TT-Språket

För namn på bakterier räcker det i allmänhet med de svenska namnen, och dessa skrivs med gemener. Om de vetenskapliga namnen används ska släktnamnet stå versalt och artnamnet med gemener: Staphylococcus aureus.

När det gäller virus använder TT inte vetenskapliga namn, och namnen skrivs med gemener.

Hjärninflammation och hjärnhinneinflammation är två olika saker.

Beteckningen mördarbakterier används ibland felaktigt om olika slag av bakterier. Öknamnet gäller bara en viss sorts streptokocker, en undergrupp av Streptococcus pyogenus.

Sjukhussjuka är ett samlingsnamn för infektioner som uppstår på sjukhus och som orsakas av flera olika bakterier.

Höftfraktur innebär att översta delen av lårbenet är brutet, inte att höftbenet är av.

I texter om sjukdomen med det talande namnet vinterkräksjuka är det i regel fel att skriva att norwalkvirus är orsaken. Skriv i stället calicivirus, där bland annat norwalkvirus ingår.

När sjukhuspersonal säger att en människa har drabbats av en chock efter till exempel en olycka bör det framgå om det handlar om en psykologisk chock eller en medicinsk. Det senare är ett livshotande tillstånd.

Blanda inte ihop blödarsjuka, hemofili, med blödarfeber, hemorragisk feber. Enligt rapporter från trakter i Sydeuropa och öster om Medelhavet kan fästingar sprida blödarfeber.

Den medicinska undersökningsmetoden magnetresonanstomografi (MRT) eller magnetresonans (MR) benämns ibland felaktigt magnetröntgen, ett uttryck som alltså inte ska användas (metoden har inget med röntgenstrålar att göra). Enklast och fullt korrekt är att skriva undersökning med magnetkamera.

Stroke och slaganfall är två samlingsnamn på samma sak: blodpropp eller blödning i hjärnan. Det engelska stroke har blivit allt vanligare på bekostnad av de svenska orden.

Bypassoperation är ett vanligt ingrepp vid operationer av hjärtats kranskärl. Ett annat är så kallad ballongvidgning. Bypassingrepp kan också utföras på andra kroppsdelar än hjärtat. Ett exempel är gastrisk bypass, en magsäcksoperation mot fetma och övervikt.

Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor begynnelsebokstav, som i Alvedon och Losec. Substanser, till exempel paracetamol och omeprazol, skrivs med liten begynnelsebokstav.

TT skriver hjärt-kärlsjukdom och  öron-näsa-halsläkare.

TT skriver normalt sjukdomars namn med gemen begynnelsebokstav: till exempel cancer, polio, tuberkulos, parkinson och alzheimer. När sjukdomar uppkallats efter personer får personnamnet dock versal begynnelsebokstav i skrivningar som Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och Downs syndrom.

Den sjukdom hos människan som liknar galna ko-sjukan skriver vi Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS). (Galna ko-sjukan heter också BSE efter bovin spongiform encefalopati. Notera bindestrecket mellan ko och sjukan)

Andra sjukdomar, tillstånd och smittoämnen som oftast betecknas med förkortningar skrivs med gemener: damp och adhd i likhet med tbc, aids och hiv. TT skriver även ms, multipel skleros, med gemener. Lungsjukdomen kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) skrivs med gemener, men för att den inte ska sammanblandas med andra betydelser av samma ord bör det tydligt framgå av texten att det är just sjukdomen kol det handlar om. På motsvarande sätt skriver vi lungsjukdomen sars för svår akut respiratorisk sjukdom.

TT skriver hivsmittad och aidssjuk utan bindestreck.

Det fruktade virus som har fått sitt namn efter den afrikanska floden Ebola skrivs med gemen begynnelsebokstav: ebolavirus.