformarna gillar hon: TT är en bra bit in i skalbara molntjänster, och bygger en sammanhållen arkitektur av mikrotjänster för att kunder ska kunna filtrera och bearbeta nyhetstjänster och annat. Dessutom en rad redaktionella verktyg.

Vad fick då IT-proffset från Svenska Spel att söka sig till nyhetsbranschen?

- Samhällsnyttan. Varumärket TT är något jag kan stå för. 

Väl på plats fann hon drivet mot modernisering inom IT-avdelningen stimulerande. TT förser alla Sveriges medier med nyhetstexter, video, foto och grafik dygnet runt och är också innehållsbyrå åt många verksamheter utanför mediebranschen. Man provar maskininlärning och vill ge sig på automatiserad bildigenkänning och redskap för att detektera fejknyheter ihop med redaktionen.

Som ny chef – och som erfaren projektledare – vad menar Anna Nordström får en IT-avdelning att fungera riktigt bra?


- Öppenhet är viktigast, att inte bygga väggar. Alla måste kunna prata med varandra, över avdelningarna.

Och:

- De som kan saken måste ha mandat och ta ansvar för att själva fatta beslut. Man får inte lägga besluten för högt upp i organisationen. Det måste kunna gå fort, om det är något problem.

På TT är gränsen flytande mellan driftare och programmerare, vilket ger både större stabilitet i systemen och utrymme för personlig kompetenshöjning. Anna Nordström vill nu fortsätta driva redaktioner och IT närmare varandra.

- Vi går mot allt mer tekniska lösningar. Det är redan flera på redaktionen som lär sig att koda. Det är viktigt att kunna skriva och uttrycka sig som journalist, men också att lära sig mer och mer tekniskt, och att vi hjälps åt.

En framtidsspaning - vad har TT:s kunder att vänta sig framöver?

- Att vi lyckas visualisera och sam-paketera mer, så att man lätt kan hämta in och publicera allt som TT gör vid en stor nyhetshändelse: video, grafik, direktrapportering… och vår enorma bilddatabas.

Samt redaktionella verktyg för att göra bildspel, tidslinjer och diagram.

- Det fina är att vi testar dem internt på vår redaktion, medan vi utvecklar dem, och ser att de funkar innan våra kunder börjar använda dem. Anna Nordström började en gång som florist och kom in på kundservicen på Tipstjänst för 23 år sedan. Tipstjänst blev Svenska Spel och hon blev projektledare på en slingrande väg via ombud, marknads- och säljavdelningarna och med testning och teknisk projektledning. Till sist metod- och processansvarig. Vid sidan om det är hon utbildad till fartygsbefäl och maskinbefäl och aktiv i Sjöräddningssällskapet. Cyklar gärna och åker skidor. Kan snickra och sticka. Samt har familj.