| Förekommande varianter |
Rekommen-
derad form |
Anmärkning |
| Abou/Abu/Bou ... |
Abu ... |
Abu=far. Vanligt som förled, oftast självständigt. Kan också
ange andra egenskaper. (ex. Abu Shamah, "Han som har ett
födelsemärke"). |
| |
(Bou ...) |
Bou förekommer mest i Nordafrika.
Om Bou står självständigt kan det bytas mot Abu, annars är det
bäst att låta bli: kan förväxlas med ord vars första stavelse är
Bu-.
|
| Abu Dhabi, Abu Zabi/Zaby |
Abu Dhabi |
Förenade arabemiratens huvudstad. |
| Adan, Aden |
Aden |
Aden etablerat via engelska. Inleds av konsonanten ayn, som
saknar svensk motsvarighet. |
| Agadir, Aghadir |
Agadir |
Arabiska: gh=tungrots-r. |
| Ahaggar, al-Hajjar |
Ahaggar |
Arabiska: al-Hajjar. |
| Ain/Ayn/Ein ... |
Ayn ... |
Se Ayn för alla namn på Ain. |
| Ain Hilwah, Ein al-Hilweh |
Ayn al-Hilwa |
Flyktingläger i Libanon. |
| Ait ... |
Ait ... |
Aït: Berbiskt ord med betydelsen "barn till../söner av..".
Förled i nordafrikanska namn.
|
| Akaba, Aqaba(h) |
Aqaba |
Inleds av konsonanten ayn, som saknar svensk motsvarighet. |
| al-/el-/il- |
al- |
Best. artikel. Skrivs ut om den framgår av originalet.
Standardarabiskan, det normerande skriftspråket, har
grundformen al-. Det uttalas ofta med ä-ljud och blir
därför gärna el- via kolonialspråken engelska och franska.
|
| ('l-) |
al- (l-) |
Vokalen faller i vissa lägen. (Det behöver alltså inte vara fel
i förlagan!) Förekommer i sammansättningar, när ett ord före
artikeln som hör till namnet slutar på vokal, ex Abdu-l-lah. Om
orden skrivits ihop är det svårt att se att där finns en artikel.
Följ förlagan. |
| (ad-, an-, ar-, as-, at- m fl) |
|
Artikeln assimileras ofta till huvudordet
(ex. an-Nil). I skrift kan både al- och varianterna godkännas hos
oss. Uttalet är viktigare: vi bör assimilera. |
El Alamein,
al-Alamayn |
El Alamein |
Platsen är världsberömd med stavningen El Alamein. Men normalt
bör vi undvika att frångå två stavningsregler:
1) artikeln stavas al-
2) diftongen stavas ay
|
| Aleppo |
Aleppo |
Arabiska: Halab. |
| Alexandria |
Alexandria |
Arabiska: al-Iskandariyyah. |
| Allenby Bridge |
Allenbybron |
Arabiska: Kung Hussein-bron. |
| Amman |
Amman |
Andra stavelsen betonas (av araberna som långt ä). |
| Annaba(h) |
Annaba |
Stad i Algeriet. Inleds med konsonanten ayn, som saknar sv
motsvarighet. Andra stavelsen är lång och a-uttalet drar åt ä. |
| Aqaba(h), Akaba |
Aqaba |
Inleds med konsonanten ayn som saknar sv motsvarighet. |
| Arbela, Arbil, Erbil, Irbil |
Arbil |
Kurdisk stad i Irak. Långt i. (NE har Irbil.) |
| Assiut, Asyut |
Asyut |
Uttal: u=långt o. |
| Assuan, Aswan |
Aswan |
Uttal: w=o-ljud, jfr eng. |
| Ayn... |
Ayn... |
Ayn=källa, öga. Som förled. Stavningen ay rekommenderas, ai
står i allmänhet för att ljuden inte utgör diftong. |
| Baalbek, Balabakk |
Baalbek |
Långt a avspeglar bortfall av ayn som saknas i sv. Stavning med
e bryter mot regeln men är etablerad. |
| Bagdad, Baghdad |
Bagdad |
Arabiska: gh=tungrots-r. |
| Bahrain, Bahrayn, Bahrein |
Bahrain |
Rekommenderad stavning avviker från generella regler för
transkription (med ay) men ai är här etablerat. |
| Basra, al-Basra(h) |
Basra |
|
| Beirut, Bayrut, Beyrouth |
Beirut |
Etablerad stavning avviker från regel för ay-diftong. |
| Bekaa, al-Beqaa, al-Biqa |
Bekaadalen |
al-Biqa': Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn. |
| Benghazi, Bengasi, Banghazi |
Benghazi |
Arabiska: gh=tungrots-r. |
| Bou... /Bou- |
Abu/Bou... |
Jfr Abu=far, som förled. Bou är en nordafrikansk variant, på
kartor över Algeriet, Marocko, Tunisien. Om Bou står självständigt
kan det bytas mot Abu annars är det säkrast att låta bli - det är
lätt att förväxla med ord vars första stavelse faktiskt är
Bu-. |
| Bur.../Port |
Bur/Port... |
Lånord, i hamnstäders namn. |
| Bur Said |
Port Said |
Kan på svenska uttalas Port, eftersom det är den form av
lånordet vi är bekanta med. Said: ej diftong - mellan vokalerna
utelämnas ayn som saknar svensk motsvarighet. Långt i. |
| Casablanca |
Casablanca |
A: Dar al-Bayda (Vita huset). |
Chott, Choutt,
Shatt... |
Shatt ...
(Chott...) |
Förled med flera betydelser: strand m m. Jfr gränsfloden Shatt
al-Arab. På kartor över Nordafrika Chott/Choutt. |
| Constantine, Qustantin |
Constantine |
I Algeriet. Franskt uttal. |
| Dahuk |
Dahuk |
I kurdiska delen av Irak. Uttal med långt o. |
| Dair/Dayr/Deir... |
Dayr... |
Diftong. Se Dayr. |
Damanhour,
Damanhur |
Damanhur |
I Egypten. Uttal med långt o. |
| Damaskus |
Damaskus |
Arabiska: Dimashq. |
| Dar al-Bayda, Dar el-Beida |
Casablanca |
Bokstavlig översättning: Vita huset. |
| ad-Dawhah, al-Dawhah, Doha |
Doha |
Qatars huvudstad. Arabiska: ad-Dawhah.
Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk
diftong aw). |
| Dayr/Deir ... |
Dayr ... |
Dayr=kloster, står ofta som självständigt första led. |
| Deir al-Balah |
Dayr al-Balah |
Flyktingläger i Gaza. Balah: a=ä, sista vokalen lång. |
| Digla(h), Dijla(h) |
Tigris |
Arabisk form: Dijlah. |
| Djedda, Jedda m fl |
Jidda |
I Saudiarabien. |
| Doha, ad-Dawhah, al-Dawhah |
Doha |
Qatars huvudstad. Uttal: ad-Dawhah.
Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk
diftong aw). |
| Dubai, Dubayy |
Dubai |
Med ay-diftong, men har likt andra länders namn blivit känt med
ai-stavning. |
| Ein Hilwa(h), Ein el-Hilwe(h) |
Ayn al-Hilwa |
Se Ayn för alla namn på Ein. |
| El-/el- |
al- |
Se al-. |
| El Alamein |
El Alamein |
Se Alamein. |
| Erbil |
Arbil |
I Irak, se Arbil. |
| Essaouira(h) |
Essaouira |
I Marocko. Långt i betonas. Arabisk form: as-Sawirah. |
| Fajjum, Fayyoum, al-Fayyoum |
al-Fayyum |
Stor oas i Egypten. Uttal: ay=diftong, u=långt o. |
| Fes, Fas, Fez |
Fez |
Uttal: jfr franska è. |
| al-Firat |
Eufrat |
|
| Gabal/Gebel ... |
|
Se Jabal. |
| Gaza, Ghazza(h) |
Gaza |
A: Ghazzah, gh=tungrots-r. |
Giza(h), Gizeh, Jizah,
al-Jizeh |
Giza (NE) |
Uttal: g=egyptiskt uttal. |
| Hama(h), Hamat |
Hamah |
Stad i Syrien. Betona den andra vokalen, a drar åt ä. |
| Hebron |
Hebron |
Arabiska: al-Khalil. |
| Hermon |
Hermonberget |
Arabiska: Jabal ash-Shaykh. |
| Hims, Homs |
Homs |
Stad i Syrien. |
| Hurghada(h), al-Ghardaqa(h) |
Hurghada |
Arabiska: al-Ghardaqah. Arabiska: gh=tungrots-r. |
| -ia/-iah/-ie/
-ieh/-ija/-ijja/
-ije/-ijjeh/-iya/
-iyah/-iyya/-iyyah
|
-iyya
(-iyyah)
|
Ändelse, mycket vanlig i namn på samhällen.
Ex: al-Iskandariyya. Stavning med e motsvarar uttalet i vissa
dialekter. Standardarabiskan har a med uttal som drar åt ä. I det
arabiska skriftspråket har e inget eget tecken. |
| Irbil, Arbela, Arbil, Erbil |
Arbil |
Kurdisk huvudstad i Irak. Uttal: långt i. (NE har Irbil). |
| Iskandariyya(h), al-Iskandariya |
Alexandria |
I Egypten och Irak. Arabiska: al-Iskandariyyah. |
| Jabal, Jbal,
Jebel ...
Gabal ...
|
-berget
Jabal ...
(Gabal ...)
|
Jabal=berg, som första led. Kan övers till "X-berget". Stavning
med G motsvarar uttalet i Egypten. |
| Gabal Katrina |
Katarinaberget |
Berg i Sinai. |
Jabal abu Ghunaym
Jebel/Jbel abu Ghneim |
Jabal abu Ghunaym |
Heter på hebreiska Har Homa |
| Jedda(h), Jidda(h), Djedda |
Jidda |
I Saudiarabien. |
| Jemen, Yemen |
Jemen |
Stavning med J är etablerad. OBS att J ej uttalas dj. |
| Jeriko, Jericho |
Jeriko |
Arabiska: Ariha, betonat i. |
| Jerusalem |
Jerusalem |
Arabiska: al-Quds. |
| Jouniah, Jouniyeh |
Juniya |
Kuststad i Libanon. Uttal: u=långt o. |
| Kabylien, Qabail, Qabylia, Kabylie |
Kabylien |
Del av Algeriet. Arabiska: al-Qabail. |
| Kairo, Cairo |
Kairo |
Arabiska: al-Qahira. |
| Kana, Qana m fl |
Qana |
By i södra Libanon. |
| Karbala,
al-Karbala
|
Karbala |
Uttal: långt slut-a avspeglar bortfall av ' (= konsonant som
utgörs av glottalstopp), ä motsvarar a-ljuden bäst. |
| Kenitra, Qanitrah, |
al-Qunaytira |
I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på
diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko
endast i, i Syrien diftong. |
| al-Khader/Khadir |
al-Khadir |
Omstridd by nära Jerusalem. Uttal: kh=[x] |
| al-Khalil |
Hebron |
Arabisk form: al-Khalil. |
| Khan Younes/Younis, Khan Yunes/Yunis |
Khan Yunis |
Flyktingläger i Gaza. Uttal: kh=[x], u=långt o. |
| Khartoum, Khartum,
al-Khartoum
|
Khartum |
I Sudan, u=långt o. Uttal: kh=[x], u=långt o. |
| Kirkuk |
Kirkuk |
Stad i Irak, u=långt o. |
| Kuwait, Quweit |
Kuwait |
Avviker från regeln om ay: etablerat med ai-stavning. |
| Latakia,
al-Ladhaqiyya,
al-Ladhiqiyah
|
Latakia (NE) |
I Syrien. Arabiskt uttal: första stavelsen lång och betonad,
dessutom långt i.
|
| Luxor, al-Uqsur |
Luxor |
Arabisk stavning: al-Uqsur. |
| Maan, Ma'an |
Maan |
I Jordanien. Dubbeltecknat a markerar bortfall av ayn som
saknar sv motsvarighet. (', som betecknar glottal-stopp, är
definitivt fel.) Två stavelser, den andra lång och drar åt
ä-ljud. |
Madina(h)
/Medina |
Madina
/Medina |
Madina betyder stad, vanligt som första led. Medina i
Saudiarabien (en av de viktiga platserna i islam) är etablerad med
e-stavning. I alla andra fall bör namnet skrivas med a. Det minskar
risken att vi blandar ihop Profetens Medina och annan stad med
snarlikt namn. |
| Manama(h),
al-Manamah
|
Manama |
Bahrains huvudstad. Uttal: andra stavelsen är lång och betonad,
a-ljuden drar åt ä. |
| Marakech, Marrakesh |
Marrakesh |
(ch=fransk stavning) |
| Marjayoun, Marjajun |
Marjayun |
Stad i Libanon. Uttal: u=långt o. |
| Masqat, Musqat, Muscat, Muskat |
Masqat |
Omans huvudstad. Betonas på andra stavelsen. |
| Mecka, Makka(h), Mekka(h) |
Mecka |
Arabiska: Makkah. NE: Mekka. |
| Medina(h),
al-Madina(h)
|
Madina |
Se Madina. Endast Medina i Saudiarabien med e. |
| Meknes, Miknas |
Meknes |
Uttal: Meknes. |
| Mocca(h), Mocha, Mocka, Mucha, (al-)Mukha |
Mocka |
Kaffestaden i Jemen. Arabisk form: al-Mukha, med långt
slut-ä. |
| Mosul, al-Musil,
al-Mawsil
|
Mosul |
Arabiska: al-Mawsil, men Mosul är känt i historisk litteratur.
(Diftongen aw blir i vardagsspråk ofta å, därav varianterna.) |
| Nabatijeh,
al-Nabatiyya(h)
Nabatiyye(h)
|
Nabatiyya |
I södra Libanon. |
| Nabatiyyat al-Fawqa |
|
Namn som slutar på -iyya(h) får ett hörbart slut-t i
sammansättning. Godkänns i translittererad skrift. |
| Nablus, Nablis, Nabulus |
Nablus |
Uttal: långt a, u=o. |
| Najaf, al-Najaf |
Najaf |
Uttal: j=dj, a drar åt ä. |
| Nakoura(h), Naqura,
al-Naqoura(h)
an-Naqoura(h)
|
Naqura |
Stad i Libanon. Uttal: u=långt o. |
| Nawakshut, Nouakchott |
Nouakchott |
Mauretaniens huvudstad, ch=etabl fransk stavning, brukas i
administration och affärssammanhang. |
| Oran, Wahran, Ouahran |
Oran |
I Algeriet. Arabiska: Wahran. (NE har Ouahran.) |
| Ouargla, Warqala |
Warqala |
I Algeriet. (NE har Ouargla). Arabiska: Warqala. |
| Oued ... |
Oued ... |
Se Wadi. |
| Oum ... |
Umm ... |
Se Umm. |
| Qana |
Kana |
By i södra Libanon. |
| Qatar, Quatar |
Qatar |
|
| Qumran,
Wadi Qumran,
Khirbat Qumran
|
Qumran |
Uttal: långt a betonas. Fyndplats för Dödahavsrullarna. |
| Qunitra(h), Kenitra
al-Qunaytira(h)
|
al-Qunaytira |
I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på
diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko
endast i, i Syrien diftong. |
| Qustantin |
Constantine |
I Algeriet. Franskt uttal. |
| Quwayt, Quweit |
Kuwait |
Etablerad stavning av ay. |
| Ram Allah, Ramallah |
Ramallah |
Arabiska: ram al-lah. |
| Rashidiyya(h), Rachidiye(h) |
Rashidiyya |
Betoning på båda i:na. |
| Ras/Ra's/Ras ... |
Ras ... |
=huvud. Används om platser där ngt i naturen är mycket
framträdande, t ex uddar. Översätts inte, eftersom det har vid
betydelse. Uttal: tecknet ' står för glottalstopp, som i arabiska
har en egen bokstav och är betydelseskiljande. Återges inte i
normalskrift hos oss, men kan givetvis uttalas om det framgår av
källtexten. |
| Riad, ar-Riyadh |
Riyad |
Saudiarabiens huvudstad. (NE har Riyadh.) |
| Saida, Sayda(h), Sidon |
Saida |
Kuststad i Libanon, vanlig i nyhetsprosa. Avviker från regeln
om ay-stavning av diftong. |
| Sana, Sanaa |
Sanaa |
Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn. |
| as-Sawira(h) |
Essaouira |
Se Essaouira. |
| Sawhaj |
Sohag |
Se Sohag. |
| Sharm el-Sheikh |
Sharm el-Sheikh |
Arabiska: Sharm ash-Shaykh. Egyptisk turistort. |
| Shatt al-Arab |
Shatt al-Arab |
Gränsflod Irak-Iran. Versalt A betonas. |
| Sohag, Suhaj, Sawhaj |
Sohag |
Uttal: g=egyptiskt uttal. Diftongen aw uttalas ofta i
vardagsspråk som å. |
| Sousse, Susah |
Sousse |
I Tunisien. |
| Sulaimaniyya(h), Sulaymaniya(h), Suleimaniya(h) |
Sulaymaniyya |
Tredje stavelsen lång, a-ljuden uttalas som ä. |
| Suez |
Suez |
Arabiska: as-Suways. |
| Sur, Tyr, Tyre |
Tyr |
Arabiska: Sur, långt o. |
| Taizz, Ta'izz |
Taizz |
I Jemen. Uttalet Tä-iss avspeglar bäst bortfall av kons som
saknas i sv, undvik göra ai till diftong. |
| Tamanrasat, Tamanrasset |
Tamanrasset |
Tredje stavelsen betonas. |
| Tigris/Digla(h) |
Tigris |
Arabiska: Dijlah (j=dj). |
| Tizi Ouzou |
Tizi Ouzou |
Uttal: ou=o. Tizi betyder bergspass. |
| Tlemcen, Tilimsan |
Tlemcen |
Stad i Algeriet. Tlemcen= etablerad fransk stavning. Uttal:
Tilimschän, långt ä. |
| Tripoli, Tripolis |
Tripoli |
Stavningen Tripoli har hävd i både Libanon och Libyen.
Arabiska: Tarabulus. Av grekiskt ursprung: jfr Akropolis,
Persepolis, Minneapolis m fl. |
| Tyr, Tyre, Sur |
Tyr |
I Libanon. Arabiska: Sur, långt o. |
| Um/Umm/Oum ... |
Umm ... |
Umm=mor. Vanligt som förled. Står självständigt och har även
idiomatisk betydelse, ungefär "innehavare till." |
| |
(Oum ...) |
På nordafrikanska kartor uppträder det som Oum. Rätt eller fel
i dessa fall kan diskuteras, men med Umm (som alltid är rätt) är
man på den säkra sidan. |
| Umm Durman,
Oumdurman m fl
|
Umm Durman |
Stad i Sudan. Uttal: långt a betonas, u=o. |
| Wadi ...
Oued ...
|
Wadi ... |
Vattendrag, flodbädd, dal. Ofta första led i ortnamn. Bör inte
översättas, då ordet har vid betydelse. |
| |
(Oued ...) |
Stavningen Oued allmän på kartor över Nordafrika. (Av
historiskt intresse: ordet är upphov till Guad- i spanska
flodnamn.) Uttal: w= o-ljud, jfr eng. |
| Wadi Halfa |
Wadi Halfa |
Gränsort i Sudan. |
| Yemen, Jemen |
Jemen |
OBS att J inte uttalas dj. |