Undvik att använda förkortningar. I TT:s texter skriver vi ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare.

Se även avsnittet om distinktion mellan beteckningar och förkortningar i kapitel Versal eller gemen.

Förkortningar på företag, myndigheter, organisationer och liknande som inte är allmänt kända skrivs ut första gången de förekommer i texten.

Använd inte heller sådana kortformer av namn och dylikt som kan skapa oklarheter, särskilt inte första gången namnet förekommer i texten.

Förkortningar på företag, organisationer och dylikt som är namn och som uttalas som ord skrivs med versal begynnelsebokstav: Aga, Tass, Ikea, Jas, Nato, Sida, Saf.

När förkortningarna uttalas bokstav för bokstav skrivs de genomgående med versaler: ABB, SCA, SAP, TCO, SHSTF, SMHI, LKAB, SAS.

Undvik den engelska förkortningen NGO, som står för non-governmental organizations. På svenska brukar de kallas enskilda organisationer eller icke-statliga organisationer.

En del förkortningar har med tiden kommit att ingå i svenskan som självständiga ord och dessa skriver vi gement: behå, cd, cd-rom, epa-traktor, id-kort, laser, mc, ob-tillägg, pet-flaska, pc, pm, pr, pvc, radar, rot-avdrag, sms, tv, ufo, vd, vvs.

Samma sak gäller sjukdomarna och de medicinska begreppen: adhd, damp, aids, hiv, sars, cp, ms och tbc.

I några fall är små bokstäver att föredra därför att besläktade ord brukar skrivas gement. Det gäller särskilt tekniska termer som ofta förekommer i samma texter som orden ovan: adsl, dab-radio, dvd, md (mini disc), gd (generaldirektör), gps, gprs, mms, mp3, vhs, wap.

Obs att VHS skrivs med versaler när det är namn på myndighet som förkortas.

När det gäller termer som hämtats från fackspråk är det förstås alltid en fördel om man någonstans i texten skriver ut vad förkortningen står för.

TT skriver IT och 3G med versaler.

Förkortningar av namn på lagar skriver TT med versaler: PUL, LVU, LOB.

Undantag är lagarna mbl och las vilkas namn förekommer i många avledningar, märk ord som utlasad. Även mbl:a förekommer, men eftersom det kan vara svårare att uppfatta verbformen undviker vi den. Skriv hellre mbl-förhandla.

Om mbl och las nämns i uppräkning eller i grafik där man vill vara konsekvent kan man följa huvudregeln och skriva dem versalt.

När en förkortning ingår i sammansatt ord sätts vanligen bindestreck mellan leden: IT-kommission, mc-polis, digital-tv-box.

Om förkortningen inte läses bokstav för bokstav utan som ett vanligt ord kan man ofta slopa bindestrecket: Natostyrka, Ikeasoffa.

Sedan januari 2009 använder TT nya regler för hur namn på politiska partier och deras förkortningar skrivs. Följande gäller:

TT skriver de politiska partiernas beteckningar med versaler. Beteckningen skrivs inom parentes om den anger en persons partitillhörighet, men utan parentes om den har karaktär av förkortning, till exempel S-ledare, MP-kritik.

Förkortningar av ungdoms- och kvinnoförbund följer normala regler för förkortningar. Uttalbara förkortningar skrivs med versal begynnelsebokstav följt av gemener, icke uttalbara förkortningar skrivs genomgående med versaler. Till exempel Muf, Luf och Cuf, men SSU och KDU.

Bestämd form av initialförkortning skrivs med kolon före ändelsen: tv:n, vd:n.

Efter siffra används också kolon: DC|10:an. Samma sak gäller vid genitivändelse till förkortningar som uttalas bokstav för bokstav: FN:s, USA:s, SKF:s.

Undvik bestämd form på Europavägar (skriv E|6 och inte E|6:an).

Till förkortningar som uttalas som ord fogas genitivändelsen utan kolon: Natos, Sidas.

När en förkortning ingår i sammansatt ord sätts däremot vanligen bindestreck mellan leden: IT-kommission, mc-polis, digital-tv-box.