Avvisning gäller utländska
personer som saknar tillstånd att vara i Sverige och som har
vistats här i upp till tre månader. Skäl för avvisning kan vara att
en utlänning aldrig har ansökt om asyl eller har fått avslag på sin
ansökan.
I vissa fall kan beslut om avvisning verkställas omedelbart och
utan att domstol behandlat eventuella överklaganden. Ett sådant
förfarande kallas ibland direktavvisning, men den eller de berörda
kan alltså redan ha vistats i landet viss tid.
Polisen kan bara avvisa personer som inte söker asyl. Om någon
söker asyl går ärendet till Migrationsverket.
Utvisning gäller icke-svenskar
som har varit i Sverige i mer än tre månader men saknar rätt att
vistas i landet. De kan ha nekats asyl eller deras
uppehållstillstånd kan ha löpt ut eller återkallats. Även
utlänningar med rätt att vara här kan utvisas om de har begått
brott.
Tre instanser kan utvisa: domstol, Migrationsverket och
regeringen.
Termerna förpassa
och förvisa
används inte längre.
Utlämning gäller utländsk person
som har begått brott i sitt hemland och begärs utlämnad av
hemlandets myndigheter. Även svenskar kan utlämnas för rättegång i
andra länder där de misstänks ha begått brott.
Vid utlämning av brottsmisstänkta mellan EU-länder finns ett
förenklat rättsligt förfarande, den europeiska arresteringsordern,
och då talar man formellt om överlämning.