TT-Språket

Här finner du rekommendationer som Mediespråksgruppen enats om i en rad aktuella språkfrågor.

Observera skillnaden mot TT-språket: både TT och enskilda medier kan avvika från Mediespråksgruppens rekommendationer.

 

Den fysiska skiljelinje som Israel uppför mot palestinskt område kallas omväxlande mur, stängsel eller barriär.
Barriär är i dag den benämning som de flesta tycks finna lämplig som generell benämning. Den innefattar de olika slag av hinder det rör sig om.
När man kommenterar enskilda sträckor av barriären kan man givetvis använda det ord som beskriver hindret just där.
Förled som skydds-, försvars-, terrorist-, anti-terrorist-, fascist-, ockupations- och säkerhets- innebär värderingar som vi anser att massmedier inte bör göra, däremot återger vi dem i citat.

(April 2004) 

 

Orden bög och flata förekommer allt oftare som neutrala beteckningar och inte som skällsord. Ännu uppfattas de av många som stötande, även om de lättare passerar i ett sammanhang, i löpande text. Det är rimligt att använda orden med försiktighet, särskilt i rubriker.

Förkortningen hbt för homo-, bi- och transpersoner återfinns nu även i ordböcker som SAOL med små bokstäver. I analogi med det är det rimligt att skriva även hbtq, där q står för queer, med gemener. Tänk på att alla läsare inte kan förutsättas vara införstådda med hur förkortningarna uttyds.

(7 september 2009 och 25 augusti 2010)

 

Mediespråksgruppen avråder från slagordet Euroland.
Ordet finns inte som officiell beteckning och har flera språkliga nackdelar. I stället kan man tala om euroländerna eller euroområdet.
Valuta: 10 euro bör man skriva, med siffran före valutaslaget, och om möjligt utan att förkorta det redan korta valutanamnet.
Genom Lissabonfördraget har EG-domstolen även formellt bytt namn till EU-domstolen.
Nya titlar har införts. Först att utses till permanent ordförande blev Herman Van Rompuy (skrivs med versalt V). Vi skriver i första hand ordförande, som det står i fördraget, och undviker att ge honom titeln president.
Det andra toppjobbet som infördes 2009 har titeln EU:s höga representant. Vi tillåter oss att också kalla personen EU:s utrikesminister.
Kristalina Georgieva och Rumjana Zjeleva, bulgariska politiker, ger vi försvenskad stavning. (Internationellt förekommer många varianter, till exempel Rumiana Jeleva, Roumyana Zheleva.)
(December 2009 och januari 2010)

 

Många stöts av beteckningen, men det är ibland väsentligt att ange motivet bakom gärningen. Sammansättningen säger trots allt tydligt att det är fråga om mord. Det finns dessutom många sammansatta ord som bildats på detta sätt. Skriv gärna "hedersmord" inom citattecken eller använd formuleringar som så kallade hedersmord.

(Januari 2002) 

 

Är det en bra idé att införa ett nytt könsneutralt pronomen? Finns det förutsättningar att ge ordet hen spridning? Det finns publicerade exempel på hur hen kan användas och fylla en funktion.
När skribenten inte vill ange kön
Publicistklubbens årsbok 2012: En anonym intervjuperson vars kön skribenten inte vill ange introduceras med orden ”en person”, därefter följer två citat. Övergången mellan citaten inleds: ”Hen menar att det ofta är andra faktorer …”
SvD: ”Sju dagar låter kanske inte så mycket men då måste man komma ihåg att det faktiskt enligt sägnen var precis så lång tid det tog för Gud att skapa världen, och då lyckades hen till och med klämma in en vilodag.”
När intervjuperson vill bli kallad hen
I intervjuer med en namngiven person har ordet använts av flera redaktioner på intervjupersonens eget önskemål.
När skribenten inte vet könet
Det skulle kunna vara bekvämt med hen när texten handlar om en person vars kön vi inte känner till. Vi har kanske ett namn på ett främmande språk som underlag och inga andra personliga uppgifter att tillgå. Då kan hen vara en bättre lösning än till exempel ett felaktigt han för en kvinnlig författare.
Att debatten tog fart leder kanske till att hen framgent tas upp i alla ordböcker, om än som ett mindre vanligt alternativ.

Debatten om hen har också en mindre teknisk aspekt. Den lyfter fram att mannen ofta är norm i språket.
Även om en redaktionell linje utesluter hen finns redskap  för den som vill undvika könsstereotyper:

• Pröva om en man-konstruktion kan bytas mot den. ”Om man vill … kan man …” låter sig ersättas med ”Den som vill … kan …”.
• Vid nybildning av personbeteckningar, undvik former som kan vara belastade, vilket ofta är fallet vid feminina ändelser märk -ska och -ssa. Fundera över vilka neutrala ändelser som är produktiva, som -ist. Finns det former med -are och -ör som uppfattas som neutrala?
• Välj könsneutrala led i sammansättningar, typ talesperson.

(Mars 2012)

Ibland stöter man på uttrycket humanitära katastrofer. Men humanitär ska ses som synonymt med medmänsklig.
Gruppen rekommenderar mänskliga katastrofer och humanitära hjälpinsatser.

(Mars 2000)

 

Ordet samkönad har på senare år blivit vanligt i en ny betydelse. Från att ha haft innebörden tvåkönad, till exempel i fråga om blommor med både ståndare och pistiller, brukas det i dag ofta om par där parterna är av samma kön. Sam- har egentligen inte brukat avse "samma" utan samman-, tillsammans, på samma gång, men den nya betydelsen är i dag utbredd. Enkönad skulle ha varit ett tydligare begrepp (till exempel i fråga om enkönade äktenskap), men vi konstaterar att det är svårt att få gehör för enkönad i allmänspråket. Till förvirringen bidrar att sam- också förekommer i många sammanhang där kön är ovidkommande, som samarbete och samsyn. Mediespråksgruppen har inte enats om en gemensam rekommendation.

(Januari 2010) 

 

Orden huvudduk, sjal och slöja kan alla användas, men observera att de har olika betydelser.
Slöja betyder inte nödvändigtvis att personen täcker sitt ansikte. Det är det vardagsord som används av de flesta som bär huvudduk av religiösa skäl.
Huvudduk är mest neutralt.
Sjal fungerar bäst då man vet att det är ett plagg av den typen som avses.
Både nikab och burka är slöjvarianter som också täcker ansiktet. I svensk text är det lättast att stava dem med k och ge dem pluralformerna nikaber och burkor.
Huckle är på väg ut ur allmänspråket och bör undvikas av den som söker en neutral beskrivning.

(Oktober 2004 och 2009)

 

I konst- och underhållningsvärlden förekommer stavningar som präglas av att man vill förstärka effekten av namn genom ett ovanligt bruk av till exempel versaler. Ofta liknar namnen varumärken.
Vi anser att man även i dessa fall bör underlätta läsningen och följa normala språkregler. (På samma sätt normaliserar vi företagsnamn.) Ta till exempel gärna bort förvirrande frågetecken, men gå varsamt fram med ordvitsar som riskerar att gå förlorade vid normalisering, märk exemplet RasPutin.
Vi skriver som exempel REM, inte R.E.M, och Cloudded, inte cLOUDDED.

Svårare kan det vara att handskas med ord som saknar översättning eller svensk form. Vissa ord, som tycks lika omöjliga att översätta som att böja, måste man rimligen acceptera som fackspråk. Performance och grunge kan jämföras med äldre lånord som italienska opera- och musiktermer.
De här orden har betydelse i ett fackspråkligt sammanhang, och måste givetvis kunna förekomma i text. Men när texten eller sändningen riktar sig till allmänheten måste de då och då förklaras.

Om en roll eller rollfigur avses, säg det och inte karaktär.

Se under avsnitt svengelska vår rekommendation för curator.

(April 2004) 

Breakdans, linedans och squaredans är stavningar som ofta används även i utövande kretsar. De är att föredra framför helt engelsk stavning eftersom de gör det lättare att bilda sammansatta eller avledda ord som squaredansare.

(September 2005)

Denna försvenskade och av språkvården rekommenderade form för doping har länge fört en tynande tillvaro. Men den har fått nytt liv, dels i lagtext, dels i många medier, både på sportsidorna och i andra delar av tidningen. Det verkar inte längre helt omöjligt att den kan få lika friskt liv som de formellt jämförbara mobbning, joggning och dumpning.
Skriv alltså gärna dopning, och kom ihåg att det ska vara -s- i sammansättningsfogen: dopningsskandal.
(Med doping- blir det däremot inget -s-: dopingskandal.) Man kan tillägga att som teknisk term, med betydelsen att tillsätta små mängder av ett visst ämne till halvledare, är dopning vedertagen svensk form och används i t ex NE.

(Jan 2003)

 

Många golfare vill stava sporttermen handikapp på engelskt manér, handicap. Mediespråksgruppen anser att den svenska stavningen är att föredra.

(Mars 2000)

 

Namn på idrottsklubbar som Villa-Lidköping och Boltic-Göta bör skrivas med bindestreck.

(Oktober 2001)

 

Namn på idrottsarenor och språkliga konsekvenser av sponsring

Axa sportcenter (Södertälje)
Behrn arena (Örebro)
Cloetta center (Linköping)
Coop arena (Luleå)
Ejendals arena (Leksand)
Eon arena (Timrå)
Färs & Frosta Sparbank arena (Lund)
FM Mattsson arena (Mora)
Guldfågeln arena (Kalmar)
Kinnarps arena (Jönköping)
Läkerol arena (Gävle)
Löfbergs Lila arena (Karlstad)
Malmö arena (Malmö)
Norrporten arena (Sundsvall)
Peabhallen (Nyköping)
Skellefteå Kraft arena (Skellefteå)
Skycom arena (Umeå)
Sparbanken arena (Arboga)
Swedbank arena (Örnsköldsvik)
Swedbank stadion (Malmö)
Telenor arena Rosenholm (Karlskrona) 

Den här floran av namn blomstrar på idrottsarenor. Merparten är sponsrade, ofta med språkliga följder som ger redaktioner och språkvårdare huvudbry.

Några är språkligt korrekta:

1)      De där första led slutar på vokal (som Cloetta center) följer gamla genitivregler, jämför Solna kyrka.

2)      De som råkar ha ett slut-s på första led, som Kinnarps arena. (Även om arenans namn kanske inte har bildats med avsikten att vara språkligt korrekt. Kinnarps genitiv-s finns redan i företagsnamnet.)

3)      Sammansättningar i bestämd form (Peabhallen).

Den som äger eller driver en arena kan välja vilket formellt namn som helst, men det är inte detsamma som att massmedier eller andra språkanvändare måste hålla sig till den namnformen, och endast den. Både för svenskan främmande särskrivningar och inkonsekvent hantering av versaler bör vi ta ställning till.

Massmedier undviker textreklam, oavsett stavning. I stället uppmuntrar vi till alternativ, gärna med ortnamn (Gävlearenan, Kalmarhallen etc). Jämför med hur vi skriver Haagdomstolen och Londonparlamentet oavsett vad det formella namnet är. Därigenom spelar det också mindre roll om sponsorn och arenans namn ändras. Det faktum att vissa företag sponsrar spelplatser på flera orter talar också för namnformer som särskiljer dem.

En reporter/redaktion är förstås fri att använda andra namnvarianter som är begripliga, som Globen i Stockholm oavsett vem som sponsrar, likaså Eyravallen i Örebro.

Inget hindrar heller språklig normalisering, till exempel genom sammansättning i bestämd form, Läkerolarenan i stället för Läkerol arena.

I undantagsfall kan det finnas skäl att återge det formella namnet; namnet kan till och med vara ämnet för artikeln. I listan ovan står alla arena, stadion, center etc med liten bokstav. Det gör de inte i verkligheten; ute på arenorna växlar det. Vi tycker att man kan normalisera åtminstone på den punkten: använd liten bokstav.

När det är väsentligt att det formella namnet ska kännas igen gör man kanske däremot klokast i att behålla särskrivningen, även om den bryter mot normer.

Vi har övervägt att rekommendera en normalisering med genitiv enligt gängse svenska språkregler, till exempelvis Skycoms arena och Norrportens arena. Ett motargument är att det kan leda till att kopplingen till företaget framstår som starkare än den är. Arenan ägs i allmänhet inte av sponsorn.

Sär- eller sammanskrivning och genitivformer är principfrågor med bäring på all namngivning av offentliga platser. Också kommundelar och flygplatser får i dag namn som bottnar i att X-stad vill "finnas på kartan". Också i dessa fall kan medierna i normalfallet följa gängse bruk: hellre Landvetters flygplats än Göteborg-Landvetter Airport, hellre Skärholmens centrum än Skärholmen centrum och logotypen SKHLM.

(Oktober 2011)

Ska man, eller ska man inte använda divis i sammansättningar av typen Jasplan/Jas-plan?
Mediespråksgruppen anser att man vid behov bör kunna sätta in divis.

(Mars 2000)

I Tyskland förekommer låglönejobb som kallas eneurojobb eller tvåeurojobb. Stavningar som också synliggör uttalet är att föredra framför kombinationer med siffror, eftersom inte minst etermedier behöver veta om det är fråga om "en..." eller "ett...".

Sammansatta ord följer inte alltid det mönster man skulle vänta sig:enkilosburk.

I vissa fall förekommer varianter:engreppsblandare, ettgreppsblandare.

(September 2005)

Bör numren på FN-resolutioner skrivas med eller utan det mellanrum, den gruppering, som vi normalt använder då vi skriver tal över 1 000?
Den numrering som förekommer i Svensk författningssamling (SFS) görs i formen årtal:löpnummer, utan gruppering.
Ett vackert gammalt exempel: Förordning (1772:1104) angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning.
Vi beslöt följa samma princip. FN-resolutioners nummer skrivs utan gruppering.
I uttalet är grupperingen desto större. Uttalet avviker från det vanliga både för resolutioner med lägre nummer och för resolutioner med nummer över 1 000. Exempel:
Resolution nummer 242 i FN:s säkerhetsråd uttalas "två fyra två" (siffra för siffra).
Resolution nummer 1447 i FN:s säkerhetsråd uttalas "fjorton fyrtiosju" (i grupper om två, som i telefonnummer).

(Mars 2003)

När det gäller Jas anser gruppen att man i möjligaste mån bör skriva Gripen, som är flygplanets namn, och inte Jas, som står för Jakt, Attack, Spaning, dvs Gripens användningsområde. Dock kan man gärna skriva Jas 39 Gripen då och då.

(9 mars 2000)

Skriv och säg krona, kronor i alla fall där sådana används, alltså även i Estland, Tjeckien och Slovakien.

I de flesta andra fall använder vi inte längre olika singular- och pluralformer.

Sedan tidigare har de flesta valutor på icke-europeiska språk (som baht, won och yen) samma singular- och pluralform. I allt större utsträckning har de senaste åren europeiska myntslag hanterats på samma sätt (märk lats, litas, lev och leu).

Vi undviker också inlånade plural-s, inte bara då det gäller dollar utan också för myntslag i fransk-, spansk- och portugisisktalande länder (till exempel bolivar, franc, peso och real). Av de vanligaste valutanamnen är det nu bara kronor, dinarer, rupier och i vissa fall rubler som har en speciell pluralform.

När man behöver använda landbestämningar av typen hongkongdollar, med egennamnet först som specificering, kan man skriva namnet med gemen.

Vi följer det mönster vi tillämpar för exempelvis folkslag (finlandssvenskar, kosovoalbaner), äppelsorter (åkeröäpplen) samt djurraser (shetlandsponny, yorkshireterrier).

(November 2004)

Se hela listan i TT-språket

Ordet madrasa behöver en svensk pluralform även om man eftersträvar att hellre använda ordet koranskola. Vi noterar att Språkrådet har rekommenderat formen madrasor.

Observera att en madrasa inte alltid är en koranskola. I många länder är madrasa det gängse ordet för skola, också en i det statliga skolsystemet.

(Mars 2006, uppdaterad)

Hur skriver man de första tio åren av vårt nya århundrade? Språkrådet rekommenderar 00-talet. Den allmänna uppfattningen i Mediespråksgruppen är att det inte finns något bra alternativ.
Vi bör också vara uppmärksamma på skillnaden mellan det som utläses tvåtusentalet, som anses omfatta hela tusentalet, och det som utläses tjugohundratalet, som då avser det första seklet.
Vidare: Heter det 50- och 60-talet, eller 50- och 60-talen? Båda går, beroende på om man menar decennierna som en helhet, eller vart och ett för sig.

(9 mars 2000)

Namn på färger som beige, cerise och orange är svårhanterliga i sin inlånade form. I ordböcker anges de vanligen som oböjliga. Vi tycker att man mycket väl kan lägga till ändelsen -a i bestämd form och plural: beigea, orangea.

(Oktober 2007)

Oscar-s-diskussionen: Gruppen enades, trots varierande preferenser, om att rekommendera skrivning med s-fog och versal i sammansättningar som Oscarsgala, Oscarsstatyett. Pluralform av Oscar: Oscar.

(9 mars 2000)

Kan man skriva svenskalärare i stället för det traditionellt korrekta svensklärare? Det är en bildningsform som nog har framtiden för sig, men rekommendationen är att alltfort skriva svensklärare.

(9 mars 2000)

Vi rekommenderar Trinidad och Tobagos, med ett enda s i genitiv, när det handlar om något som är hela landets.

(Mars 2006)

Hur ska man göra med alla dessa dagar som avhålls. Ska man skriva Kemins dag eller kemins dag, till exempel?
Rekommendationen blev att skriva alla dagar gemena, i likhet med barnens dag, fars dag, mors dag, alla hjärtans dag, svenska flaggans dag.

(9 mars 2000)

Namn på helger och högtider skrivs med liten bokstav om första ledet inte är ett egennamn. Gäller även högtider som firas inom andra religioner än kristendomen.

(20 januari 2003)

Se TT-språket om ordbildningar som förstamajtalare, förstamajdemonstration.

Vissa historiker vill göra formell skillnad mellan sådan eriksgata (gement e) som nutida kungar gör då och då till olika delar av landet och Eriksgatan (versalt E) som de medeltida kungarna gjorde enligt en bestämd rutt för att bli erkända i hela landet. NE skriver även den historiska eriksgatan med gemen.
Gruppen fann inga vägande skäl att göra någon åtskillnad. Alltid gement e i eriksgata(n) således.

(9 mars 2000)

Att skriva namnet på denna kinesiska motionslära är inte det lättaste. Men man kan enas om att det inte är ett namn, alltså bör det skrivas med gemen, och i modern kinesisk transkription skriver man vanligen ihop sammanhörande led i ett ord. Dessutom skrivs sedan tidigare qigong och liknande gement.
Rekommendationen är alltså att skriva falungong.

(9 mars 2000)

Skrivs med liten bokstav om första ledet inte är ett egennamn, som i Bartolomeinatten. Undantag görs för Förintelsen, som lätt kan missförstås om det skrivs med liten bokstav.

(25 januari 2001)

Mediespråksgruppen godtar att internet skrivs med liten bokstav. I övrigt rekommenderar vi Datatermgruppens råd på www.datatermgruppen.se.
Vissa förkortningar har blivit så vanliga att små bokstäver är att föredra: sms och mms. Verben skrivs med kolon (sms:a och mms:a).
Sedan tidigare rekommenderar Mediespråksgruppen gement dvd för digital versatile disc eller digital video disc, som har sammansättningar liknande dem med cd: dvd-spelare, dvd-rom . Gemener även i md för mini disc.
Vi behåller versalerna i IT, där risken för missförstånd med små bokstäver är större..
Hur ska det se ut i genitiv när en del av en nätadress används som namn? Vi anser att det blir tydligare om man skriver med kolon trots att det bryter mot normala skrivregler (att skriva ihop grundord och genitiv-s). Exempel: "...i Stureplan.se:s...", " ...i det skånska projektet Teater.nu:s..."
Vi skriver Ipred, Ipredlagen (Ipred som ett ord). IPRED går tillbaka på ett EU-direktiv från 2004 och är en engelsk förkortning för International Property Rights Enforcement Directive. Lagförslaget har översatts av den svenska regeringen till Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område.

(20 jan 2003, 8 feb 2006 och 7 december 2009)

Språkrådet ger rådet beträffande kungliga titlar i tilltal att man artigast skriver med versaler: Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan. Inte så vanligt förekommande i medierna även om det kan bli aktuellt att citera någon gång.
Viktigare för mediespråket är titlarna i intervjusammanhang. När en titel används i direkt tilltal, som ersättning för ett namn, rekommenderar Mediespråksgruppen liten bokstav, till exempel:
– Vad anser kungen om ...?
– Hur ser drottningen på ...?

(Maj 2010)

KRAV-märkning, kravmärkning? Samma typ av problem som föregående. Akronymen KRAV uttalas som ett vanligt ord och bör enligt språkvårdens och mediernas generella rekommendation alltså skrivas Krav och utan divis i sammansättningar. Eller kanske krav; det är ju inte ett namn på en organisation?
Rekommendation: Skriv Kravmärkt, alltså med versalt K men utan divis i sammansättningar. Med versalt K slipper man förväxling med det vanliga ordet krav (fordran). Annars skrivs alltså: Natoledd, Sifoundersökning.

(9 mars 2000)

Skriv lex Maria, lex Sarah, lex Backström.
Förkortningar skrivs med små bokstäver: las, mbl.

(20 januari 2003) 

I namn på partier och organisationer kan det vara besvärligt att hålla reda på hur många led som skrivs med versal. Vi väljer att skriva de nordiska partiernas namn på ett enhetligt sätt, med versal endast på det första ledet (Kristelig folkeparti). Rekommendationen gäller även för finska och samiska partinamn.

Eventuella egennamn som ingår behåller förstås sin versal.

(September 2005)

Konventionen att skriva namn på riksdagspartier med liten begynnelsebokstav var ett undantag från gängse regler. I dag skrivs riksdagspartiernas namn på vanligt sätt, med versal begynnelsebokstav.

I allmänhet räcker det med versal på det första ordet i partinamnet. Eventuella egennamn, som ortnamn, skrivs förstås också med stor bokstav.

Följ normala regler även för samman- och särskrivning, också när namn har registrerats hos valmyndigheten i en form som bryter mot språkreglerna.

När domännamn på internet används som som egennamn (Lysekilspartiet.nu, Partiet.se och Knivsta.nu) räcker det i allmänhet med att bara skriva till exempel Lysekilspartiet. Knivsta.nu blir obegripligt om man släpper ordet nu, men det kan med fördel normaliseras till Knivsta nu.

"I namn som inleds medFöreningen, Sällskapet, Stiftelsenoch liknande skrivs även det följande ordet med stor bokstav om det inte är en preposition...", skriver Språkrådet i sina skrivregler. I partilistan hos valmyndigheten hittar vi ett par exempel: Samhällslistan Aktiv politik, Studentpartiet Kommunpartiet studenterna. I bägge fallen räcker det dock utmärkt med kortare former: Aktiv politik respektive Kommunpartiet studenterna. En titt på partiernas internetsajter visar att de talar om sig själva på det sättet.

Lokalt kan det förstås förekomma att ett parti enbart kallas Alternativet eller Sjukvårdspartiet, i så fall för tydlighets skull med versal.

Vi skriver Allians för Sverige och Rödgrönt samarbete för framtiden med stor begynnelsebokstav, däremot föredras kortformen alliansen med gemen. Vi skriver också de rödgröna, utan versaler.

Såväl Finspong som Gottland (som förekommer i ett par partinamn) är äldre stavningar. Det finns inget att erinra mot att sådana används.

Skrivsätt vi rekommenderar, med exempel ur den lista över registrerade partier som finns på valmyndighetens sajt, www.val.se:

Barapartiet (inte BARAPARTIET)

Barn- och ungdomspartiet i Sjöbo (inte Barn och ungdomspartiet i Sjöbo)

Dalarnas sjukvårdsparti (inte Dalarnas Sjukvårdsparti)

Europeiska arbetarpartiet (inte Europeiska Arbetarpartiet)

Fram för kommunen (inte Fram För Kommunen)

Hej du-partiet (inte Hej Du Partiet)

Kommunalt alternativ (inte Kommunalt Alternativ)

Malung-Sälen-partiet (inte Malung Sälen Partiet)

Mariestadspartiet (inte MariestadsPartiet)

Nils Dacke-partiet (inte Nils Dacke partiet)

Salapartiet (inte Sala Partiet)

Sveriges grannskapsparti (inte Sveriges GrannskapsParti)

Västra Götalands befrielsefront (inte Västra Götalands Befrielsefront)

Öpartiet (inte Ö-partiet; det tycks inte vara en förkortning, partiet hör hemma på Mälaröarna)

(Augusti 2006, januari 2009 och maj 2010)

Se även stycket om svenska partier under avsnittet om förkortningar.

Bör det skrivas versalt, eller, i likhet med andra uttalbara förkortningar, rem-sömn eller rentav remsömn?
Gruppen fann två starka skäl att hålla fast vid REM-sömn. Dels är detta en fackterm utan stadigt fäste i allmänspråket, dels skulle stavningen rem- kunna ge upphov till förväxling med det vanliga ordet rem (snöre).

(9 mars 2000)

Undvik förkortningar som bun (barn- och ungdomsnämnd), kdn (kommundelsnämnd), sdn (stadsdelsnämnd) och ksau (kommunstyrelsens arbetsutskott), särskilt i rubrik.
I fackspråk kan de fungera, men det vanliga i allmänspråket är att orden uttalas. Därför tycker vi att man också bör skriva ut dem.

(17 mars 2003)

Gruppen avråder från att använda förkortningarna NGO och MR-organisationer. NGO står för Non-Governmental Organizations och bör på svenska skrivas som icke-statliga organisationer, frivilligorganisationer eller enskilda organisationer.

MR är en förkortning av människorätts- och bör skrivas ut. 

E 4, AK 4, TV 4, P 1, G 8 och liknande beteckningar skrivs isär men med ett bindande mellanrum (spatie). Det håller samman bokstav och siffra vid radslut. Rekommendationen gäller även beteckningar på bilmodeller och tekniska produkter.
(6 juni 2000)

I text om mobiltelefonoperatören 3, vars namn endast består av en siffra, föreslår vi att man för att undvika missförstånd förtydligar att det handlar om ett företag. Det bör göras åtminstone första gången namnet (= siffran) nämns.
(5 november 2003)

Alla partinamn skrivs med versal begynnelsebokstav.

Kortbeteckningar - de som sätts inom parenteser efter personnamn - skrivs med versaler om de inte utläses som ett ord. I sådana fall räcker det med en versal.

I fråga om Feministiskt initiativ förordar Mediespråksgruppen förkortningen Fi och uttal som ett ord. Parentesformen blir (Fi), genitiv Fis, utan kolon. TT skriver dock FI helt versalt, med FI:s i genitiv.

För Junilistan används kortbeteckningen (JL), för Piratpartiet (PP).

(SD) står för för Sverigedemokraterna, (ND) för Nationaldemokraterna.

Libertas ges kortformen (L) för att minska den risk för förväxling som kan uppstå med (LIB).

Versalrekommendationen gäller även för mindre rikspartier och lokala partier. Exempel: (SPI) för Sveriges pensionärers intresseparti, (YP) för Ystadspartiet, (SFS) för Samling för Sigtuna.

(Januari och juni 2009) 

Namn på partier utomlands är sällan välkända för svenska läsare. Även utländska partiers kortbeteckningar skrivs med versaler.

(3 oktober 2002) 

Observera sammansättningsmönstret i namn på folkgrupper. De skrivs med liten bokstav även då beteckningen inleds med ett geografiskt namn.
kosovoalban: etnisk alban i Kosovo
bosnienserb: etnisk serb i Bosnien
finlandssvensk: etnisk svensk i Finland
sverigefinländare: etnisk finne eller finlandssvensk i Sverige
sverigesomalier: etnisk somalier i Sverige

Modell: Landet, regionen eller platsen där personen hör hemma/lever anges först, det etniska ursprunget sedan.

När man vill beskriva mer tillfällig anknytning är det lämpligt att behålla stor bokstav på det geografiska namnet, jämför volgatyskar men Hollywoodsvenskar.

En somaliasvensk är enligt denna huvudregel en etnisk svensk i Somalia, men de lär vara få, knappast en folkgrupp, vilket skulle göra Somaliasvensk med stor bokstav till en jämförbar tillfällig bildning.
Om man med somaliasvensk avser en person i Sverige, som inte är sprungen ur majoritetsbefolkningen utan är av somalisk härkomst, vänder man på tankemönstret. Jämför med finlandssvensk, som med den tolkningen skulle beteckna en finländare i Sverige.
Skriv i detta fall hellre sverigesomalier, svensk av somaliskt ursprung eller somalier med svenskt medborgarskap än somaliasvensk. (13 mars 2002)

Nationalitetsbeteckningarna för invånare i Niger respektive Nigeria kan vara förvirrande lika. En invånare i Nigeria kallas nigerian, medan det förekommer flera beteckningar för en person från Niger. Svenska Akademien har i sin ordlista formenen nigerer, plural =. Den föredras också av flera massmedier, bland andra DN. Även danskan och norskan har i-lös form för Nigers invånare.

TT skriver nigerier. Se hela listan i TT-språket.

I många andra fall uppmuntrar Mediespråksgruppen däremot till former som slutar på -ier. De är ofta mer lätthanterliga eftersom man inte behöver lära sig olika singular- och pluralformer.

 (September 2005)

Arabiska namn når oss ofta via de stora kolonialspråken, främst engelska och franska. Det gör att stavningarna varierar betydligt mer hos oss än de faktiskt gör på arabiska. I fråga om personnamn anser vi det lämpligast att respektera den stavning personen själv tillämpar, trots att stavningar präglade av andra språk gör det svårare för oss att uttala och stava konsekvent.
Exempel: Mohamed ElBaradei, chef för Internationella atomenergiorganet (IAEA).
Stavningen Usama bin Ladin rekommenderas sedan utlåtanden inhämtats från arabiskkunniga.
Stavningen Muhammad rekommenderas om man inte vet hur personen själv skriver.
I arabiskan finns inga versaler, men vi följer svenskt namnskick och skriver förnamn, familjenamn, företagsnamn, idrottsklubbar mm samt titlar på böcker och filmer med stor begynnelsebokstav.
Artikeln bör skrivas al-, det gäller även i personnamn om man inte vet hur personen själv skriver. När ett namn som börjar med al- inleder en mening kan regeln för svenska namn med af, de och von tillämpas: att behålla liten bokstav.

(16 november 2000 och 20 januari 2003)

Det arabiska ordet burqu' som betecknar ett heltäckande kvinnoplagg dyker i en del språkmiljöer upp som burqa. Vi ser gärna att det försvenskas till burka med pluralformen burkor. Likaså kan niqab, en slöja som också täcker ansiktet, skrivas nikab med pluralformen nikaber.

(Oktober 2001 och 2009)

Kuwaitkriget är fortfarande det bästa namnet för det som ibland kallas Gulfkriget.

(5 december 2001)

Muslimska helger skrivs som jul och påsk med liten bokstav: fastemånaden ramadan, stora offerfesten id al-adha.

Se även kapitlen om islamiska uttryck och arabisk translitterering i TT-språket. 

 

Vi skriver Brygge i stället för att använda det tyska namnet Brügge på den belgiska staden.

(23 oktober 2001)

 

Region, län eller storkommun? County avser i USA ett område som är större än vad vi skulle kalla en kommun, men mindre än en delstat. En motsvarighet i Sverige är län, men även region förekommer hos oss som beteckning för ett förvaltningsområde på denna nivå, till exempel Region Skåne.

Obs att det finns skillnader mellan delstaterna i USA. I Louisiana kallas det parish medan county i Alaska heter borough.

I Storbritannien och Irland översätts county med grevskap.

(September 2005)

 

Platser i Indien har i många fall ett namn som blivit känt genom den koloniala administrationen och ett annat som överensstämmer bättre med lokalt språkbruk. Vi rekommenderar att man använder i svenskan etablerade namnformer som Bombay (Mumbai), Madras (Chennai) och Calcutta (Kolkata).
Vid behov kan man naturligtvis återge båda namnen.
I fallet Benares/Varanasi finns tidiga belägg för båda namnen. Sökningar i artikelarkiv tyder dock på att Varanasi är mest använt i dag.

(19 april 2001 och 8 feb 2006)

 

Uttalet av staden New Orleans varierar. Det uttal som dominerar i USA i dag, särskilt på orten, är betoning på O, men även ett uttal med betonat i är vanligt.

(September 2005)

 

Tecken för ä och ö som används i egennamn från det nordiska språkområdet bör återges med sina utländska tecken i svensk text.

Undantag görs för namn som har en inarbetad svensk form. Hur många sådana namn det finns kan diskuteras, men vi anser det lämpligt att följa Nationalencyklopedin, som gör undantag för de geografiska namnen Köpenhamn och Själland.

I Danmark infördes stavning med å-ring efter andra världskriget. Å har mött motstånd och lett till kampanjer till förmån för aa. Vi skriver Ålborg och Århus, men får vara uppmärksamma på att till exempel företag och idrottsklubbar kan ha valt att stava sig med Aa.

(November 2003 och november 2010)

Observera att TT:s egna skrivregler skiljer sig från Mediespråkgruppens rekommendation. Se Andra språk, Accenter och liknande i TT:s egna regler.

 

Persiskt, afghanskt och kurdiskt nyårsfirande blir alltmer uppmärksammat även i Sverige.

Otaliga stavningsvarianter förekommer, bland andra nowrouz, nawrouz, newrouz, nowroz, nawroz, nowruz, nawruz, naw ruz, newruz, newrüz, norus, noruz, norouz, nowroos, noroos, norooz, noruus, nowrooz.

Vi rekommenderar noruz.

En ursprunglig diftong i första stavelsen tycks åtminstone i centralpersiskan ha blivit till å-ljud i dag. Den långa vokalen i andra stavelsen återger vi med ett enda tecken, som vi normalt gör i svenskan, också i de flesta lånord.

Vi skriver noruz med liten bokstav, som jul och ramadan.

Observera uttalet "nåros", med långt o.

(Mars 2006)

 

Det finns etablerade regler för hur ryska translittereras till svenska. Vi rekommenderar att de reglerna följs då vi skriver om personer som lever i hemlandet.
Utvandrare anpassar ofta sin stavning till andra språk, i synnerhet engelska. I dessa fall finner vi det olämpligt att frångå den stavning personen själv tillämpar.
Exempel: Nathan Sharansky, f d sovjetdissident och senare partiledare i Israel.

(20 januari 2003)

Se även kapitlet om translitterering från ryska i TT-språket.

 

Många olika stavningar förekommer av namn på organisationer med anknytning till Somalia.

Ett officiellt latinskt skriftsystem antogs i början av 1970-talet. Vi rekommenderar stavningar som följer detta. Det betyder inte minst att långa vokaler dubbeltecknas.

al-Barakaat är ett nätverk för överföring av pengar.

al-Shabaab är en politisk rörelse, sedan 2010 klassad som terrorgrupp av EU.

(November 2010)

 

En populär, från början japansk, sifferfläta - en motsvarighet till korsordet - har blivit en fluga även i Sverige: ett sudoku, flera sudokun.

(September 2005)

 

I Sydafrika har vissa platser på senare år bytt namn eller fått namn från bantuspråk som alternativ till namn på engelska eller afrikaans.
Fifa, fotbollens världsorganisation, använder i förekommande fall båda namnen, till exempel Tshwane/Pretoria. Det är alltför utrymmeskrävande i exempelvis tablåer och resultatlistor. Tills vidare skriver vi därför i första hand det sedan tidigare etablerade namnet, till exempel Bloemfontein snarare än Mangaung.

I löpande text där man har mer utrymme till sitt förfogande kan man gärna komplettera med det andra namnet, så att det anges någon gång i texten, till exempel Pretoria (Tshwane).

Märk att Polokwane har hunnit bli inarbetat i stället för Pietersburg.

Kapstaden behåller sin svenska form.

(Maj 2010)

 

Terrordåden i USA 2001 kallas i svenska medier oftast 11 september, ibland som kortform, andra gånger i sammansättning med andra ord. I USA omtalas dåden som "nine eleven", eftersom man på engelska ofta anger månaden först.

Det amerikanska skrivsättet 9/11 blir som bekant "nionde i elfte" på svenska. Mediespråksgruppen rekommenderar det svenska skrivsättet i rapportering på svenska.

Attentaten i Norge har på liknande sätt kommit att kallas 22 juli-dåden.

(September 2011)

 

Förr var det vanligt att man stavade taifun. (Den engelska stavningen typhoon avspeglar kinesiskt uttal.) Det finns emellertid också gamla belägg för stavningen och uttalet tyfon i svenskan. I dag dominerar tyfon helt i vardaglig text.

(September 2005)

 

Det finns goda skäl för att låta stavningen präglas mindre av ryskan. Skriv namnen på de stora städerna Charkiv, Lviv och Dnipropetrovsk. Dock skrivs floden Dnepr; den rinner inte bara genom Ukraina.

(23 januari 2002) 

 

De två stora partierna i USA uppträder under lite olika namn, inte alltid så lätta att känna igen för svensk publik. Vi gör därför som med namnen på de svenska partierna: även det som från början var kortformer kan uppträda som egennamn. Både Demokraterna och Republikanerna kan användas som namn på organisationen, liksom Demokratiska partiet och Republikanska partiet.

Språkrådet rekommenderar antingen Tea Party-rörelsen eller Tea party-rörelsen (med en versal) i texter på svenska om den konservativa gräsrotsrörelse som framträtt som en dynamisk kraft under 2010. Den historiska händelse som namnet anspelar på brukar på svenska kallas tebjudningen i Boston.

(November 2010)

 

Aleksander Lukasjenko, Aljaksandr Milinkevitj och Aleksander Kozulin är de stavningar TT använder på ledande vitryska politiker.

Mediespråksgruppen instämmer i att det är rimligt att forsätta skriva Lukasjenko på ryska, även om man går över till vitryska för Aljaksandr Milinkevitj. Det avspeglar till och med en ideologisk skillnad mellan dem.

Bägge språken har uttal med slut-a i Lukasjenko.

Stavningen Aleksander, med ks och e-inskott i slutstavelsen, för den ryska formen av förnamnet är en hybrid. Mediespråksgruppen tycker att man ska försvenska ryska namn fullt ut när likheten är så stor mellan ryska och svenska, i detta fall alltså till Alexander med x.

(Mars 2006)

 

Mediespråksgruppen har enats om att använda stavningen Yangze för den flod i Kina som också går under namnet Långa floden.

Yangzefloden kallas också Yangze Kiang eller Yangze Jiang med full återgivning av kinesiska: det andra ledet betyder "flod". Både sär- och sammanskrivning förekommer.

Kärt barn har många namn. I detta fall kan man stöta på många varianter, bland andra Yangtsekiang, Yangtze, Yangzi Jiang, Yangtsekiang, Jangtse-kiang, Changfloden, Chang Jiang och Yang-tse-kiang.

(November 2007)

Se även kapitlet om Kinesiska i TT-språket

 

Skrivs som i engelsk brödtext med begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på engelska, som exempelvis namn på månader, helger och nationalitetsadjektiv) 

 

Begynnelseversaler på substantiven.

Begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på franska, som exempelvis namn på helger och nationalitetssubstantiv).

(9 mars 2000)

 

Är "Houston, Texas" en anglicism? I och för sig, men inget man direkt behöver avråda från. Observera att det ska sitta ett kommatecken även till höger om satsen fortsätter. Exempel: " ... i Houston, Texas, har...".

(14 april 2004) 

 

En community kan vara ett nätforum/forum på nätet. Fler förstår det om man översätter.

Det engelska ordet har dock vunnit stor spridning i svenskan. Det har inte satt sig i allmänspråket om det ska vara en eller ett, men det vanliga är "en" om man jämför med liknande ord (policy=riktlinjer, ponny, royalty). I ordböckerna tenderar sådana här lånord att bilda plural med -er.

För gated community har svenskan ännu ingen god översättning, men vi konstaterar att det i engelskan oftast avser inhägnade bostadsområden.

(Oktober 2007)

 

För engelskans audition kan man med fördel använda flera svenska motsvarigheter. Märk scenprov, provsjungning och provspelning.

(Oktober 2007)

Uttrycket breakeven i ekonomitext bör översättas antingen nollresultat eller vändpunkt, däremot inte brytpunkt.

(8 september 2003)

 

Det engelska ordet används i många sammanhang, till exempel om människosmuggling och om handel med kvinnor eller handel med slavarbetare. Eftersom den vaga betydelsen ofta gör det svårt att veta vad som avses hoppas vi att de precisare benämningarna som samtidigt utgör översättningar ska komma till användning.

(26 september 2000)

 

Bör skrivas så (vilket de flesta redan gör), trots att SAOL har bungeejump som enda stavning.
I sammanhanget kan också nämnas pistage, som nästan alltid skrivs så trots att samtliga ordböcker och uppslagsverk har (det språkhistoriskt korrekta) pistasch (av fr. pistache) som enda form. Gruppen var överens om att pistage inte kan fördömas.

(9 mars 2000)

 

Rullande text som kompletterar bilden i tv-rutan kallas kryptext.

(23 januari 2002) 

 

Dagens ungdom skriver att någon "har kredd" eller "är kreddig". Den stavningen applåderar vi och apar efter. Tänk dock på att de här orden av stilistiska skäl inte fungerar i vilken text som helst.

(September 2005)

 

Det engelska ordet som används i konstvärlden är svårt att uttala och böja i plural. Vi rekommenderar att både stavningen och uttalet får överensstämma med kurator (plural kuratorer), som sedan tidigare har flera betydelser på svenska.

(28 november 2002) 

 

Regissörens version, regissörsversion kallar vi det som på engelska kommit att betecknas director's cut.

(Mars 2006)

 

Denna försvenskade och av språkvården rekommenderade form för doping har länge fört en tynande tillvaro. Men den har fått nytt liv, dels i lagtext, dels i många medier, både på sportsidorna och i andra delar av tidningen. Det verkar inte längre helt omöjligt att den kan få lika friskt liv som de formellt jämförbara mobbning, joggning och dumpning.
Skriv alltså gärna dopning, och kom ihåg att det ska vara-s- i sammansättningsfogen: dopningsskandal.

(Med doping- blir det däremot inget -s-: dopingskandal.) Man kan tillägga att som teknisk term, med betydelsen att tillsätta små mängder av ett visst ämne till halvledare, är dopning vedertagen svensk form och används i t ex NE.

(20 jan 2003)

 

Så kallade dotcomföretag kallar vi hellre e-handelsföretag, medan deras webbplatser är e-handelsplatser.
Företaget och dess nätadress bör hållas isär: Skriver vi om Letsbuyit gör vi det just så, med stor bokstav (normaliserad stavning). Dess www-adress är letsbuyit.com och den behöver i de flesta fall inte nämnas. Ofta fungerar det bra att tala om företaget med en omskrivning, som nätbokhandeln Amazon.

Termen e-handel kan användas för fenomenet i stort. (13 maj 2002)

 

Ebita och ebitda är engelska förkortningar bildade av facktermerna earnings before interest, taxes and amortization och earnings before interest, taxes, depreciation and amortization. Förekommer ibland i texter om bolags ekonomiska resultat. Exakt vad vinstmåtten omfattar varierar; det anges av företaget när resultatet presenteras. Därför kan också översättningarna variera. Risken för oklarhet gör att vi rekommenderar att uttrycken översätts i mesta möjliga mån.
När förkortningarna ebita och ebitda används bör de skrivas gement eftersom de inte står för namn.

(15 aug 2007)

 

Flera olika översättningar finns för uttrycket, som står för mat med nyttiga tillsatser, till exempel mervärdesmat, nyttomat och plusmat. Inte sällan är orden vaga eller medför risk för feltolkningar. Gruppen har fastnat för att rekommendera plusmat.

(23 januari 2002)

 

Finns det något bra svenskt ord? Förslag (duger i de flesta fall): handplocka.

(9 mars 2000)

 

Hemstylist, hemstyling har vunnit viss spridning i branschen och är bättre än homestaging, tycker vi. Attstajla sitt hem är mer stilistiskt begränsat. Den försvenskade stavningen används (åtminstone hittills) mest av kåsörer som raljerar över en företeelse.

(September 2005)

 

Detta är ju ett slags rullskridskor, och numera den allenarådande formen av detta fortskaffningsmedel. Det finns därför inget skäl att inte skriva rullskridskor i stället. Om nödvändigt kan man tillfoga "så kallade inlines" eller liknande.

(9 mars 2000)

 

Ordet är ett modeord i bilindustrin, men det har också en innebörd som branschterm. Vi rekommenderar det mer genomskinliga uttrycket experimentbil.

(13 mars 2002)

 

Kärnkraftsterm av engelskans mixed oxide. SKI översätter det med blandoxidbränsle.

(23 januari 2002)

 

En butik som kallas outlet är inte alltid en lågprisbutik, inte heller en fabriksbutik eller en fabriksutförsäjning även om det oftast är en märkesbutik. Butiksby är ett utmärkt ord för en liten köpstad med flera sådana märkesbutiker.

(6 juni 2001)

 

Formen skrapsjuka finns i svenska dialekter, liksom i norskan, och kan med fördel användas för den sjukdom hos får som på engelska heter scrapie.

(23 januari 2002)

 

Att utan lov avläsa och kopiera koder till exempel på kreditkort kallas på engelska skimming. Vi försvenskar det och konstaterar att ordet skimmare kan avse både personen som gör det och den apparat som används. "Manicken" kan med fördel kallas (kod)avläsare också.

(8 feb 2006)

 

Suv uttyds sport utility vehicle. Vi konstaterar att det redan blivit vanligt att kalla dem stadsjeepar.

(3 oktober 2002) 

 

För surroundsound alternativt multikanalsljud kan man med fördel använda ordet flerkanalsljud. Subwoofer kallar vi gärna subbas.

(14 april 2004) 

 

Från och med tolfte upplagan (1998) av sin ordlista SAOL tillämpar Svenska Akademien ett avstavningssystem som bygger på ordledsuppdelning. Sådan så kallad morfologisk avstavning har länge funnits som ett användbart alternativ till den traditionella avstavningen enligt enkonsonantsregeln. Båda presenteras i bland annat Språkrådets Svenska skrivregler.
I SAOL har man emellertid hårdragit ordledsuppdelningen på ett sätt som dels bryter mot svenskans fonotaxregler (kontr-ast), dels är förbryllande för de flesta språkbrukare (smak-lig men äckl-ig).
Mediespråksgruppen tar avstånd från SAOL:s avstavningssystem.



I SAOL förekommer också en rad skrivsätt och ordformer som Mediespråksgruppen inte vill rekommendera. Gruppen har bland annat funnit

• den engelska formen hacker
• stavningen cosinus.

Mediespråksgruppen ställer sig i dessa fall bakom språkvårdens traditionella rekommendationer:

• hackare
• kosinus