TT-Språket

Hur man skriver namn på svenska myndigheter och verk har varierat genom åren. Språkrådet (förr Svenska språknämnden) har alltid rekommenderat stor första bokstav för myndigheter och liknande med klar namnkaraktär.

Se även exempellistan med namn på de viktigaste myndigheterna, verken och institutionerna.

Skilj mellan kategoribeteckningar (versal begynnelsebokstav) och förkortningar (gemen).

Kategoribeteckningar med mera:

A-lag
B-film
A-skatt, F-skatt (på gränsen mellan förkortning och kategori)
C-vitamin
C-språk, C-uppsats
T-tröja
U-sväng, T-korsning, S-kurva
X-län, Y-län 

Förkortningar:

a-kassa
i-land
u-land
p-piller
p-plats
(ubåt och kpist skrivs dock utan bindestreck)

Centrala verk och myndigheter som är unika och har namnkaraktär skrivs med stor första bokstav.
    Exempel:

Datainspektionen
Kammarkollegiet
Lagrådet
Riksbanken
Högsta domstolen
Högkvarteret
Statens konstmuseer
Riksantikvarieämbetet
Kustbevakningen

I namn som inleds med Kungl.(iga) får även det efterföljande ordet versal begynnelsebokstav.
    Exempel:

Kungl. Myntkabinettet
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Kungliga Operan
Undantag: Kungliga biblioteket (KB)

Se även TT:s exempellista på centrala myndigheter, domstolar, organisationer med mera.

Departementen skrivs med liten begynnelsebokstav eftersom de är både namn och benämningar.
    Exempel: finansdepartementet, kulturdepartementet.

Myndigheter vilkas namn är en personbeteckning - liksom den person som bär myndighetens titel - skrivs av TT med liten begynnelsebokstav.
    Exempel:

justitiekanslern
riksåklagaren
barnombudsmannen

Deras förkortningar skrivs dock versalt: JK, RÅ, BO och så vidare.

Myndigheter som inte är unika - regionala myndigheter, domstolar, nämnder - skrivs med liten bokstav.
    Exempel:

hovrätten
    men Svea hovrätt
tingsrätten
länsstyrelsen
arbetsförmedlingen

Funktionsbeteckningar skrivs med liten begynnelsebokstav.
    Exempel:

flottan
armén
flyget
marinen
tullen
polisen
posten

Regeringen, riksdagen, riksdagens utskott och institutioner skrivs med liten bokstav.
    Exempel: finansutskottet, kulturutskottet, riksdagens utrikesnämnd.

Avdelningar inom myndigheter skrivs med liten bokstav.
    Exempel: driftsavdelningen, informationsbyrån.

Se även TT:s exempellista på centrala myndigheter, domstolar, organisationer med mera.

Företagsnamn skrivs inte genomgående versalt, inte heller om namnet är en förkortning som går att uttala. Vi skriver således till exempel Asea, Wasa, Saab, Modo.

TT undviker stavningssätt som kan uppfattas som textreklam och använder inte företags logotyper eller motsvarande i löpande text. Namn med exempelvis en versal mitt i ordet avviker från svenska skriftnormer och normaliseras därför i TT-texter. Exempel:
    MatXtra blir Matextra
    r.o.o.m blir Room
    GöteborgsOperan blir Göteborgsoperan
    FöreningsSparbanken blir Föreningssparbanken
    S|E|B blir SEB.

Vid sammanslagningar, fusioner och uppköp av företag behålls ofta bägge företagsnamnen, och TT skriver då dessa som företagen själva vill - förutsatt att detta inte kränker gängse skrivregler. Om det nya företaget har valt att skriva ihop namnen men med versal där namnet på företagets andra hälft börjar så skriver TT isär namnen med mellanslag för att underlätta läsning.
    Exempel: Assi Domän, Stora Enso, Merita Nordbanken, Astra Zeneca.

Se vidare avsnittet om förkortningar

.

Sammansättningar som inleds med namn får normalt stor bokstav och skrivs i ett ord. Detta är särskilt fallet vid mera tillfälligt bildade ord.
    Exempel:

Stockholmslag
Kalmarfreden
Linköpingsbo
Göteborgspolisen
Oslotidning
Volvochef
Wallanderdeckare

Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav: göteborgare, kalmarit.
    Även egennamn som används som vanliga substantiv eller måttenheter skrivs med liten bokstav:

ampere
diesel
hertz
quisling
röntgen
watt

Dock skriver vi grader Celsius och grader Fahrenheit.

Liten bokstav används om förledens karaktär av egennamn har försvagats:

eriksgatan
vichyvatten
falukorv
dieselmotor
röntgenplåt
gotlandssnipa
nigeriabrev

Däremot skriver vi Nobelpris och Nobelfest.

Om efterledet är ett egennamn får i regel bara första ledet stor bokstav: Nordnorge, Storstockholm, Mellansverige.
    Dock används divis vid mer eller mindre tillfälliga bindningar: Lort-Sverige, Välfärds-Sverige, Sommar-Visby.

Stor begynnelsebokstav används ibland vid adjektiv avledda av ett personnamn med bibehållen namnkaraktär: den Berghska donationen.



För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn.
    Exempel: finlandssvensk, kosovoalban, bosnienserb, bulgarienturk.

Sedan 2009 skriver TT namn på alla politiska partier med versal begynnelsebokstav. Det gäller både partiernas fullständiga namn och deras kortformer.

Exempel: Socialdemokratiska arbetarepartiet och Socialdemokraterna, Centerpartiet och Centern.

Den borgerliga partikoalitionen Alliansen skriver TT vanligen med gemen begynnelsebokstav; alliansen. Vi skriver också de rödgröna, utan versaler.

Även för partibeteckningar i kortform används versaler: (S), (MP), (M) och så vidare. Likaså för sammansatta ord där förledet är direkt kopplat till partiet: Folkpartiledare, Centerförslag, Vänsterinitiativ.

Grundregeln är att använda versaler när partiet avses men gemener när det är en allmän beskrivning av personer med viss ideologi.

Adjektiv skrivs förstås med gemener, likaså avledningar av partinamnet, till exempel socialdemokratisk och socialdemokrat, sverigedemokratisk och sverigedemokrat.

Förkortningar av ungdoms- och kvinnoförbund följer normala regler. Uttalbara förkortningar skrivs med versal begynnelsebokstav följd av gemener, icke uttalbara förkortningar skrivs genomgående med versaler. Exempel: Muf, Luf och Cuf men SSU och KDU.

Även Mediespråksgruppen och språkvårdarna i finlandssvenska medier rekommenderar att partinamnen skrivs med versal. Se http://www.mediesprak.fi

Namn på läkemedel skrivs med versal begynnelsebokstav (Treo, Losec, Viagra) medan de verksamma substanserna skrivs med gemener (acetylsalicylsyra). Några läkemedel (magnecyl) har emellertid kommit att bli beteckningar på en typ av läkemedel och när det klart framgår att det inte är själva läkemedelsnamnet som avses används gemen begynnelsebokstav.

Produktnamn med avvikande stavning normaliseras av TT i löpande text. Exempel: iPhone blir Iphone.

TT skriver normalt sjukdomar med gemen begynnelsebokstav: till exempel cancer, polio, tuberkulos, parkinson och alzheimer. När sjukdomar uppkallats efter personer får personnamnet versal begynnelsebokstav i skrivningar som Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och Downs syndrom.

Den sjukdom hos människan som liknar galna ko-sjukan skriver vi Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS). (Galna ko-sjukan heter också BSE efter bovin spongiform encefalopati. Notera bindestrecket mellan ko och sjukan.)

Andra sjukdomar, tillstånd och smittoämnen som oftast betecknas med förkortningar skrivs med gemener: damp och adhd i enlighet med tbc, aids och hiv. TT skriver även ms, multipel skleros, med gemener. Lungsjukdomen kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) skrivs med gemener, men det bör framgå att texten handlar om just sjukdomen för att undvika sammanblandning med andra betydelser av ordet kol. På motsvarande sätt skriver vi lungsjukdomen sars för svår akut respiratorisk sjukdom.

Notera även att TT skriver hivsmittad och aidssjuk utan bindestreck.

Det fruktade virus som har fått sitt namn efter den afrikanska floden Ebola skrivs med gemen begynnelsebokstav: ebolavirus.

TT skriver släktnamn med versaler och artnamn med gemener: Tussilago farfara.



Substantiv, adjektiv och verb skrivs i såväl löpande text som radio/tv-tablåer med gemener såvida de inte är egennamn: Little shop of horrors, Le monde des animaux.

TT skriver titlar med gemen begynnelsebokstav: prins Carl Philip, greve Bernadotte, direktör Wallenberg, lord Nelson, president Obama.

Notera att af, de och von har gemen begynnelsebokstav även när de inleder en ny mening: von Petersens, von Sydow etcetera. Undantag: en del av den svenska släkten De Geer stavar sitt namn just så, liksom De la Gardie och Du Rietz.

TT skriver i huvudsak helgdagar och högtider med gemener. Det gäller även högtider inom andra religioner än kristendomen.

Undantag görs när förledets karaktär av egennamn framträder: Kristi himmelsfärdsdag och Jungfru Marie bebådelsedag.

Notera att vi skriver den 1 maj om dagens datum medan fasta sammansättningar som hör ihop med denna helgdag skrivs med bokstäver: förstamajfirande, förstamajtalare, förstamajdemonstration, förstamajtåg.

Ovanliga sammansättningar kan av tydlighetsskäl återges med mellanslag och bindestreck. Exempel: första maj-incidenten.

Religiösa benämningar av namnkaraktär skrivs med versala begynnelsebokstäver: Allah, Frälsaren, Gud, Jesus, Krishna.

Däremot skrivs enligt tradition satan, djävulen och fan med gemen begynnelsebokstav.

Både Bibeln och Koranen skrivs med versal när verket i sig avses. När det däremot handlar om föremålen (som bland annat kan räknas) skriver vi med gemen: en bibel, flera koraner.

Märk uttryck som "fågelskådarnas bibel", med liten bokstav.